Göteborgs universitet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
Engelskt namn University of Gothenburg
Latinskt namn Universitas Regia Gothoburgensis
Motto Tradita innovare innovata tradere
Grundat 1954
Ägandeform statligt
Rektor Prof. Pam Fredman
Plats Göteborg, Sverige
Antal studerande 28 826 (ht 2007)[1]
Antal doktorander 1 867[källa behövs]
Antal lärare 2 519 (inkluderar forskare, doktorander och 447 professorer) [2]
Medlemskap EUA
Webbplats www.gu.se

Göteborgs universitet, har åtta fakulteter, 25 000 helårsstudenter och 5 200 anställda. Inom universitetet finns konst-, samhälls-, och naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-universitet, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi.

Grundutbildningen sker nära forskningen, och studenterna möter ofta internationellt erkända forskare. År 2000 fick universitetets professor Arvid Carlsson nobelpriset i medicin.

Göteborgs universitet är miljöregistrerat enligt EMAS och miljöcertifierat enligt ISO 14001. Universitetet är placerat 201-302 när det jämförs med världens 500 bästa universitet. [3]

Innehåll

Förhistoria

Huvudartikel: Göteborgs högskola
  • 1887, 10 november, beslöts i Göteborgs stadsfullmäktige med rösterna 35 mot 15, att en högskola skulle grundas i Göteborg
  • 1891 högskolan startade med 7 ämnen inom den filosofiska fakulteten, samt följande professorskår;

Dessa ämnen företräddes av 7 professorer och antalet studenter var från starten 15 men ökade redan under första terminen till 22 (varav 4 kvinnor). Verksamheten startade i en hyrd lokal i hörnet av Södra Vägen och Parkgatan (tidigare Realgymnasiet eller Schillerska skolan).

  • 1893 beviljades högskolan examensrätt
  • 1898 inrättas två nya professurer, i semitiska språk samt jämförande språkforskning och sanskrit
  • 1901 inrättas professurer i nationalekonomi, geografi och etnografi, samt statskunskap med statistik
  • 1902, 16 september, ägde den första doktorsdisputationen rum. Det var fil lic Adolf Wallerius som försvarade sin avhandling "Platon mot Protagoras och sensulismen".[4]
  • 1904 erhöll högskolan rätt att anställa och bedöma akademiska disputationer
  • 1904 två nya professurer, engelska språket och litteratur (utbruten från germanska språk) samt klassiska språk (grekiska utbruten från latin)
  • 1907 erhöll högskolan full självständighet och likställighet med statsuniversiteten (Uppsala och Lund), dessutom invigdes universitetets byggnad i Vasaparken
  • 1923 grundades Handelshögskolan i Göteborg
  • 1949 startade Medicinska Högskolan i Göteborg

Göteborgs universitets historia

  • 1954 Göteborgs universitet grundades genom en sammanslagning av Göteborgs Högskola och Medicinska Högskolan i Göteborg. Dessutom invigdes universitetsbiblioteket i Renströmsparken
  • 1950- och 1960-talen var en stark expansionstid för universitetet och antalet studerande ökade från cirka 500 i slutet av 1940-talet till cirka 21 000 i slutet av 1960-talet
  • 1964 inrättades de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna genom en uppdelning av den filosofiska fakulteten
  • 1967 inrättades den odontologiska fakulteten
  • 1971 införlivades Handelshögskolan i Göteborg med universitetet och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten
  • 1977 i samband med högskolereformen införlivades ytterligare ett tiotal tidigare självständiga utbildningar i universitetet: Förskoleseminariet, Seminariet för huslig utbildning, Journalisthögskolan, Konstindustriskolan, Lärarhögskolan, Musikhögskolan, SIHUS (vårdlärarut- bildning), Socialhögskolan, Statens Scenskola, SÄMUS (musiklärarutbildning) och Valands konstskola.

Institutioner

Göteborgs universitets huvudbyggnad för administration i Vasaparken, strax söder om Vasaplatsen.
  • Sahlgrenska akademin:
    • Institutionen för biomedicin
    • Institutionen för kliniska vetenskaper
    • Institutionen för medicin
    • Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
    • Institutionen för odontologi
    • Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Naturvetenskapliga fakulteten:
    • Botaniska institutionen
    • Institutionen för cell- och molekylärbiologi
    • Institutionen för fysik
    • Institutionen för geovetenskaper
    • Institutionen för kemi
    • Institutionen för kulturvård
    • Institutionen för marin ekologi
    • Institutionen för matematiska vetenskaper
    • Institutionen för växt- och miljövetenskaper
    • Zoologiska institutionen
  • Humanistiska fakulteten:
    • Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
    • Institutionen för historiska studier
    • Institutionen för kulturvetenskaper
    • Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
    • Institutionen för språk och litteraturer
    • Institutionen för svenska språket
  • Handelshögskolan:
    • Ekonomisk-historiska institutionen
    • Företagsekonomiska institutionen
    • Juridiska institutionen
    • Kulturgeografiska institutionen
    • Institutionen för nationalekonomi med statistik
  • Utbildningsvetenskapliga fakulteten:
    • Institutionen för pedagogik och didaktik
    • Institutionen för arbetsvetenskap
    • Institutionen för mat hälsa och miljö
  • Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningen (UFL)

Studentkårer

Studentkårerna vid Göteborgs universitet är samordnade i Göteborgs universitets studentkårer, GUS.

Medlemsföreningar i GUS är:

En studentkår har valt att stå utanför samarbetet inom GUS:

Personer

Alumner och anställda

Rektorer

Externa länkar

Källor

  • Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916, rektor Otto Sylwan, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1916
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982
  • Göteborgs Universitets Historia I-II, Lindberg, B./ Nilsson, I., utgiven av Göteborgs Universitet, Göteborg 1996.
  • Universitetbyggnaden i Vasaparken, Ira Tepfers 1991, utgiven av Info. avd. på Göteborgs universitet, Göteborg 1991 ISBN 91-7360-180-2
  • Medicinska högskolan och tillkomsten av Göteborgs universitet", Curt Weibull, ingående i "Profiler och projekt: Göteborgs universitet hundra år: aktuell humanistisk forskning" (1991).
  • Etthundrafemtio terminer, Thomas Kinding, utgiven av Filosofiska Fakulteternas Studentförening, Göteborg 1966.
  1. ↑ Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2008 ISSN 1400-948X
  2. ↑ [1]
  3. ↑ Academic Ranking of World Universities
  4. ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 354
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_universitet"
Personliga verktyg