Västkustbanan
Från Rilpedia
Västkustbanan är benämningen på järnvägslinjen mellan Göteborg och Lund, längs Sveriges västkust. Den byggdes på 1880-talet av flera olika privata järnvägsbolag. Eftersom sträckan hade karaktär av stambana mellan Malmö och Göteborg slogs bolagen ihop och hade gemensam förvaltning med Bergslagernas järnvägar samt slutstation i Göteborg vid Göteborg Bergslagernas station. 1896 köpte staten banan från de olika järnvägsbolag som hade byggt den (undantaget Kävlinge - Lund C som förstatligades 1940) och övergav därmed antikustprincipen.
Sedan början av 1990-talet har banan stegvis byggts ut till dubbelspår för att minska restiden med snabbtåg till runt 2 timmar och 15 minuter när allt är klart. Den kritiserade tunneln i Hallandsåsen ingår som ett led i denna utbyggnad. Banans sträckning ändrades även därmed, tidigare stannade tågen inte vid Landskrona eller i Helsingborg utan gick längre in i Skåne. Medan banan igenom Halland i princip alltid haft ungefär samma sträckning har tågen i Skåne söder om Ängelholm gått på flera olika banor genom tiderna. Västkustbanan korsar E6 12 gånger mellan Göteborg och Lund. Den saktfärdiga utbyggnaden av järnvägen har fått skarp kritik från många miljöorganisationer eftersom medan E6 som motorväg mellan Malmö och Göteborg stod färdig 1996, står den dubbelspåriga höghastighetsjärnvägen mellan städerna långt ifrån färdig.
Västkustbanan trafikeras 2008 med Öresundstågen samt med SJ:s egna tåg. Dessa två system har olika biljetter. Öresundstågen är länstrafiktåg och använder tågtypen X31. SJ kör dels med X2000 som söder om Halmstad går via Hässleholm mot Malmö, och dels med IC-tåg via Helsingborg med tågtypen X31. Dessutom finns godståg. De flesta av dem går via Halmstad-Markaryd-Hässleholm, för att Hallandsåsen innebär för tung stigning för många tåg.
Innehåll |
Historik
- Historisk sträckning: Malmö - Arlöv - Kävlinge - Teckomatorp - Åstorp - Ängelholm
- Nuvarande sträckning: Malmö - Lund - Kävlinge - Landskrona - Helsingborg - Ängelholm
Från början byggdes Väskustbanan av många olika små, privata järnvägsföretag;
Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) 1886
- Malmö - Billesholm 59 km
Lund - Kävlinge Järnväg (LKJ) 1886
- Lund - Kävlinge 12,6 km (ursprungligen en förlängning av Lund - Trelleborg Järnväg. Till SJ 1940, elektrifierad 1948 varifrån detta år den huvudsakliga trafiken på Västkustbanan kom att gå över Lund )
Landskrona Ängelholms järnväg (LEJ) 1876
- Landskrona - Billesholm - Ängelholm 49 km
Skåne-Hallands järnväg (SHJ) 1885
- Helsingborg - Kattarp - Halmstad 92 km
- Åstorp - Höganäs 26 km, Denna bandel fick koncession av ångspårväg från starten
Mellersta Hallands järnväg (MHJ) 1886
Göteborg Hallands järnväg (GHB) 1888
1896 förstatligades banorna, LKJ undantaget (förstatligat 1940)
Ursprungligen byggdes banan av flera olika bolag och då drogs den genom Skånes inland (via Åstorp-Teckomatorp, se Söderåsbanan). Dessutom fanns olika banor Ängelholm-Helsingborg och Helsingborg-Kävlinge samt Landskrona-Kävlinge.
Att tågen inte gick genom Helsingborg berodde på att trafiken igenom staden där gick på ett gatuspår som man inte ville belasta ytterligare. Det gick separata tåg varannan timme Göteborg-Helsingborg, och varannan timme Göteborg-Malmö inte via Helsingborg utan via Åstorp eller Hässleholm. För att resa Göteborg-Landskrona krävdes då buss från Helsingborg. Söderut från Helsingborg gick tågen på Rååbanan. Rååbanan idag används för Pågatåg och för godståg då banan via Landskrona är för brant för godstågen. Från Landskrona gick till 2001 Pågatåg söderut via Kävlinge på en bana som till större delen sammanfaller med dagens Västkustbana.
