Sjöfart

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sjöfart är framförandet av fartyg till sjöss. Oftast transporterar fartygen gods och passagerare, men några andra syften med sjöfart är krigföring, forskning och fiske.

Innehåll

Fartyg

Huvudartikel: Fartyg
Containerfartyget Emma Mærsk är det största fartyg som är i bruk i dag. Det största fartyg som någonsin byggts var Knock Nevis.

Ett fartyg är en farkost som kan transportera personer eller gods på vatten.

Juridiskt betecknas fartyg som är längre än 12 meter och bredare än 4 meter som skepp, och måste vara registrerade i Skeppsregistret. Båda måtten måste uppfyllas. Fartyg som inte uppfyller måtten för ett skepp kallas båt.

Alltså är både skepp och båtar juridiskt sett fartyg, men trots detta används orden skepp och fartyg synonymt i normalt språkbruk. Juridiskt sett är dock definitionen på fartyg följande; "allt som framförs på vatten och är utrustat med eget framdrivingssystem samt möjlighet att påverka sin kurs". Således klassas även sjöflygplan som fartyg så snart det landat på vatten och är därmed skyldigt att följa sjövägsreglerna.

Oftast flyter de ovanpå, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattnet

Fartyg indelas ofta i olika typer:

Antal fartyg i världen

I världen (2005) fanns 30 936 transportfartyg (alltså alla fartyg exklusive örlogsfartyg, oljeplattformar, bogserbåtar och liknande) med mer än 1000 bruttoton. Det land med flest av dessa fartyg registrerade var Panama med 5 005 stycken, men bara 617 av dessa var inhemskt ägda. I Sverige finns 205 fartyg registrerade över den nämnda storleken, av dessa är 42 utländskt ägda. 155 fartyg är svenskägda men utlandsregistrerade.[1]

Sjöfartens historia

Huvudartikel: Sjöfartens historia

Sjöfart har funnits i tusentals år. Förr använde man rodd- och segelfartyg, senare ångfartyg. I dag har de flesta fartyg dieselmotorer.

Sjöfarten var den viktigaste formen av transport fram till 1800-talet, då järnvägar började byggas. Sjöfarten är fortfarande den viktigaste fraktformen då ca 95% av världens exportgods transporteras av fartyg.

Kommersiell sjöfart

Förutom att svenska båtar registreras i Sverige är det vanligt att de "går under annan flagg". De registreras i internationella register eller under sk. bekvämlighetsflagg. Exempel på internationella register är NIS.

Exempel på bekvämlighetsflagg är: Liberia och Bahamas

Tidning som skriver om ämnet heter Svensk Sjöfartstidning. http://www.shipgaz.se/index.asp

Icke-kommersiell sjöfart

Fartyg är inte bara transportmedel, de kan också användas till forskning (se oceanografi och forskningsfartyg), bevarande av historiska minnen (se museifartyg) och nöjen (se fritidsbåt och båtsport).

Svensk sjöfart

Huvudartikel: Svensk sjöfart

Svensk sjöfart har genom historien haft stor betydelse för Sveriges historia och handelsförbindelser, inte minst på grund av det geografiska läget som i praktiken har gjort Sverige lika beroende av sjöfarten som en önation.

Sjökrigsväsen

Huvudartikel: Sjökrig
USS Merrimack brinner

Sjöslag har förekommit under årtusenden, t.ex. Slaget vid Salamis 480 f.Kr., men nådde en ny dimension efter slaget mellan örlogsfartygen Merrimack och Monitor i Slaget vid Hampton Roads 1862. Kaptenen på Merimack kallade innan slaget Monitor för en ostbräda med kupan på, då han syftade på storleken och utformningen, eftersom Monitor var platt på ovansidan sånär som på kanontornet som stack upp.

Se även: Flotta

Katastrofer inom sjöfarten

Huvudartikel: Sjöolycka

I och med att så stora kvantiteter av människor eller gods transporteras ombord på varje fartyg, får fartygsolyckor samt situationer där fartyg beskjutits, torpederats eller minsprängts som resultat av krigshandling ofta väldigt omfattande konsekvenser sett till antalet avlidna, ekonomiska förluster och miljöförstöring.

Se även bärgning.

Exempel:

  • Fartyg som sänkts i krig. Här återfinns de största förlusterna, räknat i antalet förlorade människoliv.
Wilhelm Gustloff 1939 i Danzig.
Amoco Cadiz efter förlisningen

Se även

Referenser

  1. ”Rank Order - Merchant marine”. The World factbook. CIA. 2005. http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/rankorder/2108rank.html. Läst 2006-02-17. 
    ”Field Listing - Merchant marine”. The World factbook. CIA. 2005. http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/fields/2108.html. Läst 2006-02-17. 


Personliga verktyg