Söderhamn

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Söderhamn är en stad i Sverige, som är centralort i Söderhamns kommun. Länsmässigt ligger orten i Gävleborgs län, landskapsmässigt i Hälsingland. Staden är belägen i en jämn och odlad bygd vid inre delen, kallad Flaket, av en från Bottniska viken djupt inskjutande fjärd, som vanligen benämns Söderhamnsfjärden.

Stadsbild

Ulrika Eleonora kyrka, en kyrka i centrala Söderhamn

Söderhamns stadskärna genomflyts av Söderhamnsån. Huvudgator är Köpmangatan, vilken delvis är gågata med en rad butiker, och den trädplanterade Kungsgatan. Trots rivningar finns en hel del äldre trähusbebyggelse bevarad. Av äldre mer betydande byggnader kan främst nämnas Ulrika Eleonora kyrka från 1685-92, ritad av Nicodemus Tessin d.y., och Söderhamns rådhus, uppfört 1860-69 efter ritningar av Gustav N. Runer, byggmästare i Gävle, och efter stadsbranden 1876 restaurerat i holländsk renässansstil av Ernst Jacobsson. På torget mellan rådhuset och ån står sedan 1899 en obelisk, vilken härrör från Stockholmsutställningen 1897 och försetts med porträttmedaljong, utförd av stadsingenjör Gustaf Hultquist, föreställande Gustav II Adolf, stadens grundläggare.

Vidare finns Borrhuset, uppfört 1747-48 efter ritningar av Christopher Polhem. Byggnaden tillhörde ursprungligen gamla gevärsfaktoriet och efter restaureringen 1914-15 skänktes byggnaden till staden och har sedan dess använts som stadsmuseum. Söderhamns teater uppfördes i nyrenässansstil 1880-82 efter ritningar av Johan Erik Stenberg (som även ritade Sundsvalls teater), medan interiörerna utsmyckades av Carl Grabow. Läroverkshuset, nuvarande Staffangymnasiet, uppfördes 1861-64 efter ritningar av Johan Söderlund och om- och tillbyggdes 1904-09 efter ritningar av Axel Lindegren. Efter senare ombyggnader har skolan numera exteriört prägel av 1920- och 30-talet. Det av nämnde Stenberg ritade gamla flickläroverket, nuvarande Faxeskolan, uppfördes 1879-81.

På Östra Berget i centrala staden finns utsiktstornet Oscarsborg, uppfört 1895 efter ritningar av Gustaf Hultquist, vilket blivit en välkänd symbol för Söderhamn. Där finns även en minigolfbana och en liten servering. I staden finns också flera välskötta parker.

Historia

Söderhamn omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Söderhamn anlades i början av 1600-talet av åtskilliga på landet i Hälsingland bosatte "rör- och kopparsmeder", som slog sig ned där på ägorna till det gamla Faxeholm (eller Faxehus). Genom nådigt brev av 7 september 1620 tilläts de att bilda en stad, och deras faktor Karl Olsson (Carl Olofsson Burman) utnämndes till borgmästare. Därjämte donerades till den nya staden dess betydande jordegendomar, innefattande bland annat Stugsund och Sandarne samt öar och skär, däribland Storjungfrun. Det fastställdes också att stadens vapen skulle utgöras av "en pinass och däruti två musköter korsvis". Vapensmedsyrket fortfor länge att vara stadens huvudnäring. Det bedrevs för statens räkning till 1757, var därefter utarrenderat samt nedlades 1813.

År 1721 brändes staden av ryssarna. Den har dessutom flera gånger hemsökts av svåra eldsvådor, senast 1876. Efter att ha fört en rätt tynande tillvaro började staden i mitten av 1800-talet i sammanhang med det då inträffade uppsvinget inom sågverksindustrin att snabbt växa, till vilket sedermera även i sin mån förbättrade kommunikationer bidrog. Det tillkom även en del annan industri, av vilken Söderhamns Verkstäder AB, grundat 1864, särskilt kan nämnas.

