Wales
Från Rilpedia
- För orten Wales i Massachusetts, se Wales, Massachusetts.
|
|||||
 |
|||||
| Nationellt valspråk: Cymru am byth (kym: Wales för alltid). |
|||||
| Nationalsång: Hen wlad fy nhadau (kym: Mina fäders gamla land) (de facto) |
|||||
 |
|||||
 |
|||||
| Huvudstad | Cardiff (kym: Caerdydd) 51°40'N, 3°35'V |
||||
| Största stad | Cardiff | ||||
| Officiella språk | engelska, kymriska | ||||
| Statsskick | Konstituerande land av en unionsstat | ||||
| Monark | Elizabeth II | ||||
| Försteminister (premiärminister) | Rhodri Morgan | ||||
| Självständighet | ifrån slutet av romarriket till Unionsakterna 1536-1543 | ||||
| Yta - totalt |
20 779 km² |
||||
| Folkmängd - totalt (2005) |
2 935 280 |
||||
| Valuta | GBP | ||||
| Tidszon | UTC | ||||
| Topografi - högsta punkt (m ö.h.) - största sjö (km²) - längsta flod (km) |
Snowdon (Yr Wyddfa) 1 085 Lake Vyrnwy (Llyn Efyrnwy) 8 River Towy (Afon Tywi) 103 |
||||
| Nationaldag | Sankt Davids (Wales skyddshelgon) helgondag: 1 mars | ||||
| Toppdomän | .uk | ||||
| Landsnummer | 44 | ||||
Wales (kymriska: Cymru) är en delvis självstyrande riksdel (eller constituent country) inom det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland. Wales (med 8,5% av ytan och 5% av befolkningen), är större än Nordirland, men är ändå den minsta riksdelen efter England och Skottland på ön Storbritannien.
Innehåll |
Namn
Det engelska namnet Wales kommer från det germanska ordet walha, som betyder främling. Samma rot finns i Vallonien, Valakiet, Cornwall och rotvälska. Cymru, det kymriska namnet, betyder ordagrant "landsmän". En hel del engelska platsnamn, till exempel Cumberland och Cumbria, är besläktade med denna benämning.
Historia
Huvudartikel: Wales historia
Den romerska provinsen Britannia, motsvarande Wales och England, var en av det Romerska rikets keltiska provinser. När Rom föll under 400-talet invaderade germanska stammar England, och de överlevande bland den keltiska befolkningen drog sig mot Wales. Det keltiska namnet för England är Lloegr, vilket betyder det förlorade landet, medan engelsmännens ord Welsh (walesare) betyder utlänning.
Wales var ett i huvudsak självständigt rike så sent som under 1200-talet, med Llewellyn Mawr (Llewellyn den store) som främst bland furstarna. Hans sonson Llewellyn ap Gruffydd (även benämnd Llewellyn Olaf = den siste) var den siste fursten av Wales (Prince of Wales) som inte hörde till engelska kungahuset. Han erkände Henrik III som överordnad kung, men när Henrik III dog 1272 och efterträddes av sin son Edward I vägrade Llewellyn att lyda Edward, och Wales självständighet gick förlorad i krig 1277-1282. Edward I var den förste engelske kungen att 1301 utse sin äldste son (blivande Edward II) till "Prince of Wales", vilket skedde vid en kröning i Caernarfon. Det sista verkliga upprorsförsöket slogs ned 1409, och Wales blev genom Unionsakten av 1536 en integrerad del av England.
Under 1600-talet genomgick England med Wales en lång och invecklad maktkonflikt under vilket kungen avsattes och landet styrdes som en republik. England var under denna tid även i personalunion med Skottland, under den skotska dynastin av huset Stuart. Konflikten slutade med monarken återinsattes, men att denne förlorade makten till parlamentet. År 1707 beslutade de engelska och skotska parlamenten att ingå en politisk union (Treaty of Union 1707) och länderna slogs samman till Konungariket Storbritannien (engelska: Kingdom of Great Britain).
