Avrättning
Från Rilpedia
Avrättning är verkställande av dödsstraff. På senare år har ordets betydelse glidit över till att även beteckna vissa typer av organiserade mord, bland annat vid gisslantaganden och kriminella uppgörelser.
Innehåll |
Offentliga och intermurala avrättningar
Legala avrättningar kan vara antingen offentliga eller intermurala. Intermural avrättning är den svenska benämningen på en avrättning som sker utan att vara öppen för allmänhetens insyn.
Under senare tid i Sverige innebar en offentlig avrättning att bönder kommenderades ut för att stå spetsgård medan avrättningen skedde. Efter 1876 var alla avrättningar i Sverige intermurala och de offentliga avrättningarna avskaffades officiellt 1877 (SFS 1877:27). Den sista personen som avrättades i Sverige var Alfred Ander som giljotinerades 1910.
I praktiken kom intermural avrättning i Sverige att betyda att fången avrättades på fängelsegården på ett av de länsfängelser som fanns i stället för på häradstingets avrättningsplats som tidigare varit praxis. Det betydde också att datum och tidpunkt för avrättningen hemlighölls fram tills att den verkställts, till skillnad från tidigare då den publicerades öppet. I två fall så misslyckades man med att hemlighålla denna uppgiften, vid Anders Larsson vid Kvallans avrättning 1879 och vid Anna Månsdotters avrättning 1890. Vid båda tillfällena hade en större mängd människor samlats utanför fängelsets murar och i Månsdotters fall skall obehöriga ha kommit in och bevittnat själva avrättningen.
I en stor del av de länder som tillämpar dödstraff idag är intermurala avrättningar praxis. Den sista offentliga avrättningen i länder som USA och Frankrike var på 1930-talet. I USA har vissa senare avrättningar dock befunnit sig i gränslandet för att betraktas som offentliga avrättningar; ett exempel är Timothy McVeighs avrättning år 2001 som visades via tv för runt 300 personer.
Typer av dödsstraff
De flesta länder har tidigare haft två typer av dödsstraff: dels kvalificerat dödsstraff (exempel stegling, rådbråkning med flera), dels avrättning genom metoder som i de flesta fall leder till döden relativt snabbt (halshuggning med flera). I äldre tider har man även gjort social skillnad vid avrättning; för de högre stånden gällde halshuggning, medan personer ur de lägre stånden avrättades genom hängning.
Avrättningsmetoder använda i modern tid
- Arkebusering
- Elektriska stolen
- Garrottering
- Gaskammare
- Giftinjektion
- Giljotin
- Halshuggning
- Hängning
- Kremering
- Nackskott
- Stening
- Vältande av mur
Historiska avrättningsmetoder
- Avrättning med elefant
- Levande begravning
- Bränning på bål
- Hängning, dragning och fyrdelning
- Korsfästelse
- Lingchi, styckning i små bitar
- Maronering, att lämnas på en liten öde ö
- Oubliette, att kastas ned i cell utan dörr för att törsta ihjäl, fransk medeltida metod
- Pålning
- Rådbråkning
- Stegling
- Strypning
- Stympning
- Sågning
