Högskola
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Högskola är en beteckning för ett lärosäte där det bedrivs grundutbildning och forskning i begränsad omfattning. I Sverige är högskolorna på eftergymnasial nivå. Mellan 1977 och 1993 räknades även universiteten som högskolor.
I Sverige finns minst en högskola eller universitet i varje län. Högskolor kan ha olika inriktning. De regionala högskolorna, exempelvis Högskolan på Gotland, Högskolan i Halmstad, Mälardalens högskola och Malmö högskola, bedriver grundutbildning och forskning inom flera olika ämnesområden.
Högskolor skiljer sig från universitet genom att universitet får examinera doktorer inom åtminstone två vetenskapsområden. Dessutom tilldelas universiteten forskningsresurser till dessa vetenskapsområden. Högskolor kan ha ett vetenskapsområde och examinera doktorer inom detta. I så fall tilldelas högskolorna också forskningsmedel till forskning inom det området. Högskolor bedriver ibland forskarutbildning inom områden där de inte har rätt att examinera doktorer. I de fallen finansieras forskningen via externa medel och examinationen sker vid ett lärosäte som har det aktuella vetenskapsområdet.
Ett antal mindre högskolor i Stockholm betecknas ofta som konstnärliga högskolor på grund av att de framför allt bedriver grundutbildning i konstnärliga ämnen.
Före 2001 fanns så kallade vårdhögskolor som drevs av landstingen. På dessa gavs utbildning inom vård och vårdrelaterade ämnen. Förutom de statliga högskolorna finns även enskilda högskolor. Dessa har en annan huvudman än staten. Exempel på sådana högskolor är Sophiahemmets högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Beckmans designhögskola, Gammelkroppa skogshögskola och Örebro teologiska högskola.
En mellanform har Högskolan i Jönköping och Chalmers tekniska högskola som tidigare var statliga högskolor. Dessa har privatiserats och drivs nu i stiftelseform. Stiftelserna har bildats med pengar från löntagarfonderna.
Beteckningen högskola används även i vissa fall om en institution, fakultet eller motsvarande som endast är en del av ett större lärosäte, vanligtvis ett universitet. Framför allt gäller detta för verksamhet inom de tekniska, konstnärliga och ekonomiska områdena. I flera fall har tidigare självständiga högskolor införlivats med ett större lärosäte, men trots det fått behålla ordet högskola i sitt namn. Det det finns dock även exempel på enheter som aldrig har varit självständiga, men som ändå namngivits som högskolor. Beteckningen högskola anses ofta ge verksamheten en tydligare profil. Man har därför valt att använda denna beteckning för att nå ut till potentiella studenter, avnämare och externa finansiärer. Behovet av profilering beror inte minst på förekomsten av flera självständiga högskolor vilkas verksamhet är speciellt inriktad mot vissa ämnesområden (framför allt Kungliga tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm, de sju konstnärliga högskolorna i Stockholm samt Karolinska institutet). Inom vissa områden är beteckningen högskola också så nära förknippad med verksamheten i sig, att det i praktiken kan vara svårt att inte använda den (exempelvis musikhögskola, konsthögskola, handelshögskola).
Se även
Externa länkar
- www.hogskoleguiden.se innehåller en förteckning över samtliga svenska högskolor
- Högskoleverkets webbplats innehåller information om det svenska högskolesystemet
| Företrädare: gymnasieskola |
Utbildning i Sverige 19–- |
Efterträdare: - |
|
||||||||
