Sala

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Sala
Siffrorna avser orten
Sala vapen.svg
Läge 59°55′N 16°36′O / 59.917, 16.6
Landskap Västmanland och Uppland
Län Västmanlands län
Kommun Sala kommun
Församling Sala församling
Folkmängd(2005) 12 059 invånare
Area(2005) 1 095 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Sala järnvägsstation sett från stationsplan en snöig februaridag 2009

Sala är en tätort (stad) belägen i Västmanland. Den del av orten som ligger öster om Sagån är dock belägen i Uppland. Sala är centralort i Sala kommun i Västmanlands län. Det är en järnvägsknut mellan Dalabanan och linjen Sala-Oxelösund.

Innehåll

Historia

Anläggandet av Sala skedde i samband med inledningen av bergsbrytningen i silvergruvan i Salberget under 1500-talet. Den huvudsakliga sysselsättningen i Sala har genom historien varit jordbruk och bergsbruk. Orten fick stadsprivilegier av Gustav II Adolf år 1624. I samband med erhållandet av stadsprivilegierna flyttades staden till sitt nuvarande läge. Staden har eldhärjats vid två tillfällen, år 1736 och år 1880. Efter den sista branden och anläggandet av järnvägen fick Sala en för tiden mer modern karaktär. Under 1800-talet besöktes staden av H.C. Andersen, som i sin reseskildring om Sala förundrades över var alla människor höll hus när han anlände? (De flesta var och hämtade boskapen på åkrarna utanför stan). Under peståret 1710 i Stockholm flyttade dåvarande kungafamiljen till Väsby kungsgård i Sala. Väsby kungsgård har hyst kungligheter och drottningar i andra sammanhang, främst under 1600-1700-talen när de kungliga synade Sala silvergruva, dåtidens viktigaste inkomstkälla.

Det var även i Sala på Ångbagarn som Owe Thörnqvist skrev sången "Dagny, kom hit och spill ...". Bageriet har fortfarande samma inredning från 1950-talet. Enligt andra källor är sången om Dagny inspirerad av en servitris på ett kafé i Uppsala. Se Dagny Knutsson.

Under 1800-talet ökade Salas befolkning starkt. Invånarantalet år 1815 var 2 193, vilket sedan ökade till 3 859 år 1870. Tio år senare, år 1880, hade siffran ökat ytterligare till 4 836 och år 1889 uppgick siffran till 5 542. I dag är orten emellertid drabbad av avfolkning. År 2000 uppgick invånarantalet till 12 118 personer. År 2005 hade siffran minskat till 12 059.

Salaligan

Salaligan var en löst sammansatt grupp på fem personer från Sala i Västmanland som under sex år på 1930-talet genomförde rån och mord. Totalt mördades fem personer.

Namnet "Salaligan" tilldelades gruppen först efter att medlemmarna gripits och allmänheten var inte medveten om att de olika dåden hade någon koppling när de väl skedde. Den ledande personen i gruppen var Sigvard Nilsson som 1932 bytte namn till Thurneman och som grundat klubben Den magiska cirkeln för teosofi, yoga och hypnos.

Det första offret var taxichauffören Sven Ericsson som sköts till döds en novemberkväll 1930 utanför Västerås ifrån baksätet av Sigvard Nilsson. Sigvard, som fyllde 22 år samma dag, körde sedan bilen, en Overland Whippet, till Sala där han sammanstrålade med den nittonårige elektrikern Hedström och tillsammans dumpade de kroppen medan de lämnade plånboken orörd. Två år senare sköts en man och en kvinna till döds i Kölfors, norr om Sala. Därefter tändes huset på, för att polisen skulle tro att det var en olycka men rättsläkare hittade kulhålen. 1934 mördades en äldre ensamstående kvinna i Västerfärnebo genom att ligan borrade hål i hennes husvägg och gasade ihjäl henne i sömnen med bilavgaser. Ligan trodde hon hade mycket pengar hemma, men hon hade just innan varit på banken och bytet blev endast några få kronor. Även detta offers hus brändes ned. Några år senare sköt man ihjäl ett bankbud med en avlöningskassa på 20 000 kronor. Det finns idag en minnessten vid den platsen i Sala, som en symbol för Salaligans sista offer.

Efter en omfattande utredning avkunnade Sala häradsrätt sin dom 1937. Medhjälparna dömdes till livstids straffarbete, medan ledaren Sigvard Nilsson-Thurneman såsom mentalsjuk med en nästan "fullständig moralisk känslolöshet", d.v.s. psykopati, straffriförklarades och förpassades till den fasta paviljongen på Säters sjukhus. Thurneman var intresserad av ockulta ting, och namnet är ett anagram på det engelska ordet för människojägare, manhunter, något man tror är avsiktligt. Thurneman lär under sitt senare liv ha ägnat sig åt visst vetenskapligt arbete. Thurnemans aska är utspridd i minneslunden vid Nya Kyrkogården, Sala.


