Hälsinge regemente

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
colspan="2" style="background:#

6b8e23; color:white; text-align: center;" | Hälsinge regemente
(I 14, I 14/Fo 49, I 14/Fo 21)

Gävleborgsgruppen vapen.svg
Aktiv: 1630–1997
Land: Sverige Sverige
Lojalitet: Försvarsmakten
Försvarsgren: Armén
Typ: Infanteri (1630–1994)
Försvarsområde (1994–1997)
Storlek: Regemente
Ingående brigader: Gästrikebrigaden (1949– 1994)
Hälsingebrigaden (1949–1992)
Del av: Milo Ö (1942–1982)
Milo NN (1982–1993)
Milo N (1993–1997)
Förläggningsort: Gävle
Motto: "Fasthet, Förmåga, Förtroende"
Färger: Svart och vitt          
Marsch: "Marcia militaris" (sena 1800-talet-1997)
Segernamn: Novgorod (1611)
Warszawa (1656)
Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Lund (1676)
Landskrona (1677)
Narva (1700)
Düna (1701)
Malatitze (1708)
Jakobstadt (1704)
Gemäuerthof (1705)
Gadebusch (1712)

Hälsinge regemente, I 14, I 14/Fo 49 och I 14/Fo 21 var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet avveckaldes som grundutbildningsenhet 1993. 1997-12-31 avvecklades Fo 21. Regementets soldater rekryterades ursprungligen från Hälsingland och Gästrikland där det var förlagt under 1900-talet.

Innehåll

Historia

Regementet härstammar från de "norrlandsfänikor" som organiserades i Hälsingland och Gästrikland1550-talet och 1560-talet. År 1615 organiserades dessa enheter av Gustav II Adolf tillsammans med andra fänikor från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. Norrlands storregemente bestod av tre fältregementen där Hälsinge regemente var ett. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen där Hälsinge var ett av dessa.

Regementet fick namnet "Kungliga Hälsinge Regemente". Varav soldaterna sammanfördes från Norduppland, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad. Regementet kom att delta i många strider ute i Europa.

1600-talet

Regementet sattes officiellt upp år 1630 trots att det funnits sedan 1624. Kungliga Hälsinge regemente var ett av ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementet kallades också Joakim Brahes regemente efter den första befälhavaren Joakim Brahe. 1682 bestämdes det att regementet skulle bestå av två kompanier i Gästrikland och sex i Hälsingland, med totalt 1200 korpraler och meniga. Det vapenövades från 1689 på mötesplatsen Mohed utanför Söderhamn i Hälsingland.

1800-talet

Regementet gavs beteckningen I 14 (Infanteriregemente 14) år 1816. I samband med detta började man använda Hälsingebocken som en symbol för regementet som fanns på de olika fanor som I 14 använde.

1900-talet

1904 bestämde riksdagen att Hälsinge regementet skulle flytta till Gävle, 1905 beslutade stadsfullmäktige i Gävle att upplåta mark gratis vid Kungsbäck. Arkitekten Erik Semmy Josephsson från arméförvaltningen fick i uppdrag att rita kasernerna och byggnaderna för regementet. År 1909 vid nyår flyttade Hälsinge regemente in till de nya kasernerna i Kungsbäck i utkanten av Gävle. Året därpå anlades Regementsparken in till Hälsinge Regemente. Samt uppfördes Soldathemmet med Soldatkyrkan som har en förminskad kopia av Ljusdals kyrkas stapel.

År 1973 fick man den nya beteckningen I 14/Fo 49 som följs av sammanslagningen med det lokala försvarsområdet Fo 49. När det lokala försvarsområdet 1982 bytte beteckning till Fo 21, byttes även regementets förbandsbeteckning till I 14/Fo 21.

