Närke
Från Rilpedia
| Närke | ||
|---|---|---|
|
||
| Landsdel | Svealand | |
| Län | Örebro län, Östergötlands län, Västmanlands län | |
| Stift | Strängnäs stift | |
| Yta | 4 126 km2 | |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
188 563 45,7 inv/km2 |
|
| Högsta punkt | Kilsbergen 298 m ö.h. | |
| Största sjö | Vättern, Sottern (störst helt inom landskapet) | |
| Landskapsblomma | Gullviva | |
| Landskapsdjur | Hasselmus | |
| Fler symboler ... | ||
|
||
Närke är ett landskap i Svealand. Ytan är 4126 km² (minst i Svealand). Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland.
I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar.
Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.
Innehåll |
Historia
Slättbygderna i Närke befolkades tidigt, och här finns många fornlämningar, t.ex. domarringar och även runstenar som Nasta runsten.[1]De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning i början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre tredingar, utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogden på Örebro slott. Närke tillhörde från 1170 Strängnäs stift. Skattepersedlarna var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3.400, motsvarande en befolkning på bortåt 20.000. Närke utgjorde 1525-54 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.[2]
Etnografi
I Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige från 1864 kan man läsa följande etnografiska beskrivning av landskapets befolkning och karakteristika:
| ” | Karlarnes nationaldrägt har fordom utgjorts af långa, vanligtvis blå, svarta eller grå rockar, med sockenmärken, utsydda med mörk tråd, mellan knapparne i ryggen, och Glanshammarskarlarne nyttjade röda uppslag på ärmarne och rödkantade rock-kragar, hvarföre de af grannarne kallades aborrar; men sednare tiders moder och tilltagande lyx ha nästan helt och hållet förtagit detta förfädrens vackra bruk. I bergslagerna har folket hurtigare lynne än på slättbygden. Lerbäcks bergslags invånare äro de minst välmående; men utmärka sig för sitt högt uppdrifna nubbsmide, så att nästan hvarje bergsman, ja, tillochmed torpare, har för det ändamålet sin lilla såkallade sqvalthammare i någon å eller rännil. Af öfriga rikets inbyggare kallas Nerikeboerna ”Etter-Nerkingar”; och torde den, välmågan och oberoendet, åtföljande säkerheten i sätt att vara, utgöra skälet dertill. | ” |
|
— Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm 1864 |
||
Namnet
Namnet Närke (Neeric 1165-81) anses komma av ett ord, när, som används om smala höjsträckningar och sund. Det är samma ord som finns i namnet Norrbyås (Nerboahs 1275). 'När-' kan syfta på åsen där Norrbyås kyrka ligger. Vad resten av ortnamnet betyder är inte klarlagt. [3]
Geografi
Topografi
De mellersta delarna av Närke upptas av Närkeslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I norr finns Käglans skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot Arbogaån. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Värmland och Västmanland. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, Tomasbodahöjden, 298 m.ö.h. Där återfinns också Lekebergslagen. Söder om Kilsbergen vidtar skogen Tiveden, och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot Vättern. Här finns en mindre insjöskärgård. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen Tylöskogen. Vätterbygden med Askersund som centrum har svaga kontakter med resten av Närke. Istället är förbindelserna sedan gammalt riktade mot Västergötland och Östergötland.[4]
De största vattendragen i Närke är Letälven, som utgör gräns mot Värmland, och Arbogaån, som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är Svartån. Näst störst är Kvismare kanal.
Närkes största sjö är Vättern, på andra och tredje plats kommer Hjälmaren och Skagern. Dessa tre sjöar ligger dock bara delvis inom Närke, den största sjön som ligger helt inom landskapet är Sottern (29 km2).
Större orter i Närke
Sevärdheter
Vattentornet Svampen i Örebro, Örebro slott, Wadköping, Karlslund, S:t Nicolai kyrka, Olaus Petri kyrka, Bergööska huset, Riseberga kloster, Garphyttans nationalpark, Gustavsvik, Tiveden och Stjärnsund slott.
Några kända närkingar
|
|
Referenser
Noter
- ↑ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke.
- ↑ Svensk uppslagsbok 1934
- ↑ Calissendorff, Karin och Larsson, Anna Ortnamn i Närke, 1998, sid. 21-23
- ↑ Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke
Litteratur
- Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige, 5. Stockholm (1864)
- Svensk uppslagsbok, 20 (1934)
- Svenska turistföreningen. Årsbok 1975. Närke
Se även
Externa länkar
- Lyssna till några av Närkes dialakter
- Mitt nerike, Hembygd och lokalhistoria
- http://www.ur.se/landskap/narke
|
|||||||
