Gevärsfaktori
Från Rilpedia
Gevärsfaktori, annan benämning på gevärsfabrik.
Rörsmeder och harneskmakare fanns redan under Erik XIV:s tid på landsbygden i Västmanland och Hälsingland och i staden Arboga. Under början av 1600-talet drevs fabrikationen även i Uppland, Närke, Småland, Västergötland samt i Jönköpings stad.
Sedan under åren 1620-40 åtgärder vidtagits för att förmå rörsmederna att inflytta till städerna, fanns vid mitten av 1600-talet faktorier i Örebro, Arboga, Västerås, Uppsala, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och Jönköping. Den svenska vapentillverkningen hade sin blomstringstid under senare hälften av 1600-talet, men drabbades hårt av industrins allmänna förfall under Karl XII:s krig. För att tillgodose statens stora vapenbehov hölls likväl faktorier fortfarande i gång i Örebro, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping, Jönköping (med Huskvarna), Ronneby (endast en kort tid) och Hedemora.
Sedan riksdagen 1756 beslutat att överlåta gevärstillverkningen åt enskilda, övergick 1757 de då återstående faktorierna i Örebro, Norrtälje, Söderhamn, Norrköping och Huskvarna i privat ägo, varvid en del särskilda förmåner medgavs de nye innehavarna. Sedan faktorirörelsen upphört 1795 i Örebro (dess tillverkningsrätt flyttades till Huskvarna), i slutet av 1700-talet i Norrköping och 1813 i Söderhamn, anlade staten 1814 Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori i Eskilstuna för att trygga sitt behov av inhemsk tillverkning. Efter nedläggningen av Norrtäljes faktori 1842 återstod endast detta faktori i Eskilstuna samt Husqvarna vapenfabrik. Det förstnämnda övertogs 1943 övertogs av FFV, medan gevärstillverkningen i Huskvarna köptes av FFV 1970.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).