Den brittiske kungen var även kung över Irland och 1801 ingick man ett nytt unionsfördrag som skapade det Förenade konungariket Storbritannien och Irland. Efter att Irland administrativt delats på 1920-talet antog den brittiske monarken istället titeln som kung över det Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
Politik
Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt judiciellt och administrativt system och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är också Cardiff (Caerdydd) huvudstad i Wales.
Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato. Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten.
Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är i grevskap, vilket i svensk jämförelse närmast motsvarar ett landsting. Förutom indelningen i administrativa grevskap finns en äldre indelning i historiska grevskap, vilket påminner om förhållandet med län och landskap i Sverige. I vissa fall överensstämmer indelningen i de moderna grevskapen med den historiska.
Geografi
Wales ligger på en halvö i centralvästra Storbritannien. Den har en yta på omkring 20 779 kvadratkilometer och är långsmalt. Wales gränsar till England i öst och av havet i övriga riktningar: Bristolkanalen i syd, St. George's Canal i väst och Irländska sjön i norr. Tillsammans har Wales över 1200 kilometer kustlinje. Det finns flera öar utanför Wales fastland, den största är Anglesey i nordväst.
De största städerna och de industriella centrumen ligger i södra Wales, däribland städerna Cardiff, Swansea och Newport och omgivande områden. I nordöst ligger dessutom staden Wrexham.
Mycket av Wales landskap är bergigt, speciellt i de norra och centrala regionerna. Bergen bildades under den senaste istiden, nämligen Weichselnedisningen. De högsta bergen i Wales ligger i Snowdonia och inkluderar Snowdon som är Wales högsta berg med en höjd på 1085 meter. Det finns 14 eller 15 berg i Wales som är över 3000 feet (914 meter) höga, och dessa benämns gemensamt som Welsh 3000s.
Wales har tre nationalparker, Snowdonia, Brecon Beacons och Pembrokeshire Coast National Park, landet har också fyra så kallade Areas of Outstanding Natural Beauty, Anglesey, Clwydian Range, Gower och Wye Valle. Gowerhalvön var det första området i hela Storbritannien att få utmärkelsen, detta skedde 1956.
Trots att Wales har mycket erkänt vacker kust med rent vatten och vita sandstränder drabbas vädret ofta av läget, och kusten drabbas ofta av kraftiga atlantiska stormar, som genom åren har sänkt många fartyg. Natten den 25 oktober 1859 sänktes 114 skepp mot Wales kust då en orkan blåste in från Atlanten. Wales är tillsammans med Cornwall, Irland och Bretagne känt för sina många skeppsvrak. Situationen var extra illa under industrialiseringen då många skepp på väg mot Cardiff förlorades.
Den moderna gränsen mot England definierades på 1500-talet, baserat på medeltida feodala gränser. Den har dock aldrig blivit officiellt bekräftad, och är omdiskuterad. Gränsen följer någorlunda Offa's Dyke upp till 64 kilometer från den norra kusten, och separerar exempelvis Knighton från sin järnvägsstation, och går rakt igenom byn Llanymynech, faktum är att byns pub ligger mitt på gränsen.
Klimat
- Högsta maxtemperatur: 35.2°C vid Hawarden Bridge, Flintshire den 2 augusti 1990.
- Lägsta minimitemperatur: -23.3°C vid Rhayader, Radnorshire den 21 januari 1940. [1]
- Maximala antalet soltimmar på en månad: 354,3 timmar vid Dale Fort, Dyfed i juli 1955.
- Minimala antalet soltimmar på en månad: 2,7 timmar vid Llwynon, Powys i januari 1962. [2]
- Maximala mängden nederbörd på ett dygn (09.00 - 09.00): 211 mm vid Rhondda, Gwent, den11 november 1929. [3]
Kultur
De två officiella språken är engelska och kymriska. Kymriska tillhör de keltiska språken och ca 20% av befolkningen kan tala det.
I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", urspr. "Ab Evan".
En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Övrigt
Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, FIFA.
Långt ortnamn
Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch är Wales och Storbritanniens längsta ortnamn, men bara världens tredje längsta ortnamn.
Externa länkar
|
||||||||||
