Från Rilpedia

Gustaf Otto Robert Lagerbring,^[1] född 9 oktober 1847 i Järlåsa socken, Uppsala län, död 12 juli 1921 i Alingsås, var en svensk politiker, militär och ämbetsman.

Lagerbring blev 1863 student i Uppsala och 1866 underlöjtnant vid Upplands regemente, varifrån han 1889 tog avsked som kapten. Han var 1883–87 sekreterare i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och redaktör för dess tidskrift. Han ägnade sig samtidigt, från 1884, åt försäkringsverksamhet och var 1884–87 verkställande direktör i Livförsäkringsbolaget Viktoria och 1887–97 i försäkringsaktiebolaget Skandia. Det sägs att Lagerbring uppmanades att begära avsked då det kommit fram att han inte skött sin tjänst, och man ville att han skulle söka sig en ny befattning utanför Skandia. Båda parter var angelägna om att hans avgång skulle ske under diskreta former, vilket också skedde.^[2] 1889–97 var han stadsfullmäktig i Stockholm och 1894–95 ledamot av styrelsen för Stockholms högskola.

År 1897 utnämndes Lagerbring till landshövding i Göteborgs och Bohus län samt blev samma år ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola, 1893 ordförande i länets hushållningssällskap och 1900 ordförande i Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionen. År 1902 fick han i uppdrag att vara kronprins Gustaf Adolf följaktlig under dennes vistelse i Uppsala för idkande av universitetsstudier.

Lagerbring var 1894–97 riksdagsman i andra kammaren för Stockholms Östermalmskrets och tillhörde därunder Nya centern samt representerade Göteborgs och Bohus län i första kammaren 1900-13. Därunder var han ordförande i särskilda utskotten för olycksfallsförsäkringen (1901), brännvins- och öllagarna (1905), stadsplanelagen (1907), arbetsavtalslagstiftningen (1910) och tekniska undervisningens omorganisation (1911) samt ledamot av särskilda utskotten angående försäkringslagen (1903) och egnahemslagstiftningen (1904) samt även av bankoutskottet 1908. Han tillhörde kammarens moderata parti, och var en av deras förtroendemän.

Lagerbring var mycket verksam för genomdrivandet 1901 inom första kammaren av olycksfallsförsäkringsförslaget. År 1906 var han för en lösning av rösträttsfrågan på basis av det Staaffska regeringsförslaget med sammankoppling dels av det Lundebergska förslaget om undandragande från gemensam omröstning av grunderna för progressiv beskattning med mera, dels av den så kallade Mossebolinjen (köpingars och municipalsamhällens sammanförande med städerna vid val). År 1907 var han en mycket energisk motståndare till förslaget om proportionella val även till första kammaren.

Lagerbring var medlem av kommittén angående försäkringslagstiftning (1895–97) och angående en riksförsäkringsanstalt (1900) och 1901 en kortare tid i krigslagskommittén samt ordförande i den så kallade kanalkommissionen angående en förbättrad farled Vänern–Kattegatt. Efter Hjalmar Palmstiernas bortgång ingick han 1909 i den parlamentariska försvarskommittén, mot vars slutliga betänkande 1910 han avgav en märklig reservation beträffande principerna för beräkningen av landets ekonomiska bärkraft.

Till Lagerbrings förtjänster inräknas hans intresse och initiativ för fiskerinäringen och förbättringen av Bohusläns kommunikationer. Under hans ämbetstid anlades Bohusbanan 1904 och Lysekilsbanan 1913.

Lagerbring tog 1917 avsked från landshövdingämbetet och dog 12 juli 1921 i Alingsås. 1913 hade han lämnat riksdagen, där han 1911–13 hade plats i särskilt utskott; 1913–16 var han ledamot av Sociala rådet. Han var författare till Guvernörer och landshöfdingar i Göteborgs & Bohus län 1658–1897 (1917).

Lagerbringsgatan (1932) i stadsdelen Johanneberg i Göteborg är uppkallad efter landshövdingen.^[3]

Innehåll 1 Familj 2 Referenser 2.1 Noter 2.2 Tryckta källor 2.3 Webbkällor

Familj

Gustaf Lagerbring var son till Karl Gustaf Lagerbring (1817-1883) och Louise Johanna von Kræmer (1824-1903). Han gifte sig 4 januari 1881 med Hedvig Albertina Vilhelmina Nisbeth (1858-1926), född på Tisslinge i Åstuna. De fick tre barn: Tyra Lovisa Matilda (1882-), Sven Gustav Ennert (1884-1954) och Eva Carola Gustava (1886-1964).

Referenser

Noter

1. ↑ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
2. ↑ Öhnander (1989), s. 105
3. ↑ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 183

Tryckta källor

• Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s. 318
• Sveriges ridderskaps och adelskalender 1941, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonnier Förlag, Stockholm 1941 s. 601
• Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5 s. 105-197
• Fruarna i Göteborgs äldsta hus, M Hedberg, A C Jansson, B Jordansson, S Sundberg, Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan, Göteborg 2002 ISBN 91-631-2189-1 s. 54

Webbkällor

• Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska (1911)

Företrädare: Gustaf Fredrik Snoilsky

Landshövding i Göteborgs och Bohus län 1897–1917

Efterträdare: Oscar von Sydow