Krig

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Wellington at Waterloo, av Robert Alexander Hillingford.

Krig är ett fientligt förhållande mellan folk eller stater eller mellan parter inom samma stat (inbördeskrig) där användande av dödligt våld förekommer på ett systematiskt sätt.

Definitionen varierar av vad som kvalificerar vissa väpnade konflikter som krig, och vissa inte. Det har bland annat föreslagits att den väpnade konflikt där mer än 1 000 kombattanter under ett år faller i strid ska anses som krig. Något formellt krav på krigsförklaring för att krigstillstånd ska anses föreligga, finns dock inte.

Termen örlog avser krigshandlingar till sjöss.

Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig mot varandra.

Innehåll

Nödvärn

Pågående krig och konflikter 2008.

Kriget är det yttersta nödvärns- och självhjälpsmedlet för den internationella rättens bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt exekutivförfarande, men inte det enda. Andra rättsmedel är till exempel retorsion, repressalier, embargo och fredsblockad. Kriget framträder antingen som försvarskrig, till avvärjande av framställda anspråk, som ej kan godtas, eller anfallskrig, som avser att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt kan dock även försvarskriget inledas genom angrepp och förutsätter sålunda alls inte, att motparten redan gripit till vapen. I själva verket blir det därför i de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid krigets utbrott avgöra, huruvida detta är att anse som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. Rätten enligt internationell rätt att inleda ett krig begränsades betydligt genom FN:s tillblivelse (se detta avsnitt nedan).

Rättsmedel

Som kriget från folkrättslig synpunkt är ett rättsmedel, har man att skilja de våldsamheter, som därvid begås, liksom de, vilka förekommer vid tvångs lagliga användning av statsmaktens organ inom staten, från våldsamheter, som begås av enskilda personer och under namn av mord, dråp, misshandel, rån är i lag belagda med straff. Detta rättsmedels användning bör vara noga bestämd beträffande både dem, som har att uppträda som krigförande parter, det vill säga använda kriget som rättsmedel, och det förfarande, som därvid bör iakttas.

Kombattanter

Andra världskriget: Atombomben fälls över Nagasaki.

Ett krigstillstånd ansågs tidigare kunna uppstå endast mellan fullt fria, av varandra faktiskt oavhängiga, ingen gemensam högre myndighet underkastade stater. Kombattanter var då dessa stater och medlemmar i dessa staters väpnade styrkor. Begreppet har vidgats under senare delen av 1900-talet. Även medlemmar i gerillarörelser eller civilbefolkning som spontant gör motstånd mot ockupation räknas i vissa fall som kombattanter. Sällskap eller handelskompani i och för sig kan inte anses som krigförande part. Då det brittiska Ostindiska Kompaniet förde krig, kunde dess rätt därtill betraktas endast som en av den engelska (brittiska) regeringen åt kompaniet delegerad rätt. Strid mellan politiska partier inom samma stat frambringar ett upprorstillstånd, varvid det parti, som inte innehar regeringsmakten, betraktas som upproriskt, men kan inte grundlägga ett egentligt krigstillstånd, så länge inte de mot varandra stridande parterna har tagit samt behåller under sin besittning och organiserade faktiska makthöghet skilda delar av statens geografiska område, i vilka fall vardera parten kan som krigförande göra anspråk på att behandlas efter krigets rätt.

Orsaker

Orsakerna till krig och väpnade konflikter studeras inom flera samhällsvetenskapliga ämnen, främst freds- och konfliktkunskap och statsvetenskap. Vilka typer av styrelseskick som de olika staterna har spelar stor roll, demokratiskt styrelseskick minskar kraftigt risken för krig. Vilken inställning staterna har till varandra har också stor vikt: länder som historiskt betraktat varandra som allierade eller närstående går mycket sällan i krig. Religiösa motsättningar är en annan orsak till krig. Etniska motsättningar är ytterligare en central orsak; inte minst vid inbördeskrig. Åtskilliga krig har startats av ekonomiska skäl; för att gynna en stat, en grupp, en makthavare eller ett företag. Även status och prestige mellan ledare är en viktig faktor. Enligt den mest inflytelserika teorin om staters relationer befinner sig alla stater i utgångsläget i ett tillstånd av latent krig. Det beror på att förhållandena mellan staterna saknar regler och institutioner som klarar av att upprätthålla de regler som faktiskt finns. En stats grundläggande prioritering gäller alltid främst sin egen överlevnad och säkerhet. De viktigaste orsakerna till att antalet krig minskat över tid är att våldsutövning omgärdas och begränsas av fler och fler regler - även mellan stater - samt att vinsterna och fördelarna med krig har minskat medan kostnaderna kraftigt har ökat.

Teorier

Avvägningsteori

Krig inträffar när en grupp människor eller en organisation upplever att fördelarna som kan fås av krig är större än kostnaden. Detta kan inträffa av en rad skäl:

  1. För att skydda den nationella stoltheten genom att förhindra förlust av territorium
  2. För att skydda statens överlevnad genom att förhindra resursförluster eller självständighetsförklaringar
  3. För att bestraffa en "missdådare", särskilt när en stat är starkare än den andra och kan dela ut bestraffning med hög effektivitet

Neutralitet

Vardera krigförande parten kan utgöras av en eller flera stater. I senare fallet kan de gemensamt uppträda som huvudparter, eller också kan den ena som bundsförvant, allierad, ha förbundit sig till en viss hjälp, ett visst understöd. I båda fallen kan den stat, mot vilken förbundet är riktat, betrakta inte bara huvudparten, utan även den biträdande parten som krigförande makt, mot vilken den gör krigets rätt gällande. De, vilka varken som huvudparter eller som allierade deltaga i kriget, är att betrakta som neutrala, mot vilka folkrätten inte tillåter någon tvångsåtgärds vidtagande, så länge de avhåller sig från varje försök att ge hjälp eller bereda understöd åt någon av de krigförande.

Amerikanska helikoptrar i södra Irak under Irakkriget.

Förenta Nationerna

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Förenta Nationerna

De krigförande parterna är i krigets utförande bundna av vissa allmänt antagna folkrättsliga regler; efter andra världskriget och stiftandet av Förenta Nationerna (FN) är de jämväl bundna av FN-stadgan och av de beslut som fattas av FN:s säkerhetsråd. I moderna krig tillmäts skyddet av civilbefolkning stor vikt.

Historiska trender

Enligt Human Security Center var dödstalet i krig som högst på 1970-talet av decennierna efter andra världskriget. Sedan dess har risken för en genomsnittsmänniska att dö i krig minskat med två tredjedelar.[1]

Antropologer och historiker debatterar om huruvida 1900-talet var ovanligt fredligt eller ovanligt drabbat av krig jämfört med tidigare sekler. Forskning har pekat på att upp till 40 procent av dödsfallen bland män hos förindustriella stammar på Nya Guinea beror på våld, vilket antyder att förekomsten av krig och våld minskar när samhället moderniseras och blir rikare.[2]

Krigets flödesschema

Ett exempel på i vilken ordning olika saker inträffar i anslutning till ett krig

Se även

  • Wikiquote-logo.svg Wikiquote har citat av eller om Krig

Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Krig, 1904–1926 (Not).
  1. ↑ Johan Norberg (2008), Världens välfärd (Globaliseringsrådet)
  2. ↑ Steven Pinker, The Blank Slate: The Modern Denial of Human Nature
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Krig"
Personliga verktyg