Weichsel (geologi)
Från Rilpedia
Weichsel är det tyska namnet på floden Wisła i Polen och därav kommer också namnet på den senaste av fyra stora nedisningar (istider) under Pleistocen. Andra delar av samma nedisning går under benämningen Wisconsin (i Nordamerika), Würm (i Alperna) och Devensian (Brittiska öarna). Nedisningen under Weichsel-istiden sträckte sig vid maximum ända ner till norra Tyskland och täckte hela Skandinavien utom de västra delarna av Jylland som var förbundna med de Brittiska öarna via en landbrygga över det som idag är Nordsjön. En ytterligare orsak till benämningen Weichsel är det faktum att glaciären under sin maximala utsträckning nådde floden Weichsel.
Innehåll |
Miljö
Under weischel-nedisningen var en stor del av nuvarande Nordsjön en del av den så kallade mammutstäppen (ett område med en växtlighet som påminner om den som idag finns på Wrangelön i Sibirien). Här levde ett flertal arter som idag är utdöda (eller starkt hotade) som saigaantilop, ullhårig mammut, ullhårig noshörning och även s.k. jättehjort (benämns också irländsk älg). Även om man kan förledas till att tro detta så är inte mammutstäpp och tundra samma sak, så förhåller det sig inte så och mammutstäppens försvinnande är en av de orsaker som normalt framläggs som förklaring till att den s.k. megafaunan dör ut efter periodens slut. Under nedisningens dödsryckningar förekommer också arter som isbjörn och ren i områden där de inte förekommer idag.
Tidsperiod
Weichsel-istiden tar sin början för ungefär 115 000 år sedan, med en period av gradvis nedkylning som för ca 70 000 år sedan resulterar i utbredning av inlandsis över stora delar av Skandinavien. Weichselnedisningen når sitt maximum för ungefär 20 000 år sedan och övergången till den postglaciala tiden, holocen sker för ca 11 600 år sedan. Det tar dock ytterligare ca 3000 år innan all is är bortsmält från Skandinavien. Innan Weichsel-istiden inträffar en så kallad interglacial (period mellan två nedisningar) som benämns Eem då Skandinavien också var helt fritt från is. Stora delar av Skandinavien har bevisligen varit isfria även under stora delar av Weichsel-istidens utbredning, eftersom man har hittat mammutar och andra djur så långt upp som i västra Finland som är ungefär 30 - 40 000 år gamla. Stora delar av Skandinavien var även isfria under den första delen av Weichsel-istiden mellan ca 115 000 och 70 000 år sedan, framförallt under interstadialerna Brørup och Odderade.
Begreppet
Weichsel-nedisningen är den period som ofta avses då man i dagligt tal säger "istiden", även om detta inte är korrekt då begreppet istid refererar till hela perioder av nedisningar och inte till enskilda glaciationer. Den istid som weichsel-nedisningen är en del av sträcker sig sålunda över hela pleistocen och består av ett flertal andra nedisningar över en period av ca 2,5 miljoner år.
Litteratur
- Aaris-Sørensen, Kim, Danmarks forhistoriske dyreverden
- Geology of National Parks: Fifth Edition, Ann G. Harris, Esther Tuttle, Sherwood D., Tuttle (Iowa, Kendall/Hunt Publishing; 1997) ISBN 0-7872-5353-7