Man beslutade på 1990-talet att bygga ny järnväg Helsingborg-Landskrona-Lund, där den ansluter till Södra Stambanan.
Lund byggde en egen bibana till Kävlinge i slutet av 1800-talet, där tågen mellan Malmö-Göteborg gick så småningom, när SJ förstatligade banan på 1940-talet, eftersom Lund är en viktig stad för persontrafiken. Mellan Kävlinge och Helsingborg byggdes banan ut till dubbelspår mellan 1998-2001 och järnvägen i Helsingborg grävdes ned i en tunnel (se vidare Knutpunkten) i slutet av 1980-talet, så det var först 2001 som persontågen började gå i nuvarande sträckning. Den stora flaskhalsen som fortfarande måste lösas är mellan Helsingborg-Ängelholm där topografin gör det svårt att lösa problemet i Helsingborg p.g.a. besvärlig lutning och genomtrång igenom flera stadsdelar med plankorsningar och buller som följd. Troligen måste en tunnel (Norra tunneln) byggas för att få till stånd ett dubbelspår norr om Helsingborg.[1]
Som alternativ till Västkustbanan igenom Skåne gick X2000 tidigare Malmö-Hässleholm-Markaryd-Halmstad innan dubbelspåret söderut från Helsingborg var klart, men sedan januari 2006 kör SJ merparten av de X2000 som går på Västkustbanan via Hässleholm till Malmö. Detta eftersom trafiktätheten med lokaltågen söder om Ängelholm ökade såpass mycket att det inte fanns plats för snabbtåg på sträckan, de skulle fått gå i ganska låg fart. Nackdelen med denna sträckning är att den inte når Helsingborg, Sveriges nionde största stad och därmed alldeles för viktig för att hoppa över, liksom att sträckan Malmö-Hässleholm redan är väldigt belastad eftersom det är samma spår som Södra stambanan. Ytterligare faktor som gör sträckan olämplig är att banan mellan Hässleholm-Halmstad ej tillåter höga hastigheter. Merparten av godstrafiken längs Västkustbanan går dock över Markaryd då dessa tunga tåg då inte behöver gå i backarna över Hallandsåsen. Markarydsbanan har dock också vissa backar. När tunneln igenom Hallandsåsen är klar, ska denna godstrafik flyttas över till att gå igenom åsen och vidare från Ängelholm söderut mot Åstorp och i västskånska inlandet mot Malmö.
Medan Västkustbanans trafik söder om Halmstad alltid gått på olika banor har Västkustbanan igenom Halland mot Göteborg alltid stått för i princip samma sträcka mellan de olika städerna sedan banan förstatligades 1896. De förändringar som har skett i samband med dubbelspårsbygget är ny sträckning från Halmstad och norrut samt förbi Laholm i söder. 1985 invigdes ett dubbelspår från Halmstad mot norr som innebar att den gamla linjen som gick över floden Nissan inne i staden försvann samt att samhällen där banan tidigare passerat igenom blev av med spåren. Städer som Laholm och Falkenberg har fått nya stationer som lagts på en ny bana som dragits i utkanten av städerna. Sedan Falkenbergs nya station invigts 2008 är det bara stationerna i Varberg och Båstad som återstår att byggas om.
Sträckning
( Malmö ) Lund - Kävlinge - Landskrona - Helsingborg - Ängelholm - Båstad - Laholm - Halmstad - Falkenberg - Varberg - Kungsbacka - Mölndal - Göteborg
Dubbelspåriga respektive enkelspåriga sträckor på Västkustbanan 2008:
| Sträcka | Längd | Dubbelspår | Enkelspår | Info |
|---|---|---|---|---|
| Lund C - Helsingborg C |
53 km |
• | Kraftiga lutningar Kävlinge-Ramlösa, 25‰, endast persontåg, äldre bana kvar för gods. | |
| Helsingborg C - Maria |
5 km |
• | Förstudie påbörjad, Byggstart tidigast 2017[uppdatering behövs]. | |
| Maria - Ängelholm |
22 km |
• | Byggande av dubbelspår beräknas starta 2012-2013[uppdatering behövs] och beräknas stå färdigt 2017. | |
| Ängelholm - Lingvallen |
5 km |
• | Byggstart i december 2005 för dubbelspår. Förväntas färdigt sommaren 2010[uppdatering behövs]. | |
| Lingvallen - Förslöv |
8 km |
• | ||
| Förslöv - Båstad Norra |
15 km |
• | Hallandsåstunneln, beräknad klar 2015[uppdatering behövs]. | |
| Båstad Norra - Hamra |
96 km |
• | ||
| Hamra - Varberg |
8 km |
• | Järnvägen ska ersättas av en dubbelspårig tunnel igenom Varberg varför Varberg kommer att byggas om. Byggstart tidigast 2010[uppdatering behövs]. | |
| Varberg - Göteborg C |
77 km |
• | ||
| Hela Västkustbanan |
289 km |
234 km | 55 km |
Framtid
15 km nytt dubbelspår är under byggnad (hösten 2008) inklusive tunneln i Hallandsås, Hallandsåsprojektet är sammanlagt omkring 10 kilometer dubbelspår varav 8 kilometer tunnel. Det är den största flaskhalsen och kommer att betyda mycket för trafiken. Ett annat bygge är godstågsviadukten som förbinder Gubbero med Olskroken i Göteborg, där en ny bro håller på att byggas, klar 2009[uppdatering behövs]. De projekt som återstår att börja bygga innan banan blivit helt dubbelspårig är Helsingborg - Ängelholm och järnvägen igenom Varberg.
Mellan Helsingborg - Ängelholm är utredningsarbetena i princip färdiga och i juni 2008 fattade Banverket ett preliminärt beslut att utbyggnaden till dubbelspår ska ske i nuvarande sträckning[2]. Regeringens beslut om tillåtlighet beräknas komma under 2009[uppdatering behövs][2]. Enligt den samhällsekonomiska kalkylen beräknas dock utbyggnaden till dubbelspår vara samhällsekonomiskt olönsamt[3] (banan är redan idag rak och snabb).
Sträckan Maria-Helsingborg är endast på förstudienivå vilket gör tiden för byggstart osäker. Sträckan går idag genom Pålsjö skog och därför är det planerat att dubbelspåret ska gå genom tunnel(se Tågaborgstunneln). Beräknad tid för byggstart är 2017-2020[4].
I Varbergs fall finns redan en järnvägsutredning, där ska nuvarande enkelspåret ersättas av en dubbelspårig tunnel mellan Varbergs station och ut ur staden, men det är oklart när pengarna till ett bygge kommer att komma. Den är också beräknad att vara samhällsekonomiskt olönsam, eftersom bygget blir dyrt. Sådana beräkningar beror på osäkra faktorer, såsom framtida trafikutveckling. Enkelspår fungerar idag men det kan bli stora problem i framtiden.[källa behövs]
När hela banan är dubbelspårig och Hallandsåstunneln är färdig beräknas sträckan Malmö-Göteborg ta 2 timmar och 10 minuter (idag omkring 2 h 45 min med X2000). I december 2004 blev hela sträckan Varberg-Göteborg dubbelspårig vilket möjliggör en förlängning av pendeltågstrafiken mellan Kungsbacka och Göteborg, men beslut om detta är inte fattat. Pendeltåg hindrar fjärrtågens hastighet, vilket gör idén tveksam.
Externa länkar
- Aktuell tidtabell, se tabell nr 100
- Banverket - Västkustbanan
- Ideella skrifter - Västkustbanan
- Byggprojekt Ängelholm - Lingvallen
- Byggprojekt Hallandsåsen
- Nu måste det bli dubbelspår hela vägen!
