Bergvik
Från Rilpedia
- För andra orter, se Bergvik (olika betydelser).
| Bergvik Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Hälsingland | |||
| Län | Gävleborgs län | |||
| Kommun | Söderhamns kommun | |||
| Församling | Mo-Bergviks församling | |||
| Folkmängd(2005) | 847 invånare | |||
| Area(2005) | 201 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008) | ||||
Bergvik är en tätort i Bergviks socken i Söderhamns kommun.
Innehåll |
Allmänt
Bergvik delas i en nordlig och en sydlig del av Ljusnan. Orten har sjöarna Bergviken i väster och Marmen i öster.
Bergvik är en gammal bruksort, där världens första sulfitfabrik byggdes. På orten finns idrottsklubben IFK Bergvik med aktivitet inom bland annat fotboll, skidor och orientering.
Historia
På 1790-talet anlades ett pappersbruk i Bergvik som fick sin storhetstid under 1800-talets mitt. Även ett vattendrivet sågverk kom att anläggas, och 1852 förvärvades dessa anläggningar av det då nybildade Gefleborgs Sågverks Actie Bolag. Detta bolag kom sedermera bli känt under namnet Bergviks Sågverks AB och Bergvik och Ala AB. Pappersbruket avvecklades 1855. En trämassefabrik byggdes i stället och togs i drift 1870. Här kom ingenjören Carl Daniel Ekman att experimentera fram en ny metod för att på kemisk väg tillverka pappersmassa. Sulfitmetoden, som den nya processen kallades, kom att bli banbrytande. En ny fabrik för sulfitmassetillverkning togs i drift 1874. Bergviks sulfitfabrik var i drift till 1897 då den lades ned och ersattes av ny modernare fabrik i närlägna Vannsätter. Denna fabrik kom dock även att kallas "Bergviks sulfitfabrik". Sågverket nedlades 1916
Byggnaderna som inrymde den första sulfitfabriken är bevarade och inrymmer idag ett industrimuseum.
En framträdande person ur Bergviks historia är den numer framlidne tusenkonstnären och skidåkaren Olle Wiklund. Mest känd är han troligtvis för sin seger i Vasaloppet 1942, samt för sina skålar och konstverk gjorda av "knosor" (utväxter, knölar på träd).
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Se även
Externa länkar
Denna Gävleborgs län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
