Professor

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Teologie professor)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Akademiska titlar
och tjänsteformer

Examina på
grundnivå

Examina på
avancerad nivå

Examina på
forskarnivå

Högre titlar

Tjänsteformer


Professor är i Sverige benämningen på den högsta lärartjänsten inom universitetet och högskolor. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för en lärare. Ämbetet brukar benämnas professur.

Innehåll

Professor i Sverige

Uppgifter

En professor är ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne och förutsätts kunna företräda ämnet internt och externt. För några decennier sedan kunde det fortfarande bara finnas en professor för ett ämne på varje enskild högskola.

Utöver anställning som professor finns varianter såsom adjungerad professor och gästprofessor (se nedan). Dessa är tillfälligt anställda och har normalt uppgifter som rör specifika kompetensområden eller forskningsprogram.

Anställning som professor

Före 1990-talet beslutade regeringen i tillsättningsärenden på professorsnivå. Numera anställs professorerna direkt av högskolan ifråga, som hanterar anställningsärendena genom särskilda tjänsteförslags- eller rekryteringsnämnder. Formerna för anställning av professorer regleras genom Högskoleförordningen (1993:100). Syftet med regleringen är att säkerställa att enbart högt kompetenta personer kan komma ifråga för anställning.

Professorer anställs på två olika sätt. Antingen efter ett öppet sökningsförfarande till en ledig utannonserad tjänst eller ett befordringsförfarande för redan tillsvidareanställda. Det förekommer också personliga professurer, finansierade av såväl det allmänna som av enskilda företag eller personer. I sådana fall förekommer självfallet inget ansökningsförfarande, utan den sökande kallas till tjänsten.

Anställning genom öppet sökningsförfarande

I ett öppet sökningsförfarande kan sökande från såväl universitetet eller högskolan ifråga, andra svenska högskolor och utlandet söka. Det anställande universitetet eller högskolan fastslår då en anställningsprofil för professorstjänsten och eftersträvar sålunda att anställa den kandidat som bäst svarar mot profilens beskrivning. De sökandes meriter i förhållande till anställningsprofilen sakkunniggranskas av två (eller flera) äldre professorer från andra universitet inom och utom landet, som slår fast huruvida de sökande är kompetenta för tjänsten och därefter rangordnar de (främsta av de) kompetensförklarade med hänsyn till vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet och pedagogiska meriter. Sakkunnigprövningen är mycket grannlaga och kan dra ut på tiden.

Anställning genom befordran inom tillsvidareanställning

Ett annat anställningsförfarande gäller den som innehar tillsvidareanställning som universitetslektor och som därmed är berättigad att efter särskild ansökan och meritprövning istället bli anställd som professor, om han eller hon önskar detta och har de kvalifikationer som krävs för professur. Han eller hon skall då på vanligt sätt inlämna ansökningshandlingar till universitets rektor och sakkunnigbedöms därefter av externa granskare på sina vetenskapliga eller konstnärliga meriter precis på samma sätt som vid tillsättning av utannonserad professur. I händelse att befordringsansökan tillstyrks får den sökande sin lektorstjänst omvandlad till en professorstjänst, inom lektoratets ämnesområde. Denna reform, som aktiverades den 1 januari 1999, var i första hand avsedd att främja jämställdheten. Tillämpningen av reformen skiljer sig ännu något åt mellan olika universitet och högskolor, främst beträffande de två olika professorskategoriernas anställningsvillkor.

