Gullviva
Från Rilpedia
| ?Gullviva | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Ericales |
| Familj: | Viveväxter Primulaceae |
| Släkte: | Vivesläktet Primula |
| Art: | Gullviva P. veris |
|
|
|
| §Primula veris Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Gullviva (Primula veris) är en art i famljen viveväxter, med djup och smal krona, som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar. Hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden.
(Förstora genom att klicka på bilden)
En egenhet hos gullvivan är att hos somliga individer är ståndarna kortare än pistillen (1 i figuren till vänster). Hos andra exemplar är det tvärtom (3 i figuren). Detta kallas heterostyli och motverkar självbefruktning. Bägge varianterna förekommer ungefär lika ofta.
En närmare undersökning visar att pollenkornen hos korta ståndare är något olika jämfört med kornen hos långa ståndare. Det anses att detta är genetiskt förmånligt genom att de olika pollenkvaliteterna genom de pollinerande insekterna kan komma att avlämnas ibland på långa pistiller, ibland på korta. ("Genetisk mångfald".)
Gullvivan är bland vårens ("veris") förstlingar ("primula"). Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad, och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans. Gullviva är på sina håll mycket ymnig och plockas i mycket till buketter, och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Emellertid har den i vissa landsdelar minskat och är fridlyst i delar av landet. Den får inte plockas i Skåne, Hallands och Örebro Län. I resten av landet är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna. Se Lista över fridlysta växter i Sverige.
Blomställningen är en flock.
De yngsta blommorna hänger som en klase under stjälken, men de äldre reser sig allt mera upp för att slutligen i fruktstadiet stå styvt upprätt, tryckta mot varandra. Fröhuset mognar inneslutet i blomfodret. Det öppnar sig med fem flikar i toppen. och till följd av såväl dess form som dess ställning kan fröspridningen endast ske då stjälken kraftigt stöts eller skakas, till exempel av blåsten.
Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och, efter pålrotens död, vilken inträffat i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel; tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar.
Arten är allmän i södra Sverige, men sparsam i mellersta Skandinavien sparsam och går ej längre i norr än till Ångermanland och ungefär motsvarande latitud i Norge och Finland.
Gullvivan är Ålands och Närkes landskapsblomma.
En mutation, inte helt ovanlig, har röda blommor. Om dessa korsas med de vanliga gula exemplaren får avkomman en färg mitt emellan. Dessa ska inte förväxlas med halvvissna gula exemplar, som under en kort tid har en rödaktig nyans.
Dialektala namn
Med syftning på att blomställningen kan liknas vid en nyckelknippa har gullvivan i somliga trakter kallats "Jungfru Marie (även Sankt Pers) nycklar". (Sankt Pers nycklar är även namnet på en orkidé.)
Yxlägg är ett sydsvenskt namn på gullviva. Namnets ursprung är oklart, och det finns liknande namn som oxlägg och det engelska cowslip.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gullviva
