Värmlands regemente

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
colspan="2" style="background:#

6b8e23; color:white; text-align: center;" | Värmlands regemente
(I 22, I 2, I 2/Fo 52)

Värmlandsgruppen vapen.svg
Aktiv: 1812–2000
Land: Sverige Sverige
Lojalitet: Försvarsmakten
Försvarsgren: Armén
Typ: Infanteri
Storlek: Regemente
Ingående brigader: Värmlandsbrigaden (1949–2000)
Del av: Milo B (1942–1991)
Milo M (1991–2000)
Förläggningsort: Karlstad (1913–1994)
Kristinehamn (1994–2000)
Motto: Cum Deo et victribus armis
("Med Gud och segrande vapen")
Färger: Gult och svart          
Marsch: "Pepitamarsch"
Segernamn: Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1677)
Landskrona (1678)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Malatitze (1708)
Gadebusch (1712)
colspan="2" style="background:#

6b8e23; color:white;" | Befälhavare

Framstående befälhavare: Öv Fredrik Grevillius

Värmlands regemente, I 22 (1812-1939) och I 2 (1939-2000), var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet lades ner år 2000. Regementets soldater rekryterades ursprungligen från Värmland där det senare förlades.

Innehåll

Historia

De gamla kasernerna på Kasernhöjden i Karlstad.

Värmlands regemente fick sin nya beteckning 1939 efter att tidigare betecknats I 22. Regementet härstammar ursprungligen från fänikor som från mitten av 1500-talet sattes upp i Värmland och Dalsland, bl.a. Långe Bengts fänika från år 1551.

År 1626 bildades Närke-Värmlands regemente som var roterat med sju kompanier i Värmland och tre i Närke. 1812 delades regementet upp i Närkes regemente, I 21 och Värmlands regemente, I 22, som var roterat med åtta kompanier i Värmland. Värmlands regemente vapenövades först i Kristinehamn och Sunne, men från 1817 på Varpnäs mo, från 1834 på Trossnäs fält och flyttade 1913 till kaserner i Karlstad.

Värmlands regemente ändrade beteckning 1939 till I 2 (övertog beteckning från Göta livgardes som avvecklades samma år). Regementets musikkår, 1971 ombildad till regionmusikavdelning, låg till grund för Karlstads orkesterförening, som bildades 1920. Se även Värmlandsoperan.

Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades det att regementet skulle omlokaliseras tillsammans med Värmlandsbrigaden till Kristinehamns garnison. I samband med beslutet påbörjades även en mekanisering av regementets brigad, vilken kom 1994 att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). Regementet tillsammans med brigad avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000. Regementets sista chef var Öv 1:a gr Yngve Johansson.

Vid nedläggningen 2000 tilldelades personalen vid brigaden och regementet en för ändamålet framtagen minnesmedalj. Bandets färger är baserat på förbandets traditionsfärger och är tillverkad av förgyllt silver.

Idag förs regementets och brigadens traditioner vidare av Värmlands Östra hemvärnsbataljon, (tidigare Tingvalla hemvärnsbataljon) vilken är en del av Örebro-Värmlandsgruppen.

Organisation

1812-

  • Livkompaniet
  • Kils kompani
  • Jösse kompani
  • Älvdals kompani
  • Grums kompani
  • Nordmarks kompani
  • Näs kompani
  • Gillbergs kompani

1967-

  • Livkomp.-Fryksdal
  • Grums kompani
  • Alster kompani
  • Jösse kompani
  • Nordmark kompani
  • Näs kompani
  • Gillberg kompani
  • Älvdal kompani

Övrigt

Regementet cirka 1920.
Namn
Värmlands regemente 1812 -06-08 2000 -06-30
Beteckningar
I 22 1816 1939 -09-30
I 2 1939 -10-01 2000 -06-30
Övningsfält och förläggningsort
Varpnäs mo 1812 1913 -09-30
Trossnäs fält 1834 1913 -09-30
Karlstad (F) 1913 -10-01 1994
Kristinehamn (F) 1994 2000 -06-30

Kända personer som gjort värnplikt på I 2

Referenser

Skrift
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5. 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6. 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5. 
  • Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0. 
  • (1908) Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 
Online
Fotnoter
  1. Salomonsson, Claes (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk