Nordsjön

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Insjön Nordsjön hittas på Nordsjön, Härryda kommun
Satellitbild

Nordsjön, är ett randhav till Atlanten och ligger på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln. Till Nordsjön räknas Skagerrak.

Nordsjön sammanhänger med Atlanten genom Engelska kanalen samt Pentland Firth och åtskilliga öppningar mellan Orkney- och Shetlandsöarna. Mellan Shetlandsöarna och Norge övergår Nordsjön genom en bred öppning i den subpolara bassäng, som allmänt kallas Norska havet. Östersjön sammanhänger med Nordsjön genom Kattegatt och Skagerrak. Gränsen mot Skagerrak utgörs av en tänkt linje från Lindesnes i Norge till Hanstholm i Danmark.

Nordsjöns stränder har från äldsta tider varit bebodda och är ett av de mest trafikerade farvattnen på jorden. I en 150 km bred strimma längs Nordsjöns södra strandlinje bor 80 miljoner människor. I belgiska och holländska regioner nära havet ligger befolkningstätheten vid 1000 invånare per kvadratkilometer. Mellan Hamburg och Bryssel etablerade sig stora industrier, bland annat tung industri. I havet finns numera över 450 oljeplattformar som till största delen tillhör Norge.

Tjocka, dimma och regn förekommer under alla årstider.

Havsfloran och -faunan är mycket rika, och flera fiskarter, såsom torsk, sill, helgeflundra och sjötunga, är föremål för intensiva fisken.

Innehåll

Etymologi

Namnet Nordsjön har sitt ursprung i en variant av tyska som talades under medeltiden av dessa folkslag som vid denna tid bodde vid Nordsjöns sydöstra strandlinje, till exempel friser. Även för de tyska städerna som var sammansluten i Hansan var havet belägen i norr och Östersjön i öst. I samband med kartor från Hansan spreds namnet över hela Europa. Andra beteckningar som länge var i bruk är Mare Frisicum, Oceanum Frisicum eller Mare Germanicum. I Danmark som ligger öster om Nordsjön används även idag namnet Vesterhavet liktyding med Nordsøen.

Geologi och hydrologi

Uppkomst

Nordsjön är ett relativt gammalt hav som i sin ursprungliga form existerade för 350 miljoner år sedan. Sedan dess genomgick havet olika förändringar. Den slutgiltiga nedflyttningen av Nordsjöns bäcken skedde under tertiär. Först vid slutet av senaste istiden för cirka 10 000 år sedan hade havet i stort sedd dagens utsträckning. Även idag förändrar sig Nordsjön dynamisk. Så höjdes havets vattenspegel under de senaste 7 500 åren med genomsnittlig 33 centimeter per sekel. Under det gångna århundradet höjdes vattenspegeln med 20 till 25 cm.

Under de senaste istiderna var Nordsjön flera gånger täckt av is. I mellanliggande varma tider var stora delar av dagens kustlinje översvämmade. Under Weichselnedisningen var stora vattenmängder bunden som is då inlandsisen över Skandinavien var 3 km tjock. Nordsjöns vattenspegel var därför 120 meter lägre och kustlinjerna fanns 600 km längre norrut än idag. Landförbindelsen mellan Storbritannien och Centraleuropa som fanns vid denna tid har fått namnet Doggerland (efter Doggers bankar) och var bebodd av människor.

Ungefär för 8 000 år sedan öppnades engelska kanalen igen och vid södra stranden bildades vadehavet.

Havets form

Karta över Nordsjöns höjdlinjer (avseende havsbotten) och havets tillflöden, rännan längs Norges kustlinje syns tydlig

Nordsjön är i genomsnitt 93 meter djup men den södra delen är inte djupare än 50 meter. Dess areal är ca 575 000 kvadratkilometer och volymen är ungefär 54 000 km3. Sitt största djup har den i en utmed Norges södra kust löpande ränna, där djupet uppgår till 725 meter. Vid Doggers bankar är djupet bara 13 till 37 meter. Dylika oregelbundenheter i sjöbottnen träffas på flera ställen och kallas av engelska fiskare banks och pils. Längs kusterna av Holland, Belgien och Storbritannien finns ett stort antal grund och sandbankar, som löper nästan parallellt med stränderna och består av sand och grus, som floderna medfört och som sedan ordnats av tidvattnet.

Vadehavet sträcker sig från Den Helder i Nederländerna längs hela tyska kusten till Esbjerg i Danmark.

Hydrologi

Saltast är vattnet utanför norska kusten (32 till 35 promille) och minst salt finns i Skagerrak och i södra hälften (15 till 25 promille), där flera större floder rinner ut, såsom Elbe, Weser, Ems, Rhen och Themsen.

Temperaturen hos ytvattnet varierar i januari mellan 3°C och 7°C och i juli mellan 11°C och 17°C. I södra hälften av Nordsjön, där havet är jämförelsevis grund, är bottenvattnet om sommaren föga kallare än ytvattnet, men längre norr ut är det en betydlig värmeskillnad, uppgående vid Aberdeen till 6°C och vid norska kusten till 9,5°C. Nordsjön fryser aldrig helt men vid kustlinjerna har havet i särskild kalla vintrar ett mindre istäcke.

Den stora tidvågen från Atlanten delar sig, när den når Brittiska öarna, i två delar, av vilka den ena går genom Engelska kanalen, den andra norr om Skottland. I medeltal utgör skillnaden mellan ebb och flod 3,3 meter, men vid nordvästlig storm stiger floden ända till 7 meter över den vanliga höjden. Dylika så kallade stormfloder har kostat tusentals människor liv och under århundradenas lopp åstadkommit betydliga förändringar på de flacka kusterna.

Över dessa floder som mynnar direkt i Nordsjön tillförs årligen mellan 296 och 354 km3 sötvatten och från floder som mynnar i Östersjön tillkommer ytterligare 470 km3. Avrinningsområdet för de förstnämnda är cirka 841 500 km² och för de sistnämnda med 1 650 000 km² nästan dubbelt så stor. Den största sötvattenströmmen flyttar huvudsakligen 50 till 100 meter under vattenytan längs rännan vid Norges kustlinje till Atlanten. Vattnet från de stora floderna vid södra strandlinjen blandar sig inte så lätt med Nordsjövattnet och ofta kan dessa strömmar urskiljas långt från kusterna.

Rhens mynning i Nordsjön

Här följer en lista över Nordsjöns viktigaste direkta tillflöden:[1]

Länder vid Nordsjön

Karta över Nordsjöregionen.

Dessa länder har helt eller delvis sin kust mot Nordsjön.

Se även

Referenser

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordsjön, 1904–1926 (Not).
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 december 2008.

Noter

  1. ↑ Fisheries Centre der University of British Columbia

Tryckta källor

  • Norbert Fischer & Susan Müller-Wusterwitz & Brigitta Schmidt-Lauber (utgivare): Inszenierungen der Küste. Berlin 2007. ISBN 978-3-496-02800-0
  • Horst Güntheroth: Die Nordsee - Portrait eines bedrohten Meeres, ISBN 3-570-07168-5

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Nordsj%C3%B6n"
Personliga verktyg