Bohuslän

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Koordinater: 58°14′53″N 11°53′13″E / 58.248, 11.887

Bohuslän
Bohuslän vapen.svg
Bohusläns landskapsvapen
Landsdel Götaland
Län Västra Götalands län
Stift Göteborgs stift
Yta 4 473 km²
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet
270 628
60,5 inv/km²
Högsta punkt Björnerödspiggen 222 möh
Största sjö Bullaresjöarna
Landskapsblomma Vildkaprifol
Landskapsdjur Knubbsäl
Fler symboler ...
Sverigekarta-Landskap Bohuslän.svg
Bohusläns läge

Bohuslän (norsk alternativ namnform: Båhuslen) är Sveriges västligaste landskap och beläget vid Skagerrak.

Landskapet gränsar i norr till Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. I söder går gränsen till Västergötland tvärs över Hisingen i Göteborgs kommun. Det är känt för sitt fiske, salta bad och kala klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

Innehåll

Administrativ historia

Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor (norska skipreide), där en skeppsreda mostsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av härader med i stort sett samma gränser och namn.

Under den första svenska tiden ugjorde Bohuslän ett eget län. 1680 slogs det ihop med den västligaste delen av Älvsborgs län och bildade Göteborgs och Bohus län. Detta län upphörde 1998 och blev en del av det då nyinrättade Västra Götalands län.

Etymologi

Landskapet är namngivet efter Bohus fästning, som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, Bágaholmr nuvarande Fästningsholmen. Förleden Bohus- (Baghahus 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiskans bágr = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande Fästningsholmen i Nordre älv, där Bohus fästning ligger utanför Kungälv. Ändelsen -hus betyder 'slott, fäste'.[1] En annan framförd teori om förleden Bohus- ursprung, är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen som på 1200-talet kallades Bágastraumr. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet bágha = flöda, flöda över, strömma.[2]
Län betydde för övrigt "lån", ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats Älvsyssel. Så småningom kom det att också omfatta landskapets norra del, Viken.

Öknamn

Bohusläningar kallades av invånarna i grannskapen för baggar, ett vedernamn som annars användes som öknamn om norrmän, och som alltså levde vidare efter att Bohuslän blivit svenskt.

De som bodde norr om Lysekil kallades nolhottar eller havrepinnar. Bohusläningar som bodde söder om Lysekil kallades bönepungar.[3]

Historia

Huvudartikel: Bohusläns historia
Båtar utanför Härön, Tjörn.

I islänningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med Østfold för Alvhemmen. Den norske kungen Harald Hårfager gjorde området till en del av det samlade norska riket, ca 870. Under vikingatiden var det en del av Viken, som innefattade kustområdena runt Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.

Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.

Digerdöden runt 1349 härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.

Sillfisket har varit helt avgörande för Bohusläns historia. Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:[4]:

Under perioden 1556-1588 reglerade danske kungen Fredrik II fisket med skatter och tullar. Cirka 500 000-800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september-december.

Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet.

Landskapsregemente

Det moderna Bohusläns regemente bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleri och dragonregemente. Regementet övade och var förlagt till Backamo lägerplats mellan åren 1724-1913 då regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla där det var förlagt till dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare av Bohus-dalgruppen inom Hemvärnet som är grupperad vid Skredsviksbasen.

Kristendomens införande

Huvudartikel: Bohusläns kristnande

Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid ca år 475, bl.a därför att det romerska riket då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten vikingatidens slut, ca 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara startpunkten för kristendomens införande i nuvarande Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.

Järnvägar och spårväg i Bohuslän

Bohuslän är jämfört med andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta på grund av antikustprincipen. Planer på att bygga en stambana mellan Oslo och Köpenhamn genom Bohuslän, Halland och Skåne realiserades aldrig fullt ut, men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev Västkustbanan. Vidare fanns det olika planer på att dra ned Inlandsbanan över Bergslagsbanan till antingen Lysekil eller Krossekärr norr om Grebbestad, men dessa planer blev aldrig förverkligade.

  • Bohusbanan som idag sträcker sig 180 km mellan Göteborg och Strömstad byggdes 1903-1909. Först var det den norra bandelen mellan Uddevalla och Skee som byggdes. Skee-Strömstad byggdes som en privatbana men löstes in redan 1903 av staten och SJ. Senare byggdes den södra delen i olika etapper. Bohusbanan elekrifierades 1939 (Göteborg-Udedevalla) och 1950 (Uddevalla-Strömstad). Det var meningen att Bohusbanan skulle fortsätta in i Norge, från Skee till Halden men dessa planer lades ned i och med unionsupplösningen 1905.
  • Lysekilsbanan. År 1913 var Lysekils Järnväg (LyJ) färdigbyggd. Den var en privatbana fram till 1939, och elektrifierades 1950. Banan är 35 km lång, utgår från Smedberg på Bohusbanan, och har sin ändstation i Lysekils hamn. Förr var den en viktig lokaljärnväg för resande och gods till och från Uddevalla och hamnen i Lysekil, idag är den enbart en godsjärnväg på vilken det går vagnuttagningar. Lysekilsbanan är landets brantaste järnväg med en stigning på 25 promille den sista biten från Sämstad ned till Lysekil.
  • Munkedals Järnväg byggdes innan Bohusbanan år 1895, då som en 600 mm smalspårsbana. Denna järnväg byggdes av Munkedals bruk och gick från bruket till hamnen inne i Saltkällefjorden. Banan breddades till normalspår på 1950-talet och idag trafikeras den av en museiejärnvägsförening som har återställt 2,5 km smalspår.[5]

Samtliga järnvägar i landskapet är enkelspåriga. Spårvägens sträckning på Hisingen har dubbelspår (liksom i resten av spårvägsnätet i Göteborg).

Geografi

Öar i Bohuslän

De största tätorterna

Sorterade i fallande storleksordning. Städer markerade i fetstil

Städer i Bohuslän

Vid övergången till Sverige 1658 fanns i landskapet städerna Kungälv, Marstrand och Uddevalla. Gränsen mot Norge gick nu i Idefjorden och för att styra handeln till den svenska sidan behövdes en stad i norr. Staden Strömstad fick privilegier 1676, efter en kort tid som köping. Dessa inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Lysekil, som inrättats som köping 1863 blev stad 1903, den sista i landet med egen jurisdiktion. Genom inkorporeringar på Hisingen kom även delar av staden Göteborg att falla inom landskapet Bohuslän.

Flertalet av Bohusläns städer, liksom övriga svenska städer av mindre storlek, lades under landsrätt under första delen av 1900-talet:[6] Kungälv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) och Strömstad (1943). Endast Uddevalla hade kvar sin rådhusrätt ända fram till 1971, då alla domstolar i Sverige blev tingsrätter.

Kommunreformen 1971 avslutade städernas historia som särskilda kommunala enheter och de blev delar av enhetliga kommuner. Bohusläns städer är i dag centralorter inom respektive kommun, med undantag för Marstrand som tillhör Kungälvs kommun.

Några kända bohusläningar

Händelser i Bohuslän - Kronologi

1600-talet

  • 1698 - Hummer- och ostronfisket i den bohuslänska skärgården frigavs enligt ett kungligt brev. Innan dess hade rådmannen i Uddevalla, Anders Kock ensam haft rättigheten till detta fiske med villkoret att han varje år från hösten till våren till det kungliga hovet, skulle leverera deras behov av ostron mot en ersättning av 12 daler silvermynt per tunna. [7]


Källor

  1. ↑ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 42
  2. ↑ Bohuslänska studier: tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow 12 juli 1933, red. kommitté: Evald Lidén, Axel L Romdahl, Nils Niklasson, Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening 1933 "Namnet Bagaholm", Erik Abrahamson s. 251
  3. ↑ Julius Ejdestam, Svenskt folklivslexikon. Rabén & Sjögren: Stockholm 1975, s. 17
  4. ↑ Eskil Olán, Marstrands Historia s. 108
  5. ↑ Munkedals järnväg
  6. ↑ http://www.arkivguiden.net/ba/ba03/ba03018.htm
  7. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 36

Se även

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Bohuslän


v • d • r
Härader och städer i Bohuslän
Härader Bohusläns vapen
Städer
v • d • r
Sveriges landskap
Sveriges flagga
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Bohusl%C3%A4n"
Personliga verktyg