Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings forna lokaler i Nordstaden

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (förkortat GHT), även Handelstidningen, var en dagstidning som gavs ut i Göteborg 18321973.

Innehåll

Historia

Boktryckaren Georg Löwegren (1775–1832) i Göteborg gav ut tidningarna Aftonbladet, startad 1811 och Götheborgs-Posten som startades 1813. Löwegren ansåg att handel och sjöfart borde ägnas mer journalistisk uppmärksamhet, och fick av Hovkanslerämbetet den 18 mars 1818 utgivningsbevis för en tidning med namnet Götheborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Tidningen kom ut, i oktavformat (16x14 centimeter), första gången den 2 januari 1819 och då som en slags bilaga till Götheborgs-Posten och innehöll skeppslistor, växelkurser och kunggörelser. Tidningen/bilagan kom ut två gånger i veckan, tisdagar och fredagar under åren 1818–1819 med totalt 105 nummer år 1819. I slutet av 1819 meddelade tidningen att den tills vidare skulle upphöra "till följe av den närvarande, för dess föremål mindre gynnsamma konjunkturen". Löwegren lyckades inte lösa en ny finansiering av tidningen och 1828 gick utgivningsbeviset ut.

Bokhållaren Magnus (Måns) Prytz (1802–1874) begärde utgivningsbevis för Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning den 11 februari 1832, men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Götha Runor kom ut två dagar i veckan. Under titeln Bihang till Götha Runor startades GHT för andra gången, den 22 mars 1832. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget). Där hade även Magnus Prytz sin bostad, och där öppnade han sitt kombinerade redaktions-, annons- och prenumerationskontor.

Prytz var GHT:s utgivare fram till december 1848, då Johan Sandvall från Jönköping köpte tidningen. Sandvall hade genom förfalskningar kommit över en större summa pengar och tvingades 1851 att fly till USA. Den 1 maj 1851 gjordes då en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, vilket han var fram till sin död den 16 september 1900. Han efterträddes av sin brorson Henrik Hedlund som innehade posten till 1917.

Under chefredaktör S.A. Hedlund fick tidningen en liberal prägel. Den mest kända chefredaktören var Torgny Segerstedt som tillträdde 1917 och ledde tidningen till sin död 1945. Segerstedt blev internationellt känd för sin kritik mot Hitler och Nazityskland, som han inledde redan 1933.

Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning dominerade stadens tidningsmarknad fram till 1930-talet, men förlorade efterhand mark mot Göteborgs-Posten. Efter många år av sjunkande upplaga lades tidningen ned som dagstidning den 8 september 1973 och utkom sedan fram till 1985 som veckotidning.

Utgivning och priser 1832–1934

GHT kom ut den 9 april 1832 till 31 december 1833 sex gånger i veckan, och från den 1 januari 1834 till den 4 december 1844 tre gånger i veckan, måndagar, onsdagar och lördagar. Från den 7 december 1844 till den 17 november 1884 och från och med 1886 till 1934, sex gånger i veckan. År 1863, sju gånger i veckan (sex i veckan med ett tvåsidigt extranummer på måndagsmorgonen). Den 18 november 1884 till den 31 december 1885 12 gånger i veckan, det vill säga två nummer varje söckendag.

År 1832 kostade Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 10 riksdaler banco per år, år 1843 9 riksdaler 16 skilling banco, år 1852 10 riksdaler 32 skilling banco, år 1858 18 riksdaler, 1885 21 kronor, 1895 12 kronor och 1934 22 kronor (postarvodet inberäknat).

Handelstidningens hus

Den 22 oktober 1876 invigdes tidningens nya tryckeri- och redaktionsbyggnad i tre våningar, vid Köpmansgatan 12 i centrala Göteborg. Detta var troligen Sveriges första hus som var specialbyggt för tidningsproduktion, och ritades av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt tillsammans med Hans Hedlund, brorson till redaktör S.A. Hedlund. Tidningens verksamhet flyttades nu hit från Östra Hamngatan 10.[1]

Se även

Källor

  • Det gamla Göteborg – den inre staden (del II), C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1921
  • Göteborgs Typografiska Förening 1884–1934, en minnesskrift, red. Nils Wessel, utgiven av GTF, Wald. Zachrissons Tryckeri, Göteborg 1935
  • GHT 1832–1917, Claes Krantz, Göteborgs Handelstidnings Förlag, Göteborg 1957
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982

Noter

  1. Arkitekten och staden – Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X s.34–35
Personliga verktyg