Giljotin
Från Rilpedia
Giljotin eller fallbila är ett avrättningsverktyg som introducerades i Frankrike 1792 i samband med den franska revolutionen. En giljotin består av två vertikala skenor och en snedställd bila. Vid avrättningen frigörs bilan från sitt högsta läge och hugger igenom offret vid halsen.
Olika sorters enklare fallbilor hade åtminstone sedan medeltiden existerat före giljotinen men användes inte i samma skala.
Innehåll |
Giljotinen i Frankrike
Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig nämligen vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål osv. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade den första giljotinen. Det var dessa män som efter experiment på djur och människolik kom på att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av kungen av Frankrike Ludvig XVI. Under revolutionens skräckregering avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin, men det kan vara värt att notera att vid skräckväldets höjdpunkt brydde man sig inte om sådana finesser som halshuggning utan man arrangerade helt enkelt massarkebuseringar, ibland t o m med kanon.
Den sista offentliga avrättningen i Frankrike utfördes 1939. Antalet avrättningar hade stadigt minskat i Frankrike fram till Vichyregimens tillträde 1940 som inledde en temporär ökning under andra världskriget då man även avrättade de första kvinnorna sedan 1800-talet. 1977 giljotinerades den siste dödsdömde i Frankrike och 1981 avskaffade man dödsstraffet där.
Giljotinen i Tyskland
Genom Napoleons erövringar spreds användandet av giljotinen till de tyska staterna. När Tyskland enades 1871 fick hela landet en ny straffrätt, och där bestämdes att alla dödsdömda skulle avrättas genom halshuggning, med antingen yxa eller giljotin. Hitler bestämde 1938 att dödsstraffet skulle ske med giljotin eller genom hängning[1]. I och med nazisternas maktövertagande i Tyskland utökades drastiskt antalet brott som belades med dödsstraff, och fram till 1945 giljotinerades mellan 16 000 och 20 000 människor, fler än som avrättades på detta vis under franska revolutionen. I detta antal ingick politiska fångar som medlemmarna i motståndsgruppen Vita rosen. Ett undantag från regeln om att halshuggningar skulle ske med giljotin, var författaren Erich Maria Remarques syster Elfriede (som avrättades i hans ställe), hon halshöggs med yxa efter Hitlers personliga order[2][3].
I det som senare blev Västtyskland giljotinerades den siste dödsdömde 1949, i Östtyskland någon gång på 1950-talet.
Giljotinen i andra länder
Genom det franska kolonialväldet spreds användandet av giljotinen till Indokina och efter att Frankrike lämnat området användes den i Sydvietnam till 1975 då detta land upphörde att existera.
I Sverige användes giljotinen för första och enda gången när Alfred Ander avrättades den 23 november 1910, för övrigt den hittills sista svenska avrättningen.
Flera andra länder har vid olika perioder använt giljotin.
Namnet
Till en början kallades giljotinen bara för maskinen, efter Ludvig XVI:s (franska Louis XVI) avrättning 1793 fick den namnet la louisette eller le louison, antingen efter kungen, eller kirurgen som byggde den första maskinen. Det var inte förrän efter år 1800, som man för första gången började använda namnet giljotin, efter dr. Joseph Guillotin, vilket är en av historiens ironier, då han var en av få dödsstraffmotståndare i dåtidens Frankrike, som såg sitt förslag om införande av mekanisk avrättning, som ett steg på vägen till att avskaffa dödsstraffet helt. I Tyskland använde man namnet Fallbeil (sv. fallbila) istället för giljotin.
Se även
Externa länkar
- The Guillotine Headquarters (på engelska)
- History of the Guillotine (på engelska)
- Joseph Ignace Guillotin (på engelska)
Litteratur
- Annette Kruhøffer. Giljotinen skulle avskaffa dödsstraffet. s. 22-25. I: Världens historia, nr. 4, 2009