Genom försvarsbeslutet 1992 upphörde 1993 grundutbildningen av värnpliktiga vid regementet samt dess två brigader (Hälsingebrigaden, IB 44 & Gästrikebrigaden, IB 14). Regementet reducerades till att endast omfatta en försvarsområdesstab. Fram till dess hade man utbildat cirka 1000 värnpliktiga varje år. Huvuddelen av lokalerna lämnades 30 juni 1994. Kvar fanns endast försvarsområdets uppgifter, fast i en mindre omfattning. Bemanningen minskades från dryga 400 personer till 32 officerare, 20 civilanställda och ett 25-tal värnpliktiga. Efter att den militära grundutbildningen upphört och att kasernerna blev överflödiga. Såldes dom och total renoverades mellan åren 19951996. Idag utgörs dom av ett campus till Högskolan i Gävle.

Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades regementet i sin helhet den 31 december 1997. Vilket innebar i praktiken att Fo 21, Depå och HV/Friv avvecklades. Dalregementet övertog ansvaret för försvarsområdet, Fo 21 och integrerade det till Fo 53. Vilket bildade ett nytt "StorFo" (stor-försvarsområde) som underställdes C I 13/Fo 53 (Öv. Rolf Dahlström)

2000-talet

Genom försvarsbeslutet 2000 överfördes år 2000 Gävleborgsgruppen till Mellersta militärdistriktet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset (dåvarande HV/Friv-avd inom Fo 21) och gamla SFD. Där idag Gävleborgsgruppen är lokaliserad och utbildar soldater för hemvärnet samt HV/Insatspluton i Hälsingland och Gästrikland. Gävleborgsgruppen är även fanbärare för Hälsinge regemente.

Som ett resultat av försvarsbeslutet 2004 utgör idag Gävleborgsgruppen tillsammans med Dalregementsgruppen två av tre stycken utbildningsgrupper inom Livgardet. Byggnaderna som behölls inom det fd. kasernområdet var byggnad 64, Frivillighuset och gamla SFD.

Den gamla officersmässen återfinns idag i det gamla soldathemmet.

Regementschefer

Fälttåg

Regementet lades ned 1997 och ett minnesmonument avtäcktes av siste regementeschefen Tomas Bornestaf.

Organisation

1630 [2]
  • Överste Brahes livkompani (Delsbo, Färila, Hogdal, Järvsö, Ljusdal)
  • Överstelöjtnanten Kiörnings kompani (Alfta, Bollnäs, Hanebo, Norrala)
  • Major Sabelss kompani (Hille, Valbo och Norduppland)'
  • Kapten Hendrichssons kompani (Medelpad)
  • Kapten Kielochs kompani (Hamrånge, Ockelbo, Mo, Rengsjö, Segersta, Skog, Söderala)
  • Kapten Fläsks kompani (Hedesunda, Ovansjö, Torsåker, Årsunda, Färnebo)
  • Kapten Ruthercrantz kompani (Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Jättendal och södra Medelpad)
  • Kapten Mauritz Duvals kompani (Arbrå, Bjuråker, Enånger, Forsa, Hög, Idenor, Njutånger, Rogsta, Trönö, Tuna)
1634(?)
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Alsta kompani (Alfta)
  • Delsbo kompani
  • Ovansjö kompani
  • Arbrå kompani
  • Jervsö kompani
1814(?)
  • Livkompaniet (Bollnäs och Hanebo)
  • Forssa kompani (Ljusdal)
  • Järvsö kompani
  • Delsbo kompani (Hudiksvall)
  • Färnebo kompani
  • Arbrå kompani
  • Alfta kompani (Alfta och Edsbyn)
  • Ovansjö kompani (Sandviken)