Professurer och professorstitlar

Heltidsanställda professorer

  • Professur. En professorstjänst som tillsätts genom att den utlyses i öppen konkurrens och där sökande rangordnas efter en extern sakkunniggranskning. Som grund för denna rangordning brukar den rekryterande högskolan formulera en anställningsprofil för professuren samt en uppsättning generella rekvisit för professorskompetens.
  • Donationsprofessur. En professorstjänst som finansieras genom en riktad extern donation till högskolan. Tjänsten utlyses sedan på normalt sätt i öppen konkurrens och med extern sakkunniggranskning. Det finns ingen formell bortre gräns för en donationsprofessur, men beroende på donationens storlek kan anställningen tidsbegränsas. Det har också förekommit att finansieringsansvaret övertagits av den aktuella högskolan när donationsmedlen förbrukats.
  • Tham-professur är en populär beteckning på två skilda reformer som genomfördes under Carl Thams tid som utbildningsminister 1994-1998.
    • Den första reformen avsåg inrättandet av 30 professorstjänster 1995. Tjänsterna utlystes i öppen konkurrens och de sökande utsattes för sakkunniggranskning, men där man i händelse av lika meritering hos de sökande skulle välja en av underrepresenterat kön, så kallad positiv särbehandling.
    • Den andra reformen avsåg inrättandet av möjligheten till befordran av tillsvidareanställda lektorer, vilket skedde 1999. Sökande utsätts för sakkunniggranskning, och får i den händelse befordringsansökan tillstyrks sin lektorstjänst omvandlad till en professorstjänst. Tillstyrkan kan ske om den aktuella högskolan genom sitt granskningsförfarande kan konstatera att den sökande uppfyller de interna rekvisiten för professorskompetens samt att detta skall ha skett inom lektoratets ämnesområde. Befordringsärenden är individuella och därmed av naturliga skäl inte utsatta för öppen konkurrens.

Tidsbegränsade eller tillfälligt anställda professorer

  • Adjungerad professor. En professor som tillsätts med extern finansiering och som kan ha tjänstgöringstid på maximalt sex år. En adjungering baseras ofta på att högskolan får möjligheten att knyta till sig en expert som varit verksam inom näringslivet eller motsvarande, exempelvis vid ett forskningsinstitut eller forskningsavdelning vid ett företag. Den adjungerade professorn arbetar deltid på högskolan, med en tjänstgöringsgrad på mellan 20 och 50 procent, och övrig tid hos sin ordinarie arbetsgivare som fortsätter att stå för hela lönen. En adjungerad professor skall enligt Högskoleförordningen (24 §) sakkunniggranskas på samma sätt som ordinarie professorer, men tillsättningen av tjänsten är inte konkurrensutsatt eftersom det handlar om en bedömning av den aktuella indivdens eventuella professorskompetens.
  • Gästprofessor är en tillfälligt anställd professor som normalt kallats till tjänsten av den aktuella högskolan. Begreppet gästprofessor är inte reglerat i Högskoleförordningen, utan kan ses som en variant av begreppet gästlärare (30 §) som får anställas tillfälligt i upp till fem år. Någon sakkunnigranskning behöver därmed ej ske.
  • Tillförordnad professor är en oftast lektorskompetent person som tillfälligt sköter en professors åligganden, t ex i professorns frånvaro eller i väntan på att en professor skall tillsättas.

Pensionering eller avslutad tjänstgöring

  • Professor emeritus. När en heltidsanställd professor pensioneras från sin tjänst får han eller hon titeln professor emeritus eller emerita, vilket markerar att professorn har kvar sin titel och alltjämt är knuten till fakulteten.
  • En före detta professor eller en tidigare professor är ingen särskild benämning utan endast ett uttryck för någon som tidigare har tjänstgjort som professor, men som har avslutat sin tjänstgöring och därav inte längre har rätt att använda titeln. Hit hör professorer som varit innehavare av tidsbegränsade eller tillfälliga tjänster, men även heltidsanställda professorer som exempelvis blivit avsatta av Statens ansvarsnämnd eller fått sluta på grund av arbetsbrist. Det är dock inte ovanligt att begreppet professor emeritus används av eller om en tidigare professor som antingen slutat sin tjänstgöring eller nått pensionsåldern, trots att denne i egentlig mening inte längre har rätt att åberopa någon professorstitel.

