| Växtriket (latin Plantae) omfattar alla växter och är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken. Studiet av växtriket kallas botanik.
Växtriket indelas i divisioner och består av två huvuddelar – bryofyter och kärlväxter. Kärlväxterna är antingen kärlkryptogamer eller fröväxter. Fröväxterna delas i sin tur upp i gymnospermer och angiospermer. Växter, liksom alger är i allmänhet fotoautotrofa organismer, det vill säga organismer som själva med hjälp av solljus (genom fotosyntes) bildar sin föda från oorganiska ämnen, men det finns också parasitiska växter (som tallört), halvparasitiska växter (som mistel) och köttätande växter, som venusflugfångare och sileshår. Det lär även finnas tropiska saprofytiska växter.
Aristoteles delade in alla levande väsen i växter, som inte rör sig eller har sinnesorgan, och djur. I Linnés system delades organismerna in i Vegetabilia (senare Plantae) och Animalia. Senare blev det mer uppenbart att ytterligare indelning behövdes, vilket resulterade i att svampar och alger flyttades ut ur riket växter.
|
|
Vit näckros (Nymphaea alba) är en flerårig vattenväxt i familjen näckrosväxter med mycket stor (10-20 cm) vit blomma. De mycket stora bladen flyter på sjöarnas och åarnas yta, förbundna med stammen som ofta ligger inbäddad i bottenslammet på stort djup. Stammen är en horisontell jordstam, som uppnår en diameter av 1 - 2 dm. Varje vår uppsänder den blad och blomskaft (eller 1-blommiga stänglar) så tidigt den kan blomma i juni. Blomman har fyra foderblad med grön undersida och vit översida och ett stort antal kronblad i spiralställning eller rosettlik ordning. Ståndarna är talrika och av olika gestalt i samma blomma. De yttersta liknar små kronblad med två korta frömjölssäckar i spetsen. De innersta liknar vanliga ståndare, med smal sträng och lång, smal, tvårummig ståndarknapp. De mellanliggande är mellanformer mellan dessa ytterligheter. I denna blomma finns alltså påtagliga tecken på att ståndarna utvecklats ur blad. Det är därför de ibland kallas ståndarblad.
Blomman doftar milt, frisk och behagligt och besöks av flera olika insekter för frömjölets skull (skalbaggar, humlor). Fröspridningen sker genom att frukten, som är ett stort, mångrummigt bär, på hösten sönderfaller i flera delar, som ruttna sönder eller upplöses, så att fröna blir fria. Kring varje frö sitter ett mjukt, slemmigt hölje, som genom inneslutna gaser håller fröet flytande, som med en simblåsa. Fröna kan därför driva omkring på vattenytan länge. När fröhöljet till slut sönderfaller sjunker de till bottnen.
Nya kottar på en blågran (Picea pungens)
Afrika – Amerika – Arkeologi –  Arkitektur – Danmark – Djur – EU – Europa – Fotografi – Frankrike – Fåglar – Golf – Göteborg – Helsingborg – Italien – Lund – Mars – Musik – Natur – Portugal – Punk – Rock – Religion – Samhälle – Scouting – Skåne – Spanien – Spel – Språk – Sverige – Teknik – Tyskland – Växter
Portaler – fler ...
|
- Växter
- Träd och buskar
- Kategoriträd
Är du växtintresserad? Känner du för att göra Wikipedia till den främsta källan för information om växter? Då kan du gå med i Rilpedia:Projekt växter. Vi behöver din hjälp! Här är några arbetsuppgifter:
- Saker att göra
- Önskelista
Mall:Wikipedia:Projekt växter/Önskelista
|
