Cardiff
Från Rilpedia
| City of Cardiff Dinas Caerdydd
|
|
|---|---|
| Karta | |
 |
|
| Status: | County |
| Area: | 140 km² |
| Huvudort: | Cardiff |
| Invånarantal: | 305 353 |
| Bevarat grevskap: | South Glamorgan |
Cardiff (av kymriskans Caerdydd) är huvudstaden och den största staden i Wales. Cardiff är även en av Wales kommuner (principal areas), och har status som city. Cardiff ligger på den walesiska sydkusten. Det var en liten stad ända till början av 1800-talet, då dess betydelse växte till följd av att området industrialiserades och staden kom att användas som hamn för transporter av kol.
Cardiff blev officiellt Wales huvudstad år 1955. Vid folkräkningen 2001 hade Cardiff 305 340 invånare, vilket gjorde Cardiff till Storbritanniens sextonde största stad.
Innehåll |
Historia
Det var länge omstritt om betydelsen för det kymriska namnet Caerdydd. Caer (fort) var oproblematiskt, men dydd betyder "dag" på modern kymriska, och detta var svårare att få fram. Man trodde länge att det kunde vara en benämning på floden Taff, som staden ligger vid, alltså "fortet vid Taff". Senare forskning har dock avvisat detta, och man har genom romaren Antonius Didius funnit att han lät bygga ett fort där staden ligger, och att Dydd är en benämning på honom. Det finns inga kända rester efter det romerska slottet, men ett normandiskt slott, Cardiff slott, på samma plats är bevarat. Det blev utbyggt och byggt under viktoriansk tid av John Patrick Chrichton-Stuart och arkitekten William Burges.
Ännu ett slott, Castell Coch ("det röda slottet") ligger nordväst om stadens centrum. Detta är en viktoriansk folly tecknad av Burges för markisen, byggd under 1870-talet. Exteriören har blivit använd för inspelning av flera TV-serier, bland annat serien "The Worst Witch".
Stadsrättigheter
Kung Edvard III gav Cardiff stadsrättigheter den 28 oktober 1905. Cardiff blev Wales huvudstad den 20 december 1955, genom ett skrivet svar från inrikesministern. Caernarfon blev därmed fråntagen sin titel. Cardiff firade dessa två händelser år 2005.
Staden är huvudort i Glamorgan, även om dess roll har minskat sedan omorganisationen år 1974 då Cardiff och Vale of Glamorgan blev förenade och bildade det nya South Glamorgan.
Kultur, medier, sport och turism
Stadens fotbollslag är Cardiff City FC, kända som "The Bluebirds". Staden har också ett rugbylag, Cardiff Blues och ishockeylaget Cardiff Devils. Glamorgan County Cricket Club har sin hemmaplan på Swalec Stadium i staden, och 2009 kommer den första matchen i The Ashes att spelas där. Den lokala stadion Millennium Stadium har internationell standard och år 1958 arrangerades Samväldesspelen i Cardiff.Wales fotbollslandslag och Cardiff City FC hemma arena.
I tillägg till Cardiff slott, Castell Coch och nationalförsamlingens byggnad finns också Wales nationalmuseum och galleri samt Cathays Park. I sistnämnda ligger lokaladministrationens byggnader, som restes efter en modell av motsvarande byggnader i New Delhi. Den walesiska operan flyttade in i Wales Millennium Centre i november 2004.
Staden har ett eget universitet, Cardiff University, och dessutom två högskolor och ett institut tillhörande University of Wales och Royal Welsh College of Music and Drama.
Cardiff var värdort för det nationella Eisteddfod år 1883, 1899, 1938, 1960 och 1978.
Media
Cardiff är bas för ett antal regionala tv-kanaler och tv-stationer, bland annat BBC Wales, ITV1 Wales, S4C och Capital TV - Cardiffs egna lokaltv-kanal. De största tidningarna, South Wales Echo och den nationella tidningen Western Mail är baserade i Western Mail och i Echobyggnaden i stadens centrum. Red Dragon FM är den största radiokanalen som sänder i södra Wales, baserad i Atlantic Wharf. Ett antal andra radiokanaler som också sänder i Cardiff är Real Radio (södra Wales) och BBC Radio Wales.
Transport
Cardiff är huvudtransporthuben i södra Wales, och är fokus för flertalet vägar och järnvägslinjer som sammankopplar staden med resten av södra och västra Wales och England.
Som många andra städer har biltrafiken orsakat många problem, och för att motverka trafikstopp har stadsstyret bland annat öppnat bussvägar för att öka transporten in och ut ur staden.
Vägen Taff Trail tillåter cyklister att cykla över Cardiff Bay och in i Brecon Beacons.
Det finns flera bil- och järnvägsbroar som går över floden Taff i Cardiff. Detta inkluderar Clarence Roadbron, en relativt modern bro som ersatte en svängbro. Den ursprungliga bron var namngiven efter Albert Victor av Clarence.
Tåg och buss
Cardiff har ett välutvecklat bussnätverk där det stadsägda Cardiff Bus erbjuder den största majoriteten av linjerna i staden så långt ut som Newport, Penarth, Barry och Llantwit Major. National Express erbjuder reguljära linjer till Merthyr Tydfil och Swansea, samt till London och andra stora städer i Storbritannien.
Tågtransporten är välutvecklad i Cardiff som har två större järnvägsstationer i stadens centrum - Cardiff Central och Cardiff Queen Street. Cardiff Central är den största järnvägsstationen i Wales och är en av de mest trafikerade i landet som erbjuder tåg till hela Storbritannien. Tåg går härifrån bland annat till Swansea, västra Wales samt till Holyhead. Cardiff Queen Street järnvägsstation är den näst mest trafikerade i Wales och är hub för linjer via Valley Lines som sammankopplar södra Wales och Cardiffs förorter med stadens centrum.
Luftfart
Cardiff och South Wales servas av Cardiff International Airport (CWL), den enda stora flygplatsen i hela Wales. Den servas av flera charterbolag samt flera lågprisflygbolag som bmibaby som erbjuder både internationell och inrikestrafik. Den är belägen vid staden Rhoose 10 miles väster om staden. Det finns reguljära busslinjer som går från centralstationen i Cardiff till flygplatsen, samt tåg till järnvägsstationen vid flygplatsen.
Kända personer från Llandaff
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Cardiff
- Officiell webbplats
- Stadsguide
| Wales kommuner |
|
Anglesey | Blaenau Gwent | Bridgend | Caerphilly | Cardiff | Carmarthenshire | Ceredigion | Conwy | Denbighshire | Flintshire | Gwynedd | Merthyr Tydfil | Monmouthshire | Neath Port Talbot | Newport | Pembrokeshire | Powys | Rhondda Cynon Taff | Swansea | Torfaen | Vale of Glamorgan | Wrexham |
