Systembolaget

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Systembolag)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Uppslagsordet Systemet omdirigerar hit. För andra betydelser, se System.
Systembolaget Aktiebolag
250px
Huvudkontor Sverige Sverige
Nyckelpersoner Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande
Magdalena Gerger, VD
Bransch Spritdrycker
Produkter Alkoholdrycker
Antal anställda 4 397 (2005)
Historia
Grundat 1955
Ekonomi
Omsättning 18,083 miljoner kronor ▲ (2005)
Övrigt
Webbplats www.systembolaget.se

Systembolaget Aktiebolag (vardagligt även kallat Systemet eller Bolaget) är ett statligt företag som har lagstadgat monopol i Sverige på detaljhandel med spritdrycker, vin och öl som har en alkoholandel överstigande 3,5 volymprocent. Systembolaget säljer även alkoholfria drycker med en alkoholhalt under 0,5 volymprocent. Dessa är inte belagda med någon åldersgräns (i vanliga fall är åldersgränsen 20 år). Systembolaget driver en kedja med drygt 410 butiker och ca 3000 försäljare. Systembolaget har också ca 520 ombud på mindre orter och i glesbygden.

Innehåll

Historik

Se även Sveriges alkoholhistoria.
Trelleborg, Systembolaget
Del av vinutbudet på Systembolaget i Amiralen, Karlskrona.
En Systembolagsbutik utan självbetjäning.

Före Systembolagets bildande

Efter flera misslyckade försök till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige beslutade kung Adolf Fredrik 1766 att avskaffa alla begränsningar. Detta ledde till att nästan alla hushåll producerade sin egen alkohol. Detta ledde till att stora mängder potatis och säd som skulle kunnat användas till föda istället brändes till alkohol och i början av 1800-talet fanns uppskattningsvis 175 000 destillatörer. Under 1830-talet skapades de första organisationerna och föreningarna för måttligt drickande i Stockholm. En av de äldsta organisationerna var Svenska Nykterhetssällskapet som startades 1837 [1] Karl XIV Johan, Jöns Jacob Berzelius och Anders Retzius fanns bland de framstående personer som engagerade sig i organisationens försök att stävja brännvinsdrickandet.

Under mitten av 1800-talet startades Sveriges och världens första alkoholmonopol i Falun, "i sedlighetens intresse". All alkoholförsäljning i staden reglerades och skulle ske ansvarsfullt. År 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och tillverkningsförordningen förbjuder husbehovsvbränningen. Under detta år öppnades även en statligt reglerad bar i Göteborg, AB Göteborgssystemet. Reglerna gällde bland annat att berusade personer skulle avhysas och alkoholen som köptes på baren skulle även drickas i lokalen. Liknande statligt reglerade barer och butiker som de i Falun och Göteborg öppnade över hela landet. De var oerhört framgångsrika och 1870 beslutades att all vinst skulle återgå till staten.

Under det första världskriget var alkoholdrycker kraftigt ransonerade. Från 1914 infördes motboken, i vilken en persons ranson av rusningsdrycker bevakades, i flera områden på initiativ av läkaren och politikern Ivan Bratt och från 1917 var motboken nationell. 1917 bildades även Aktiebolaget Spritcentralen, sedermera Vin & Sprit, som tog över all partihandel av alkohol. [2] Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare i Sverige och 1922 genomfördes en folkomröstning om rusdrycksförbud. 3 302 483 var röstberättigade och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 %[3] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %). Folkomröstningen slutade mycket jämnt och lite oväntat med att förbudsmotståndarna tog hem segern. 925 097 (51,0 %) hade röstat mot (nej till) ett förbud och 889 132 (49,0 %) för (ja). 6 223 röster var ogiltiga eller blanka.[4] Riksdagen beslutade efter den rådgivande folkomröstningen att inte förbjuda vin, sprit och öl, men fortsatte med den restriktiva alkoholpolitiken. Motboken användes ända fram till 1955 då flera stora förändringar i den svenska alkoholpolitiken och organisationen ägde rum.

Bildandet av ett nationellt monopol

1955 slogs de lokala monopolen på försäljning av alkohol ihop till Systembolaget. Motboken avskaffades i samband med detta och reglerna förenklades och förtydligades. Huvudkraven för att få handla på Systembolaget var att kunden var minst 21 år gammal, nykter och att misstanke ej fanns om langning. Försäljningen steg med 25 procent under det första året och fylleriförseelserna fördubblades. [5] Ett par år senare genomfördes därför flera åtgärder för att stävja alkoholbruket bland annat genom skattehöjningar och legitimationstvång.

1969 sänktes åldersgränsen från 21 till 20 år på systembolaget, medan reglerna om nykterhet och langning är de samma sedan 1955. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att de uppnått 20 års ålder.[6]

På söndagar har Systembolaget stängt. Åren 1982–2000 var Systembolaget stängt även på lördagarna, men är numera öppet fram till kl 13-15 alla icke röda lördagar (den exakta öppettiden varierar beroende på ortens och butikens storlek). Beslutet om lördagsstängt förknippas främst med Sveriges dåvarande socialminister Karin Söder (c).