Början av 1700-talet

Kompani Kompaniets stånd Boställen Samlingsplats Trossbod Mötesplats 1696
Regementsstaben - Överstebostället Mårdnäs kungsgård, Segersta socken
Regementspastorsbostället Säversta n:o 2, Bollnäs socken
Regementsskrivarbostället i Norrbyn, Söderala socken
- - -
Livkompaniet Bollnäs, Hanebo, Segersta, Mo socknar Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 13, Hanebo socken
Kaptenlöjtnantsboställe Säversta n:o 1, Bollnäs socken
Fänriksboställe Sibo n:o 2, Hanebo socken
Säversta Säversta Mårdnäs
Överstelöjtnantens kompani
(Färnebo kompani)
Österfärnebo, Torsåkers, Hedesunda, Årsunda socknar Kompanichefsboställe Åbyn, Hamrånge socken
Löjtnantsboställe i Fors, Österfärnebo
Fänriksboställe i Vibyggehyttan, Torsåker
Fors Fors Hedåsen, Färnebo
Majorens kompani'
(Forsa kompani)
Forsa, Bergsjö, Norrbo, Hassela, Ilsbo, Bjuråkers socknar Kompanichefsboställe Rolfsta, Forsa
Löjtnantsbostället i Bolle, Bergsjö
Fänriksbostället i Hamre, Forsa
Rolfsta Rolfsta Rolfsta
Järvsö kompani Järvsö, Ljusdals, Färila, Los, Ytterhogdals socknar Kompanichefsboställe Kramsta n:o 2, Järvsö
Löjtnantsboställe Storbyn n:o 1, Färila
Fänriksboställe Sjulhamre n:o 2, Ljusdal
Kramsta Kramsta "Bodaheden"
Delsbo kompani Delsbo, Bjuråkers, Ljusdals socknar Kompanichefsboställe Sjulhamre, Ljusdal
Löjtnantsboställe i Gärde, Ljusdal
Fänriksboställe vakant
Hagens by, Delsbo Hagens by, Delsbo "Hammaren", vid kyrkan i Delsbo
Arbrå kompani Arbrå, Järvsö, Mo, Rengsjö, Undersviks socknar Kompanichefsboställe Haga, Arbrå
Löjtnantsboställe i Föränge, Järvsö
Fänriksboställe i Broddböle, Rengsjö
Haga, Arbrå Norränge, Arbrå "Mälan", vid kyrkan i Arbrå
Alfta kompani Alfta, Ovanåkers, Bollnäs socknar Kompanichefsboställe Kyrkbyn n:o 19, Alfta
Löjtnantsboställe vakant
Fänriksboställe Nordanå n:o 4, Alfta
Alfta kyrka Alfta kyrkby "Bälven", vid kyrkan i Alfta
Ovansjö kompani Ovansjö, Ockelbo, Torsåkers socknar Kompanichefsboställe vakant
Löjtnantsboställe vakant
Fänriksboställe i Nordansjö, Torsåker
Kungsgården, Ovansjö Kungsgården, Ovansjö Kappalsbacken, Högbo by

Källa: [3]

Namn, beteckning och garnison

Namn Från Till
Joakim Brahes regemente 1630 1634
Hälsinge regemente 1633 1997 -12-31
Gävleborgsgruppen 1998
Beteckning Från Till
I 14 1816 1973 -06-30
I 14/Fo 49 1973 -07-01 1982 -06-30
I 14/Fo 21 1982 -07-01 1997 -12-31
Mellersta militärdistriktet 1998 2006 -12-31
Livgardet 2007 -01-01
Övningsfält
eller förläggningsort
Från Till
Florhed 1630 1689
Mohed 1689 1909 -02-14
Marma skjutfält 1963 1997
Gävle (F) 1909 1997

Referenser

Skrift
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5. 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6. 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5. 
  • Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0. 
  • (1908) Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 
  • Frykberg, Nils (1968). Kungl. Hälsinge regementes historia. 
  • Björkenstam, Knut (1994). Så levde man på Kungsbäck, Hälsinge Regemente i Gävle 1909-1994. ISBN 91-63027-35-6. 
  • Björkenstam, Knut (1998). Så minns vi Kungsbäck - Hälsinge regementes chefer 1968-1997 berättar. 
  • Ström, Carl Petter (1828). Helsinglands regementes krigshistoria. 
  • Olsson-Brink, Olle (1988). Järvsö indelta kompani och Kramstalägret. 
Online

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.
  2. Gunnar Fernquist, "Hur socknarna gav kompanierna namn", Bocken 1960/1961, s. 32
  3. Gunnar Fernquist, "Hur socknarna gav kompanierna namn", Bocken 1960/1961, s. 36, 38-40

Externa länkar


Personliga verktyg
På andra språk