Anna Månsdotter
Från Rilpedia
| Anna Månsdotter | |
|---|---|
 |
|
| Född | 28 december 1841 |
| Död | 7 augusti 1890 (48 år) Kristianstads fängelsegård, Sverige |
| Dödsorsak | Halshuggen |
| Alias | Yngsjömörderskan |
| Motiv | Svartsjuka |
| Åtal | Yngsjömordet |
| Dom | Dömd till döden |
| Straff | Dödsstraff |
| Status | Avliden |
| Maka | Nils Nilsson[1] |
| Barn | Tre, ett vid liv: Per Nilsson[1] |
Anna Månsdotter, född 28 december 1841, avrättad 7 augusti 1890, även känd som Yngsjömörderskan, dömdes till döden för det så kallade Yngsjömordet. Månsdotter var den sista kvinnan att avrättas i Sverige.
Innehåll |
Bakgrund
Anna Månsdotter och hennes man Nils Nilsson fick tre barn. Bara ett av dem, Per Nilsson, överlevde.[1] Nils var 13 år äldre än sin hustru och paret bodde på Möllegården i Yngsjö, en liten by söder om Åhus på den skånska ostkusten.[1] Anna hade räknat med att giftermålet med Nils skulle ge henne en bekymmerslös framtid. Men det hade inte riktigt blivit som hon hoppats. Det blev i stället ett ganska knapert liv byggt på krediter och lån. Fattigdomen gjorde henne bitter och hon kom allt längre från sin man och allt närmare sonen Per.[1]
Mordet
Avrättningen gällde det så kallade Yngsjömordet i Yngsjö i Skåne. Mordet blev vida känt även utanför Sveriges gränser. Dådet var att Anna Månsdotter och sonen, Per, mördade Pers hustru Hanna Johansdotter på ett brutalt sätt året innan i Yngsjö. Anna ströp Hanna och försökte få det att se ut som om Hanna hade ramlat i källartrappan och brutit nacken.
Rättegång
Vid rättegången framkom det även att de mordmisstänkta hade ett incestuöst förhållande med varandra, vilket av samtiden ansågs kunna ha bidragit till att utlösa mordet. Detta skulle ha lett till en oresonlig svartsjuka hos Anna Månsdotter, en svartsjuka som då skulle ha varit del i motivet.[2] Båda erkände gärningen och dömdes till döden genom halshuggning. Sonens straff omvandlades senare till livstids straffarbete, medan modern avrättades.
Avrättning
Anna Månsdotter var den sista kvinnan att avrättas i Sverige. Hon halshöggs med handbila den 7 augusti 1890 på Kristianstads fängelsegård av skarprättare Albert Gustaf Dahlman. Hugget tog snett och träffade uppåt kinden så att underkäken satt kvar på kroppen. Detta gav upphov till rykten om att Dalman skulle behövt hugga mer en en gång. Anna Månsdotters dödsmask finns utställd på Polismuseum i Stockholm.
Historien om Anna Månsdotter och Yngsjömordet har intresserat många genom årens lopp. Händelsen har även dramatiserats flera gånger om och även blivit film i olika omgångar, bland annat filmen Yngsjömordet från år 1966, regisserad av Arne Mattsson.
Se även
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 Lars Palmborg (16 juli 2007). ”Anna ströp sonens fru”. Kvällsposten. http://www.kvp.se/nyheter/1.762534/anna-strop-sonens-fru. Läst 3 mars 2009.
- ↑ C. O. Bernhardsson: Brottets krönika (1954)
