Från Rilpedia

?Vitsippa
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Ranunculales
Familj:	Ranunkelväxter Ranunculaceae
Släkte:	Sippsläktet Anemone
Art:	Vitsippa A. nemorosa
Vetenskapligt namn
§Anemone nemorosa Auktor: L.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Vitsippa (Anemone nemorosa) är en flerårig ört som blir 10-20 cm hög med krypande jordstam från vilken ett ensamt flikigt örtblad växer upp. Vitsippan innehåller, liksom andra ranunkelväxter en skarp och frätande saft, som någon gång vållat förgiftning med dödlig utgång.

Vitsippan är vanlig och förekommer i stora mängder. Mot norr sträcker sig dess utbredningsområde ända upp till Lappland. Vid en inventering i Jämtland fann man att vitsippan på 1950-talet förekom på höjder upp till 700 m över havet. 2008 hade vitsipporna klättrat uppåt ända till 855 m över havet. Fristående undersökningar i Pyrenéerna, Alperna, Jurabergen och Uralbergen visade samma tendens att flytta mot högre höjder. Orsaken anses vara den globala uppvärmning, som började märkas 1986.^[1]

Den växer på något skuggig och fuktig mark i skogar, lundar och hagar. Dess blomning är på många platser en pampig del av vårlandskapet. Långt nedanför blomman sitter 3 kransar av svepeblad, vart och ett 3-5-delat (eller -fingrat) med vasst inskjutna flikar. Blomkronan består ganska ofta av 6 blad, 3 i en yttre och 3 i en inre krans. Antalet växlar dock avsevärt. Efter blomningen lutar sig stängelns spets nedåt. Innan kronbladen faller av antar de på utsidan rödviolett färg och sluter sig omkring fruktanlagen, medan dessa mognar. Frukterna faller slutligen till marken, och liksom hos blåsippan finns ingen annan spridningsmetod än att de ibland transporteras bort av myror.

Vitsippans jordstam är anmärkningsvärd för sin skarpa avgränsning mot växtens ovanjordiska, blommande del. Jordstammen är djupliggande, horisontell, försedd med fjällika lågblad och växer länge horisontellt, tills slutligen den yttersta spetsen kröker sig uppåt och frambringar en enda blomma. Knoppen bildas på hösten och övervintrar till nästa vår. Samtidigt med blomningen uppstår (i maj) bredvid stängelns bas en kort sidogren (biaxel), som först utvecklas till ett enda ovanjordiskt örtblad. Därefter utvecklar denna sidogren endast fjäll. Den tränger fram i jorden som en skenbar fortsättning på jordstammens första stycke från föregående år, tills också den ska blomma och därför kröker sig uppåt för att övergå i en stängel. Den underjordiska horisontalstammen, som är brun, slät, cylindrisk, ganska rak och ungefär 1 dm lång, är alltså i själva verket hopfogad av flera från varandra utgående sidoaxlar (årsskott), som tillsammans sägs bilda en skottkedja.

Vitsippan är kristdemokraternas partisymbol.

Externa länkar

• 1. ↑ Svenska Dagbladet 2008—06—27, Nyheter, s 10
• Den virtuella floran - Vitsippa
• Carl von Linnés digitala växtbibliotek
• Bilder ur Nordens flora

• Wikimedia Commons har media som rör Vitsippa
  Bilder & media