C R A Fredberg
Från Rilpedia
Carl Rudolf A:son (Anderssson-) Fredberg, född 29 oktober 1863 vid Majbergsliden i Majorna, Göteborg, död i lunginflammation/blodpropp 18 februari 1933 i Göteborg.
Fredberg var främst känd som Göteborgshistoriker, genom sitt verk Det gamla Göteborg vilket kom ut i två upplagor 1919-1923, häftesvis där de tre delarna omfattade 25 häften vardera, för 1 krona styck eller tre delar i en bibliofilupplaga för 300 kronor styck. Bokverket omfattade närmare 2 700 sidor och 1 600 illustrationer. Det var inför Göteborgs 300-årsjubileum (1923) som Fredberg började verkets utgivning, vilket skulle innehålla Skildringar, lokalhistoriska anteckningar, sägner, historietter, anekdoter, personalia, porträtter, interiörer samt vyer av gamla hus, gårdar och gator. De första tio personerna som tecknat sig för bibliofilupplagan var: Oscar von Sydow, August Kjellberg, Gustaf Ekman, George Dickson, Emily Wijk, Axel Carlander, Knut J:son Mark, Maria Seaton, Dan Broström och James Keiller samt ytterligare 180 subskribenter.
I sin ungdom arbetade han som tryckerilärling, och från 1880 som kontorist i några år. Hans första alster var Den vansinnige i Majorna, en liten skrift baserad på det så kallade Wetterlindska blodsdramat i Göteborg 1887.
Åren 1884-1886 var han medarbetare i Nyaste Förposten, 1887-1888 i skämttidningen Glunten och på 1890-talet i två perioder i Göteborgs Aftonblad. Fredberg blev därefter frilansare och hade aldrig mer någon anställning. År 1902 gav han ut uppslagsverket Från vår merkantila och industriella värld, i två band. Det första innehåller historiker, biografier och porträtt till Göteborgs äldsta och förnämsta handelshus, och i det andra behandlas en del yngre firmor samt framträdande representanter för storindustrin och sjöfarten.
Aron Jonason och Göteborgswitzen kom ut i två upplagor 1915.
Fredberg gav under åren 1892-1918 ut helgtidskrifterna Påsken, Pingsten, Midsommarbladet Piff och Göteborgs Jultomte. Under sina tidiga år skrev Fredberg noveller och romaner som blev mycket populära och återgavs som följetonger i dagspressen.
Hans lyriska produktion var omfattande under 1880- och 1890-talen, mest var det natur- och stämningsskildringar, även berättande dikter med motiv från havet och skärgården, men framför allt hans älskade Majorna.
Under pseudonymen "Dargar Göte" skrev han piratromanen Böljans dotter eller Smugglarna på Djäfvulsskäret, som kom ut i två delar på sammanlagt 688 sidor. Boken blev en stor framgång och fick en efterföljare Helga Morton eller Den vita gestalten på Porsholmen. Åren 1903-1908 gav han ut romanbladet Göteborgs-Följetongen, en 16-sidig veckoskrift för 10 öre, vilket vållade Fredberg stora ekonomiska bekymmer, då lönsamheten uteblev.
Revyen Luftskeppet eller En nyårsafton på Mars bestod av två tablåer, den ena förlagd utanför restaurangen på Långedrag men Nya Varvet i bakgrunden, den andra förlagd till planeten Mars, dit ensemblen från Folkan fördes per luftskepp. En enaktsparodi på scenen Lilla helgonet föregick revyen och spelet blev en stor framgång med över 60 visningar. Enaktaren Minnen och fanatasier eller På soaré hos Teater-Nisse, en scenisk efterrätt visades på Stora Teatern 1910/1911, en revy som speglade det årets göteborgshändelser.
Som teaterförfattare kunde han se två av sina dramatiska verk sätta upp på scen i Göteborg: Lars Gathenhjelm vid Stora teaterns 50-årsjubileum september-oktober 1909 samt I Ostindiska kompaniets dagar på Lorensbergsteatern, januari-mars 1917. Båda uppsättningar gjorde stor succé och gick 32 respektive 35 gånger för fulla salonger.
Han tillhörde Publicistklubben från år 1900, var med i Gnistan och Personhistoriska samfundet samt satt i Göteborgs gatunamnskommitté.
I sitt testamente skapade Fredberg en donationsfond Signe och C R A Fredbergs minnesfond där avkastningen årligen skulle delas ut till behövande sjuka eller arbetslösa journalister, företrädesvis i Göteborg.
Innehåll |
Familj
Föräldrarna var sjökaptenen Lars Andersson (†1864) och Johanna Charlotta Ljung (f.1836 i Fröderyd, Västra härad, Småland - död 1905). Han gifte sig 1903 med Signe Elisabeth Petré (1876-17 mars 1954), dotter till den kände boktryckaren Sven Petré från Vänersborg och Emma Weidling. Makan var till stor hjälp för Fredberg i hans arbete, då hon bland annat var en skicklig fotograf.
Fredberg begravdes den 24 februari 1933 på Östra kyrkogården.
Trivia
Fredberg har fått en gata i Göteborg - Fredbergsgatan i Majorna (1935) - uppkallad efter sig.[1]
Externa länkar
Källa
- Fredbergiana - en krönika om en krönikör, Johannes Vretblad 1957
- Göteborg förr och nu, Skriftställare Fredberg, av biblioteksrådet Kjell Nelson, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie XXXI 2006 ISSN 0348-2189
- ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.99
