Bergslagsbanan
Från Rilpedia
Bergslagsbanan är Banverkets namn på järnvägarna Gävle – Falun – Ställdalen – Kil och Ställdalen – Frövi. I dagligt tal och av historiska skäl brukar även järnvägen Kil – Göteborg, som Banverket kallar Norge/Vänerbanan, inräknas.
Innehåll |
Standard
Banan är enkelspårig med undantag för sträckorna Gävle – Hagaström och Grängesberg – Ställdalen. På den sistnämnda sträckan bildar Silverhöjdsspåret, en före detta TGOJ-linje, ett funktionellt dubbelspår tillsammans med den ordinarie linjen på Hörkenspåret. Silverhöjdsspåret har inte svetsade skarvar, där hör man fortfarande tågets dunkande när hjulen åker över skarvarna.
Trafik
Sträckan Gävle – Falun – Ställdalen – Frövi har persontrafik. De genomgående tågen fortsätter till Örebro, Hallsberg och Mjölby. Mellan Gävle och Storvik samt mellan Falun och Borlänge tillkommer också tåg som färdas vidare på andra banor. Dessutom finns persontrafik Ludvika – Ställdalen – Nykroppa(– Kristinehamn). Sträckan Nykroppa – Kil har endast godstrafik. Bergslagsbanan är ett ganska viktigt godsstråk för trafik Bergslagen – Göteborg.
Historik
Bergslagsbanan byggdes mellan år 1855 och år 1879 av de enskilda järnvägsbolagen Gävle-Dala Järnväg och Bergslagernas Järnvägar. Den byggdes mest för godstrafikens skull och man passerade utanför vissa viktiga städer, som Filipstad, Karlstad och Vänersborg, delvis beroende på vilka städer och kommuner som köpte aktier i bolaget.
13 januari 1956 skedde det en svår tågolycka mellan en motorvagn och ett malmtåg strax söder om Ställdalen vilken resulterade i att 20 personer (många skolungdomar) omkom i olyckan. Ett minnesmärke avtäcktes på olyckplatsen 2006, 50 år efter olyckan. Se Järnvägsolyckan i Ställdalen.
År 1990 ändrade Banverket namngivningen på många järnvägar och Bergslagsbanan fick då bli sträckan Gävle-Kil, medan Kil-Göteborg (tillsammans med Kornsjö-Göteborg) fick heta Norge/Vänerbanan.