Motbok
Från Rilpedia
Motbok var i Sverige ett häfte med plats för stämplar, där inköp av alkohol på Systembolaget skrevs upp för att kunna bevaka den köpta ransonen. Det var en del av Brattsystemet, ett större försök att minska alkoholkonsumtionen.
Motboken infördes av läkaren och politikern Ivan Bratt och användes i hela Sverige från 1917, i vissa områden från 1914, fram till 1955. Efter rusdrycksförbudslinjens knappa förlust i folkomröstningen 1922, blev permanentandet av motbokssystemet en politisk kompromiss mellan de båda sidorna.
Motboken syftade framförallt till att minska spritdrickandet. Den som hade motbok kunde däremot köpa i stort sett obegränsade mängder vin. Sprit ansågs vara starkt förknippat med fylleri och alkoholism. Vindrickandet, som schablonmässigt ansågs skötas under mer ordnade former, berördes därför inte av restriktionerna.
Antalet motböcker var den 31 december 1948 totalt 1 878 705 stycken och den genomsnittliga inköpsrätten per motbok och månad var 1,82 liter sprit.
Det var inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition som styrde tilldelningen. Den som var arbetslös eller saknade inkomst kom aldrig ifråga. Det gällde också gifta kvinnor och yngre människor i allmänhet. En ogift kvinna kunde få en motbok men hennes ranson var långt mindre än männens. Som kvinna och hushållerska fanns inte chans att få motbok när mannen i huset hade en.
En motbok är även en beteckning för bankbok som fungerar som insättarens fordringsbevis på banken.
En motbok kallas även numera en bok som ifrågasätter andra böckers sanningshalt. Ett exempel är boken "Mia - Sanningen om Gömda".
Finsk motsvarighet
I Finland behövdes under ett antal år på 1900-talet ett särskilt spritkort för att få köpa alkohol.
Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Nationalencyklopedin, 2007
- Historien om Systembolaget - [1]
