Från Rilpedia

Carl Fredrik Victor von Gegerfelt, född 6 maj 1817 i Jönköping, död 13 mars 1915 i Torekov, Kristianstads län, stadsarkitekt i Göteborg (1872-1896) och lärare i byggnadskonst under 1860- och början av 1870-talen vid Chalmerska slöjdskolan och Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Som femtonåring tog Gegerfelt värvning i Göta artilleriregemente i Göteborg. Han blev sergeant, avlade styckjunkarexamen och senare officersexamen.

Åren 1839—1841 bedrev Gegerfelt studier vid Berlins konstakademi, för professorn vid Bauakademie Karl Friedrich Schinkel, och studerade därefter i ett och ett halvt år vid Konstakademien för bland andra arkitekten August Stüler.

Gegerfelt blev 1843 löjtnant vid Värmlands Fältjägareregemente. År 1845 avsked ur krigstjänsten. 1848 fick han burskap som murarmästare och byggmästare i Göteborg. 1848 blev han medlem av kommittén för Sahlgrenska sjukhusets nybyggnad. Omkring 1850 höll han på med tegeltillverkning och tog patent på tillverkning av ihåligt tegel.

År 1861—1864 var Gegerfelt ombudsman vid Göteborgs museum, och 1862-1876 sekreterare i Göteborgs konstförening. 1864 föreståndare för Göteborgs museiatelier. 1864-1876 var han intendent för konstavdelningen vid Göteborgs museum. 1865, lärare vid Göteborgs musei ritskola och tekniker vid Industri- och Konstlotteri. 1866-1877 lärare vid Slöjdföreningens skola. 1868 kamrer vid Industri- och Konstlotteriet, som nu övertagits av Hantverksföreningen. 1870-1876, lärare vid Chalmerska slöjdskolan. Den 12 juli 1872 — den 25 september 1896 stadsarkitekt i Göteborg.

Som stadsarkitekt i Göteborg kom Gegerfelt att rita många byggnader där man bland annat kan nämna dåvarande Allmänna Sahlgrenska sjukhuset 1855 (numera en del av Pedagogen), Chalmerska institutet, Storgatan 43 (1869), Göteborgs Hospital (1872) på Hisingen, Feskekôrka (1874), Arbetareföreningens hus vid Nya Allén (1874), Fröhuset i Trädgårdsföreningen (1875), Handelstidningens hus (1875), Sven Renströms Tekniska skola vid Vasagatan, Praktiska Hushållsskolan (1875), Barnbördshuset vid Vasagatan (1874), Ölhallen 7:an (1900), miniatyrslottet "Wilhelmsberg" (1860-talet) vid Danska vägen och den egna villan vid Arkitektgatan som han ritade till familjen och kom att kallas Gegerfeltska villan (1872).

Gegerfelt ritade även lasaretten i Kungälv, Uddevalla och Strömstad i början på 1860-talet.

Gegerfelt var en förespråkare av att använda sig av gammalnordisk ornamentik i kombination med för sin tid funktionell och bitvis djärv form. Det finns flera indikationer på att det kan ha varit han som ritade det första landshövdingehuset på initiativ av snickaren Johannes Nilsson men ritningarna är inte signerade.

Familj

Släkten Gegerfelt härstammar från kaptenen Per Andersson Geggen, som var i svensk tjänst på 1500-talet. Hans son var löjtnanten vid Västgöta-dals regemente Anders Persson Geggen (d. 1638), vars son, kaptenen vid Värmlands regemente, Samuel Gegenfelt (1638-1684) adlades 1674 med namnet von Gegerfelt.^[1][2]

Victor von Gegerfelt var förste son till överstelöjtnant Georg Fredrik von Gegerfelt (1778-1855) och Gustava Cecilia, född Anckarsvärd (1782-1860). Gift den 9 oktober 1843 med Harriet Johanna, född Damm (1820-1892), dotter till grosshandlare Christian Wilhelm Damm (1782-1848) och Anna Margareta Hall (1792-1828). De fick fyra barn, varav två levde till vuxen ålder, sönerna Wilhelm (1844-1920) och Harald (1848-1941).^[3][4]

Källor

• Gegerfeltska villan vid Arkitektgatan, Maja Kjellin 1952
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén 1982
• En saga om båd gammel och nywulna hus, Victor von Gegerfelt/Gun Schönbeck, Region- och Stadsarkivet, Göteborg 2000 ISSN 1404-658X
• Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4

Noter

1. ↑ Sveriges ridderskap och adels kalender 1998, utgiven av Riddarhusdirektionen, Norstedts 1997 ISBN 91-971722-2-7 ISSN 0347-9633 s.212
2. ↑ Svensk Adelskalender - 1900, Karl Karlsson Leijonhufvud, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 s.188
3. ↑ Arkitekten och staden - Victor von Gegerfelt, Gun Schönbeck, Göteborgs Stadsmuseum, Centraltryckeriet 2000 ISBN 91-85488-50-X
4. ↑ Det gamla Göteborg - staden i väster (del I) C R A Fredberg 1921. Facsimileupplaga 1977, Sven Schånberg/Arvid Flygare/Bertil Nyberg, Walter Ekstrand Bokförlag, Lund 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.860 + s.864