Sala omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna

Sala i dag

Sala består i dag av ett rutnät av gator, med ett förhållandevis stort torg i mitten. I stadskärnan går de längsta gatorna i öst/västlig riktning, med flera kortare som bryter av i nord/sydlig. Vid Stora torget stod tidigare stadens vattenbrunn, där man hämtade sitt vatten. Staden är präglad av gruvan. Dammarna i centrala Sala grundades för att leda och reglera vattentillförseln från Långforsen till gruvan. Bortsett från gamla Stadshotellet vid Stora torget har relativt få byggnader rivits under 1950- och 1960-talen för att göra plats åt Domusvaruhus och liknande.

Trots att gruvan sedan länge är tagen ur bruk är den en mycket stor tillgång för staden, då den i dag är en stor turistattraktion med många besökare. Under senare år har intresset för gruvan och Sala åter ökat, det är nya silverfyndigheter som lockar till intresse. Runt om i Salatrakten och kring gruvan görs provborrningar i syfte att hitta ytterligare silverfyndigheter. Det spekuleras i att det ska finnas en silveråder till som går genom kommunen. Runt Sala finns också många gamla kalkbrott och orten är även känd för sin maskinindustri.


År 2007 öppnade Salbergaanstalten i Sala. Det är Sveriges största fängelse räknat i antalet intagna. Salbergaanstalten tillhör säkerhetsklass "C" på en femgradig skala. Anstalten innehåller såväl ett häkte som anstalt med 342 platser totalt. Anstalten utgörs av 6 stycken anstalts- och häkteshus (Häkte, isolering, studier, långtid, normal och sexualbrotts-avdelning).


RSD har tillsammans med fastighetsägaren BE Andersson Fastigheter, utvecklat och genomfört en idé om att förse Sala med en ny komplett handelsarena och nyttja den befintliga fastigheten vid Stora Torget. Det centrala i projektet är en Galleria i två plan med ett tjugotal butiker och övrig kommersiell service. Gallerian erbjuder ett 20-tal nya välkända affärer.

Bördiga ifrån Sala

  • Jacob Ericksson, fullständigt namn Jacob Abel Joachim Eriksson , född 7 januari 1967 i Sala, Västmanlands län. Svensk skådespelare.
  • I Sala är Lena Hjelm-Wallén född och hon har bott kvar där sedan dess. Lena Hjelm-Wallén har innehaft olika ministerpositioner i den socialdemokratiska regeringen under 1980-1990-talen, bl.a. vice statsminister och utrikesminister. Idag är Lena Hjelm-Wallén även aktiv och engagerad i Sala, bl.a. i Sala silvergruvas verksamhet.
  • Martin Kristenson är en svensk journalist och bibliotekarie, född 3 augusti 1960.
  • David Nessle, född 1960, är en svensk serieskapare och författare bördig från Sala. Hans alster har bland annat publicerats i serietidningarna Galago, Mega-Pyton och Kapten Stofil. Skapare av seriefigurer som Benny Faktor, Dronten Dodo, Sigge & Pilsner, Pungdjävulen O'Flanagan och Den Maskerade Proggaren, upphovsman till albumen Döden steker en flamingo och Gasen i botten, Hieronymos Bosch, och medskapare till den burleska John Holmes & Sherlock Watson tillsammans med Joakim Lindengren. Nessle var länge aktiv inom science fiction-fandom och är en av grundarna till serieförlaget Skadeglatt Leende.
  • Sven Emil Sigvard Nilsson-Thurneman, född Nilsson, född 14 november 1908 i Sala, Västmanlands län, död 11 juli 1979 i Bromma, Stockholms län, var ledaren för den s.k. "Salaligan" som härjade kring Sala i början av 1930-talet. Ligan specialiserade sig på organiserade rånmord. Då den avslöjades 1936 hade den utfört fem hänsynslösa mord.
  • Skådespelaren Bertil Norström föddes i Sala 1923. Norström har spelat flera mindre roller i olika svenska produktioner. En av de mest framträdande rollerna var som lantbrukare i Lasse Åbergs film Den ofrivillige golfaren.
  • Lasse O'Månsson, författare, redaktör och komiker född i Sala 1931. Chefredaktör för humortidskriften Svenska Mad från starten 1960 till 1975. Ansvarade bl a för radioprogrammet "Blå Tummen" som började sändas 1957. Var också ett av "Skäggen" i det satirprogram som sändes i svensk TV 1963–64 och utlöste en stor tittarstorm då man rökte, drack och rapade på bästa sändningstid. Han dog 1988.
  • Jöran Persson föddes ca 1530 i en bergsmansgård vid Stora Hällsta strax intill Sala gruvby. Han blev senare Erik XIVs främste rådgivare och innehade som sådan det högsta politiska ämbetet i landet. Han halshöggs 22 september 1568 på order av Eriks halvbröder hertigarna Johan (sedermera Johan III) och Karl (sedermera Karl IX).
  • Gustaf Torrestad föddes i Sala 20 mars 1919. Han var en av Sveriges mest uppskattade sångare, verksam främst under 1940- och 1950-talen. Medverkade också i ett antal filmer. Han dog 8 november 1962.

Noter

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sala"
Personliga verktyg