År 1861 öppnades den smalspåriga (1217 mm) Söderhamns Järnväg på sträckan Söderhamn-Bergvik. Denna köptes av staten 1885 och byggdes om till en normalspårig bana från Kilafors vid Norra stambanan via Bergvik till Söderhamn och vidare till Stugsund, där stadens huvudhamn var belägen. Genom tillkomsten av Ostkustbanan fick Söderhamn även järnvägsförbindelse med Gävle (1926) och Hudiksvall (1927). Persontrafiken Söderhamn-Kilafors lades ned 1971.

Efter sågverksindustrins stagnation dominerades arbetsmarknaden länge av Hälsinge flygflottilj, F 15 (1945) samt av Ericsson (1948). Efter dessas nedläggning har statsmakten försökt kompensera arbetsmarknaden genom att flytta dit en avdelning av Patent- och registreringsverket, nämligen varumärkesavdelningen och Premiepensionsmyndighetens kundtjänst, samt gjort en satsning på småföretagande. Trots detta utgör den höga arbetslösheten och befolkningsminskningen stora problem för kommunen.

Tidningar

I Söderhamn utges den politiskt oberoende (tidigare socialdemokratiska) sexdagarstidningen Söderhamnskuriren. De viktigaste äldre tidningarna är konservativa Helsingen (1857-1928) och liberala Söderhamns Tidning (1878-1963).

Sport

Bandyn har av tradition en särskilt stark ställning i staden. Klubben Broberg/Söderhamn Bandy bildades 1919 och herrlaget, som låg på femte plats i maratontabellen för Sveriges högsta division efter säsongen 2007/2008, har blivit svenska mästare fem gånger, senast säsongen 1976/1977. Sedan 1976 spelar laget sina matcher på den nya anläggningen Hällåsen.

Söderhamn har även en framstående förening i bordtennis, Söderhamns UIF, vilken spelar i Elitserien både på herr- och damsidan.

Musikliv

Söderhamn är känt för ett rikt musikliv. Inom jazzgenren har staden bidragit med framstående namn som Jan Johansson och Thomas Jutterström. Den sistnämnde var under 1970-talet medlem i jazzrockgruppen Splash som var relativt stora utomlands, i till exempel Tjeckoslovakien och Norge. Den tidigare lokalt kända sångerskan Monica Törnell fick sitt nationella genombrott 1972.

I staden finns en bra kommunal musikskola och Studieförbundet Bildas "rockskola" för ungdomar. På Östra Berget anordnas varje sommar också så kallade trivselkvällar, där lokala sångbegåvningar får chansen att visa upp sig. Kända yngre förmågor är främst popsångerskan Sahlene och rockbandet Wolverine som spelar progressive metal. Från Söderhamn kommer även det förhållandevis kända coverbandet Rocktools och en hel del lokala band.

Ljuständningen

Staden är känd för sin årliga ljuständning. Under jul- och trettondagshelgen tänds hundratals levande ljus i Rådhusets alla fönster, Drottningkronan i tornet på Ulrika Eleonora kyrka och Kungakronan i Kungsbacken. Ljuständningen sker på:

• Juldagens morgon kl. 06.00
• Juldagens kväll kl. 17.00
• Trettondagen kl. 15.30.

Traditionen går tillbaka till 1793 då Drottningkronan tändes första gången. Kungakronan tändes första gången i samband med kung Karl XIV Johans besök i Söderhamn 1835.

Födda i Söderhamn med omnejd

Referenser

Litteratur

• Alfred Jensen: Söderhamns historia 1-2 (1919-20).
• Ture Karlström: Stadsbild i förvandling 1620-1970 (1970).

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Externa länkar

• Söderhamns kommun
• Kulturbyggnader i Söderhamn och Hudiksvall
• Band från Söderhamn