Ivan Bratt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ivan Bratt (1878-1956). Fotografi från omkrig 1915

Ivan Bratt, född 24 september 1878 i Jönköping, död 25 januari 1956 i Bettna, var en svensk läkare, liberal politiker och entreprenör. Han är främst känd för införandet av motboken, som ingick i det efter honom själv uppkallade Brattsystemet. Systembolaget skapades ursprungligen som en del av detta system.

Innehåll

Mannen och livsgärningen

Ivan Bratt var son till hovrättsrådet Axel Bratt och Ellen Wahlberg. Han tog med.lic. 1903 i Stockholm. År 1906 öppnade han en egen läkarpraktik i Stockholm. Han blev invald i Stockholms stadsfullmäktige 1908 och i andra kammaren för Stockholms stads första valkrets för liberala samlingspartiet år 1921.

I februari 1908 talade Bratt, då 29 år gammal, på Läkarsällskapets debatt om alkoholfrågan och presenterade sitt förslag till lösning. År 1909 gav han ut boken Kan nykterhetsfrågan lösas utan totalförbud?.

Bratt bildade Aktiebolaget Stockholmsystemet samt ansökte och fick koncession för all detaljhandel med sprit i Stockholm vid 35 års ålder. Snart förhandlade han om uppköp av sprithandlare, vinbutiker och destillatörer över hela landet och meddelade finansministern att om han lyckades få kontroll över spritproduktionen skulle överskottet gå till statskassan. Under åren 1917-1918 köpte Bratt 98 firmor; betalning skedde genom lån, inkråmsaffärer och andra avtalskonstruktioner. Bratt skapade ett privat alkoholmonopol på fyra år; i imperiet ingick "fem grossister, två fastighetsbolag, elva agentfirmor, ett råbränneri, Carnegiebryggeriet, läkemedelsföretaget Astra, Grand Hotel och Svanens droghandel, vid den tiden en omfattande apoteksrörelse".[1] Den första insättningen till statskassan var på 5 miljoner kr, motsvarande nästan 10 procent av statsbudgeten. Vin & Spritcentralen skapades och staten fick lösa in aktierna.

Ivan Bratts alkoholpolitiska insatser blev vägledande för den liberala alkoholpolitiken efter att förbudsstriden lett till nederlag för förbudsanhängarna.

Han ligger begraven på Bettna kyrkogård.[2]

Bibliografi

  • Ivan Bratt (1909) Kan nykterhetsfrågan lösas utan totalförbud? Albert Bonniers Förlag.
  • Ivan Bratt (1911) Nykterhetspolitiska utvecklingslinjer. Albert Bonniers Förlag.
  • Ivan Bratt (1922) På konsulinnans terrass. Ett samtal om den 27 augusti m.m. Svenska andelsförlaget.
  • Ivan Bratt (1926) En riksdagsdebatt om spritcentralen. P.A. Norstedt & Söners förlag.

Biografier

  • Knut Falk (1930). Märkesmän inom vårt ekonomiska liv. Wahlström & Widstrands förlag. Recenserad i Svensk Läraretidning, 1930 (se [1]).
  • Håkan Westling (1997). Ivan Bratt. Legendarisk läkare, Systemets grundare.

Se även

Referenser

  1. Carl Hamilton (1994). Absolut Hamilton. Historien om Flaskan. Norstedts, ISBN 91-1-952472-2. sidorna 79-104. I litteraturförteckningen ingår en sektion om Svensk sprithistoria och alkoholpolitik med ytterligare referenser, sidan 314.
  2. Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 29

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk