Universitetsbyggnaden i Vasaparken, Göteborg
Från Rilpedia
Universitetsbyggnaden i Vasaparken, är Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken, Göteborg. Byggnaden invigdes 18 - 19 september 1907.
Historia
Den 10 november 1887 beslöt stadsfullmäktige med 35 röster mot 15 att inrätta en högskola i Göteborg enligt villkoren i donationsbrevet av den skotske köpmannen David Carnegie († 1890). Pådrivande i arbetet var sedan tidigare redaktören för "Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning" (GHT) S A Hedlund, göteborgsköpmannen och donatorn Oscar Ekman samt Sigfrid Wieselgren, notarie vid rådhusrätten och son till domprosten och nykterhetsivraren Peter Wieselgren.
Det högtidliga öppnandet av Göteborgs Högskola ägde rum den 15 september 1891 i enkla, hyrda lokaler i hörnet av Södra Vägen och Parkgatan (tidigare Realskolan eller den så kallade Schillerska skolan). Invigningstalet hölls av ecklesiastikminister Gunnar Wennerberg och elevantalet var 15 stycken. Redan 1899 i samband med ett nordiskt lärarmöte i Göteborg, kritiserades de bristfälliga lokalerna och röster höjdes nu för att en egen byggnad skulle ge skolan dess rätta status och göra den mer synlig för allmänheten. Dåvarande rektorn Johan Vising ansåg att "det inte bara brast i bekvämlighet, hygien och värdighet utan att lokalerna även började bli för snålt tilltagna".
Efter att stadsfullmäktige beslutat om en ny byggnad för stadsbiblioteket, bekostad med 200 000 kronor ur Renströmska fonden, där högskolans rektor Vising suttit som byggnadskommiténs ordförande tog diskussionerna om ett nybygge fart. Det hela skyndades på ytterligare av att hyreskontraktet för det gamla huset löpte ut 1901. Högskolans siste kvarlevande grundare och donator Oscar Ekman ebjöd sig nu att ensam bekosta hela byggnaden. Rektor Vising fick i uppdrag att göra en kostnadsberäkning, vilken stannade på 450 000 kronor.
I sitt brev till Oscar Ekman den 6 januari 1901 skriver rektor Vising; "Om konsul Ekman vill giva högskolan det belopp 450 000:- som här är i fråga, är denna gåva så storartad och så vida över allt vad vi hittills vågat drömma om, att det ej kan falla oss in att begära någon som helst ökning av densamma och den är oss så kär och dyrbar, att det skall bliva vår bindande plikt att använda den så, som givaren bestämmer". Tre dagar senare, den 9 januari, donerade Ekman summan till högskolan under förutsättning att stadsfullmäktige kostnadsfritt upplät en lämplig tomt.
Planeringsarbetet tog nu vid och rektor Vising kom att inta en ledande roll vid planering och utformning av byggnaden, ingen statlig myndighet var inblandad. De närmaste förebilderna var Lunds och Uppsalas universitetsbyggnader från 1882 respektive 1887.