Relaterade begrepp

  • Professorskompetens besitter den person som efter en genomförd sakkunniggranskning av den aktuella högskolan förklarats vara anställningsbar som professor. Som grund för denna bedömning ligger den aktuella högskolans formulerade rekvisit för professorskompetens samt hur väl personens ämneskunskaper stämmer överens med aktuell ämnesprofil. En person kan alltså förklaras vara professorskompetent utan att att bli anställd som professor, och kraven för professorskompetens kan skilja sig åt mellan olika högskolor. Professorskompetens har i sig ingen annan praktisk innebörd än att personen ifråga kan erhålla ytterligare ett argument för sin professorsvärdighet att anföra i framtida ansökningar om anställning som professor.
  • Professors namn är beteckningen på en hederstitel, som i särskild ordning utdelas av regeringen. Titeln kallades ursprungligen Professors namn, heder och värdighet.
  • Biträdande professor. En professorstitel som infördes 1969 och ersatte andra titlar som använts för höga vetenskapliga befattningar, exempelvis preceptor, laborator och observator. Titeln är numera avskaffad, men har aktualiserats igen 2007 i den så kallade Befattningsutredningen (SOU 2007:98) som ett nytt karriärsteg på nivån under professor.
  • Preceptor var en titel för en hög vetenskaplig befattning där det inte fanns professur. Titeln infördes inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet 1947, men avskaffades 1969 då den ersattes med titeln biträdande professor.
  • Ämnesföreträdare är den person som har det högsta ansvaret för visst forsknings- och undervisningsämne vid viss högskola el. visst universitet. Har vanligen minst docentkompetens.

Anställningstrygghet

Professorer anställda före juli 1993

Professorer hade tidigare väldigt stark anställningstrygghet. Exempelvis anställdes majoriteten av alla professorer fram till juli 1993 med så kallad fullmakt. Dessa professorer kan inte sägas upp på grund av arbetsbrist, utan kan avskedas endast om de genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåligganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten.

Högskolor med fakultetsorganisation kunde tidigare också inrätta professurer, som då tillsattes av rektorsämbetet med förordnande tills vidare. Dessa professorer hade en svagare anställningstrygghet än fullmaktsanställda professorer.

Professorer anställda efter juli 1993 men före 1 januari 1999

Dessa professorer har enligt en tidigare bestämmelse i 3 kap 4 § högskolelagen i princip samma skydd mot uppsägning som fullmaktsprofessorer.

Professorer anställda efter 1 januari 1999

De tidigare reglerna syftade till att professorerna skulle vara skyddade mot åtgärder som inskränkte den vetenskapliga friheten eller lärarens integritet i undervisningen (se till exempel prop 1996/97:141 s. 29). Ändringen av anställningstryggheten behandlas bland annat i prop 1996/97:141 som föreslogs av dåvarande regeringen Persson. Propositionen innehöll den numera genomförda befordringsreformen som innebär att en lektor med kompetens motsvarande professorsnivå har en rätt att befordras till professor. Efter genomförda befordringar bedömdes att andelen professorsanställda vid universitet och högskolor skulle öka, och Sveriges regering fann det orimligt att en så stor andel av de universitetsanställda skulle åtnjuta ett anställningsskydd som avviker från allmänt tillämpliga regler på arbetsmarknaden (se prop 1997/97:141 s. 29).

Sveriges regering betonade också att även andra lärare vid universitet har ett stort ansvar för verksamheten vid universitet och högskolor. Sveriges regering ansåg att det sedvanliga anställningsskyddet ger ett tillräckligt gott skydd mot ogrundade uppsägningar och därmed är en garanti för den vetenskapliga friheten.

Reglerna är därför numera ändrade, och professorer anställda efter den 1 januari 1999 kan sägas upp vid arbetsbrist och omfattas väsentligen av samma anställningsskydd som andra arbetstagare.

Beslut om avsked

Avsked till följd uppsägning av professorer med fullmaktanställning eller anställda före 1 januari 1999 sker genom beslut av Statens ansvarsnämnd.

Rättsfall om professors åligganden och ställning

AD 1982 nr 18

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg