Oscar von Sydow
Från Rilpedia
 |
|
| Ämbetsperiod(er): | |
| 23 februari – 13 oktober 1921 |
|
| Företrädare: | Louis De Geer |
| Efterträdare: | Hjalmar Branting |
| Födelsedatum: | 12 juli 1873 |
| Födelseplats: | Kalmar, Småland |
| Dödsdatum: | 19 augusti 1936 |
| Dödsplats: | Drottningholm, Lovö, Stockholms län |
| Politiskt parti: | Obunden |
| Ministärer: | Regeringen von Sydow |
Oscar Fredrik von Sydow, född 12 juli 1873 i Kalmar, död 19 augusti 1936 i sitt hem på Drottningholm,[1] var en svensk politiker och ämbetsman. Han var civilminister 1914-17, statsminister februari-oktober 1921, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1917-1934[2] samt riksmarskalk 1934-36.
Innehåll |
Biografi
Oscar von Sydow var son till magistratsekreteraren Henrik August von Sydow och Euphrosyne Maria Modin, och föddes i Kalmar men växte upp i Norrland. Han tillhörde en äldre Kalmargren av en tysk adelsätt, inflyttad från Pommern. Gift 16 oktober 1911 med Mary Emily Wijk (1884-1957), dotter till grosshandlaren Erik Wijk (1836-1910) och Emily, född Dickson 1849. Paret fick tre barn.[3]
Oscar von Sydow tog mogenhetsexamen vid Högre allmänna läroverket i Östersund 1890 och studerade från samma år juridik vid Uppsala universitet, och tog redan 1894 sin hovrättsexamen där. Under sin ungdomstid blev han medlem i anrika ÖGF Lyran (Östersunds Gymnasiiförbund Lyran). År 1906 utnämndes von Sydow till tillförordnad expeditionschef i civildepartementet, till ordinarie och assessor 1907 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1909.[4] På våren 1911 lämnar han departementet och blir tillförordnad landshövding i Gävleborgs län, innan han på hösten utnämns till landshövding i Norrbottens län. I regeringarna Hammarskjöld och Swartz 1914–1917 var han civilminister och inrättade 1914 Statens arbetslöshetskommission, samt genomförde 1916 års olycksfallsförsäkringslag. Åren 1919-1920 var han ledamot i den internationella kommission som enligt Versaillefördraget skulle dra upp nya gränser mellan Danmark och det nya Tyskland.
Den 3 juli 1917 utnämndes von Sydow till landshövding i Göteborgs och Bohus län. Han blev den 15 september 1934 fil. hedersdoktor vid Göteborgs högskola.[5]
Efter De Geers plötsliga avgång i februari 1921 hade kungen svårt att finna en villig regeringsbildare så snart innan ett riksdagsval. När Branting avböjt ett andra erbjudande gick till sist uppdraget till ännu en landshövding, Oscar von Sydow, som var statsminister under tiden 23 februari - 13 oktober 1921.[6] Han var påtänkt redan förra gången, men stod mer åt höger än vad som passade de valtaktiska övervägandena hos såväl högerledaren Lindman (som inte ville att regeringen skulle betraktas som "deras") som Branting (som inte ville ge makten åt högern).
Partierna visste också att von Sydow var mer hårdhudad och mer politiskt slipad än De Geer dy. Han ställde villkor och tänkte inte leda en handlingsförlamad och maktlös regering. Han krävde att socialdemokraterna skulle lova stödja regeringen i centrala frågor om statsinkomster och försvar. Trots uppgörelser röstades också den nya regeringens förslag ned av riksdagen. Oscar von Sydows bestående insats blev beslutet om att lägga fram proposition om dödsstraffets avskaffande, ett förslag som regeringen Edén arbetat fram men som blivit liggande. Efter valet avgick hans regering planenligt.
Från 1934 och fram till sin död 1936 var von Sydow riksmarskalk.
Utmärkelser
Illis Quorum 18 storleken med kedja av guld, GV:sJmt, KmstkNo, StkDDO, StOffFrHL, KNS:OOIkl, RPrKrO2klmkr, R RS:tStO2klmkr, LLA, LVVS. Hedersledamot av Göteborgs- (hösten 1918) och Norrlands nationer i Uppsala samt av Göteborgs nation i Lund.
Se även
Referenser
- ↑ Svenska Dagbladets årsbok - 1936, Åhlén & Holms Boktryckeri, Stockholm 1937 s.253
- ↑ Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5 s.109
- ↑ Fruarna i Göteborgs äldsta hus, M Hedberg, A C Jansson, B Jordansson, S Sundberg, Kvinnofolkhögskolan, Göteborg 2002 ISBN 91-631-2189-1 s.61
- ↑ Nordisk familjebok
- ↑ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953
- ↑ Göteborgs Högskolas Studentkår 1921-1931, Porträttalbum, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1932 s.12
Tryckta källor
- Göteborgs nation i Uppsala V.T. 1936 - V.T. 1942 : Matrikel, Mauritz Bäärnhielm & Lars Svensson, Almqvist & Wiksell Boktryckeri, Uppsala 1943 s. 13
| Företrädare: Axel Schotte |
Sveriges civilminister 1914-1917 |
Efterträdare: Walter Murray |
| Företrädare: Louis De Geer |
Sveriges statsminister 1921 |
Efterträdare: Hjalmar Branting |
| Företrädare: Eric Trolle |
Sveriges riksmarskalk 1934–1936 |
Efterträdare: Axel Vennersten |
| Företrädare: Gustaf Lagerbring |
Landshövding i Göteborgs och Bohus län 1917–1934 |
Efterträdare: Malte Jacobsson |
|
|||||||