Systembolagshärvan

2003 fick en muthärva inom Systembolaget stor medial uppmärksamhet.[7] Uppmärksamhet riktades framför allt mot de butikschefer som misstänktes för att ha tagit emot pengar, resor och olika gåvor av leverantörer för att främja deras varor. I februari 2005 åtalades 92 personer för att de mottagit eller gett mutor. Av dem var 77 butikschefer i Systembolaget och de misstänktes för att ha tagit emot mutor för sammanlagt 1,2 miljoner.[8] I februari 2008 hade 65 butikschefer inom Systembolaget fällts för mutbrott.[9]

Systembolaget och EU

Se även Sveriges alkoholhistoria#Systembolaget och EU.

Inför Folkomröstningen om EU-medlemskap meddelade EU-kommissionen 1993 att Systembolaget skulle få finnas kvar även om Sverige skulle bli medlemmar i EU. Formerna för det svenska alkoholmonopolet förändrades delvis för att bättre harmonisera med EU-lagstiftning. Redan dagen efter Sveriges inträde i EU blev det dock konflikter då den skånska företagaren Harry Franzén sålde vin i sin närlivsbutik, med hänvisning till att den svenska alkohollagen stod i strid med artiklarna 30 och 37 i EG-fördraget. Målet togs upp i EG-domstolen som den 27 oktober 1997 faststlog att det inte i EG-fördraget finns hinder mot nationella bestämmelser om ett statligt detaljhandelsmonopol, men att rätten att importera alkoholdrycker ej kan vara begränsad på de vis som föreskrevs i den svenska lagtiftningen. [10]Detta ledde till att Systembolagets monopol på försäljning till restauranger och Vin & Sprits monopol på alkoholimport upphörde, medan Systembolagets monopol på detaljhandel kvarstod.[11]

Medlemskapet i EU har även inneburit att gränserna för införsel av alkohol ifrån andra EU-länder höjts markant. Det fanns en övergångsregel, som upphörde sju år efter det att Sverige anslutit EU, om begränsad mängd vid resa. 5 juni 2007 fastslog även EG-domstolen att det svenska förbudet mot privatimport av alkohol stred mot EUs direktiv om fri rörlighet för varor och EG-rätten. [12] [13]

Verkställande direktörer

1954–1967 Harry Älmeby
1967–1981 Rune Hermansson (1917–1994)
1982–1999 Gabriel Romanus (född 1939)
1999–2009 Anitra Steen (född 1949)
2009- Magdalena Gerger (född 1964)

Styrelseordförande

2002-2008 Olof Johansson
2008- Cecilia Schelin Seidegård [14]

Prissättning

Question book-4.svg
 Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009)

Systembolaget har identiska påslag på samtliga viner (19 procent av inköpspriset samt 3,50 kronor per enhet). Dyrare viner kan därmed ibland vara billiga i internationell jämförelse, från ett fåtal länder. Öl och sprit kan däremot vara mycket dyrare jämfört med i andra EU-länder även utan skatt och moms. Systembolaget kan däremot vara mycket billigare på hela sortimentet än de små dygnet runt öppna affärerna i övriga Europa. Men mestadels är de fortfarande dyrare då även stormarknader numera har dygnet runt öppet i kontinentaleuropa. som till exempel Lidl och Tesco. Utan moms och skatt så skulle dessa artiklar på bolaget kosta: billigaste flaskan (0,7l) sprit ungefär 40 kr (14 kr EU). Den billigaste ölen (0,5l) ca 5 kr (1 kr EU) och det billigaste vinet (1l) ca 14 kr (4 kr EU), vilket gör Systembolaget till ett av de dyraste företagen i Europa.

Regler för systembolaget

Systembolaget får inte sälja alkohol till personer som är märkbart berusade, kan misstänkas ska langa, eller är under 20 år. I de fall expediten inte med säkerhet kan bedöma att kunden är över 25 år, måste kunden enligt Systembolagets försäljningsregler kunna legitimera sig för att styrka att de uppnått 20 års ålder.[15]

Alkoholmonopol i andra länder

Se även

Referenser

  1. ↑ Historik, Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran.
  2. ↑ Alkoholens historia i Sverige, Systembolaget.
  3. ↑ ”Ja och nej till euron (pdf)”. http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22. . Statistiska centralbyrån.
  4. ↑ ”859-860 (Nordisk Familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag)”. http://runeberg.org/nfcq/0474.html. 
  5. ↑ Historien om Systembolaget, Systembolaget.
  6. ↑ Systembolagets försäljningsregler, Systembolaget.
  7. ↑ Kuriren - Åtal i Systembolagshärvan
  8. ↑ SVT - Unik rättegång i Systembolagshärvan
  9. ↑ nwt.se - Systembolagshärvan mot sitt slut
  10. ↑ DOMSTOLENS DOM i mål C-189/95 , EG-domstolen.
  11. ↑ Alkoholens historia i Sverige, Systembolaget.
  12. ↑ [1]. Dagens nyheter.
  13. ↑ JUDGMENT OF THE COURT In Case C-170/04, EG-domstolen.
  14. ↑ Organisationsplan på systembolaget.se
  15. ↑ Systembolagets försäljningsregler, Systembolaget.

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Systembolaget"
Personliga verktyg