Nödvärnsrätt
Från Rilpedia
Nödvärnsrätt, rätten att mot en angripare använda våld eller hot om våld som annars är olagligt. Enligt den svenska Brottsbalken 24 kap. 1 § är "en gärning som någon begår i nödvärn är brott om den med hänsyn till omständigheterna [...] är uppenbart oförsvarligt".
I dagligt tal används den något oprecisa tolkningen att "inte använda mer än nöden kräver". Lagen är i själva verket ganska precis; den mängd våld eller hot om våld som den som brukar nödvärn får använda, skall stå i proportion till hotet/våldet den hotade utsätts för. Den hotade får inte bruka våld så allvarligt att det måste anses vara uppenbart oförsvarligt (Jfr Polislagen 10 §; våldet skall vara försvarligt). I vissa fall kan någon som använt sig av uppenbart oförsvarligt våld ändå gå fri från straff. Enligt Brottsbalken 24:6 skall man gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." Detta brukar kallas nödvärnsexcess.
Lagen tar upp fyra omständigheter då rätt att bruka nödvärn föreligger:
- Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.
- Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.
- Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg.
- Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
