Göteborgs centralstation

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Centralstationen goteborg.jpg
Göteborgs centralstation, gamla delen
Stationsinformation
Stad Göteborg
Öppningsår 1858
Tågbolag SJ AB
Veolia Transport
NSB
DSB First
Ägare Jernhusen
Trafiktyp Passagerartrafik
Kapacitet
Antal spår 16
Förbindelser
Övriga trafikslag Bussar
Spårvagnar
Anslutande linjer Västra stambanan
Bohusbanan
Norge/Vänernbanan
Västkustbanan
Kust till kustbanan
Läge
Koordinater 57°42′30.7″N 11°58′24.1″O / 57.708528, 11.973361
Gamla entrén i mörker
Södra entrén till centralstationen
12 avgångar på 35 minuter och ett liknande antal ankomster

Göteborgs centralstation är centrum för den spårbundna kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen. Tåg och pendeltåg utgår härifrån till stora delar av Sverige, varje vardag passerar här över 40 000 resenärer och det är runt 190 avgångar och 190 ankomster med tåg. Centralens stationssignatur är G eftersom den var den första statsbanestationen som började på bokstaven G. Centralstationen ägs och förvaltas av Jernhusen. Byggnadens taxeringsvärde 1889 var 500 000 kronor.[1]

I mitten av 1800-talet började man anlägga järnvägar i Sverige och en av de första sträckorna var Göteborg–Jonsered som invigdes den 1 december 1856, varför behovet av ett stationshus uppstod.

Göteborgs centralstation har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den 4 oktober 1858. I den ursprungliga stationen, ritad av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, fanns en banhall som tågen stannade i. På 1920-talet byggdes den om till en vänthall. Tidigare fanns det även ett lokstall vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i Sävenäs. Under 1800-talet passerade över en miljon svenskar byggnaden på sin väg till hamnen och Amerika.

Stationen är byggd på resterna av bastionen Johannes Rex, ett utanverk till den tidigare stadsmuren. På centralstationens plats stod tidigare Blomster-Jöran, det var namnet i folkmun på den skampåle som fanns utanför det dåvarande länshäktet.

Idag har Göteborgs centralstation 16 spår som slutar vid stationshuset, en så kallad säckstation, detta innebär att alla tåg som ska vidare måste vända efter att de stannat i Göteborg. För att slippa detta vill Banverket genomföra det stora järnvägsprojektet Västlänken.

Tåg från centralstationen avgår och ankommer från fem olika banor:

Tidigare har även den smalspåriga Västgötabanan ankommit och avgått härifrån. Angeredsbanan hade också sin ena ändstation här en tid, det var på före detta Västgötabanans plattform.

Namnet Centralstationen används vanligen om den ursprungliga järnvägsstationen medan benämningen Centralhuset används för att beskriva centralstationen och den hotellbyggnad som blev klar 2003. Ägarna till de olika byggnaderna runt Göteborgs centralstation har gått samman och kallar dem med ett gemensamt namn för Resecentrum Göteborg. I närheten av stationen finns affärscentrumet Nordstan och en större knutpunkt för spårvägen; Drottningtorget. Drottningtorget passeras av de flsta av stadens spårvägslinjer och några busslinjer. Här vänder även Lisebergslinjen.

Den 14 mars 1923 eldhärjades Centralstationen svårt och stora skador uppstod, vilket var extra olyckligt eftersom byggnaderna nyligen renoverats inför mottagandet av alla resande till Jubileumsutställningen i Göteborg som öppnade den 8 maj samma år.[2]

Innehåll

Olika planer under åren

  • Diskussioner har förts om att flytta eller bygga om dagens centralstation. På 1930-talet fördes diskussioner om att bygga en ny centralstation på den gamla obebyggda tomten intill Gårda, kallad Tegelbruksängen, efter det tegelbruk som legat där fram till 1850.[3] Meningen var redan då att bygga bort säckstationen och få genomgående trafik mellan Västra stambanan och Västkustbanan vidare skulle närbelägna Boråsbanan (nuvarande del av Kust till kustbanan) och Bohusbanan ansluta hit. Men av järnvägsbyggande på denna plats blev det ingenting, istället byggde man senare en stor idrottsarena på denna plats, Ullevi.
  • På 1940-talet fanns det långtgångna planer på totalrivning av stationen. Alternativet var då ett femvånings funkisbygge i anslutning till ett hotell med 15 våningar. När Bergslagernas Järnvägar förstatligades 1947 utlovades ett hotell vid centralstationen, och i samband med dessa planer diskuterades en rivning av den yttre hallen från 1930. En proteststorm satte dock stopp för detta. Anledningen var de fem stycken 30 kvadratmeter stora målningar, föreställande de fem samlokaliserade järnvägarna från Göteborg. De var målade av Filip Månsson direkt på väggen och gick endast att rädda genom att hallen fick stå kvar.

Resecentrum Göteborg

Resecentrum Göteborg utgörs, förutom Centralstationen, av flera platser: Nils Ericsonterminalen som är en bussterminal som ligger i anslutning till Göteborgs centralstation för järnvägstrafik och Centralhuset, Göteborg. Från terminalbyggnaden avgår Västtrafiks bussar till olika delar av länet utanför Göteborgs stad, inkl flygbussar, och numera även fjärrbussar. Härifrån avgår bussar till hela Sverige och övriga Europa med bussbolagen Swebus Express, Eurolines med flera. Det går omkring 1 000 avgångar per dag. Drottningtorget ligger precis framför Centralens huvudentré. Här finns Pressbyrån och Västtrafiks kundservice. Torget trafikeras av ett flertal spårvagnslinjer och bussar. Centralhuset är ett byggnadskomplex som byggts samman med centralstationen. Här finns flera butiker, restauranger, hotellet First Hotel G, huvudkontoret för klädkedjan Lindex och diverse service.

NCC som anförtroddes byggnationen av Centralhuset utlyste en internationell arkitekttävling, och det vinnande förslaget kom från arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb A/S från Oslo. Projektet kostade över 600 miljoner kronor och idag (2008) jobbar ungefär 500 personer här. Byggnadens totala storlek är 34 000 kvm.

Tågtrafik

Nuvarande och planerad trafik från Göteborg i högtrafik (tåg/timme/riktning, bedömda siffror för framtiden)

Riktning år 2008 år 2012
Bohusbanan 1 2
regionaltåg mot Trollhättan 1 2
pendeltåg mot Älvängen 0 2
mot Karlstad/Oslo 0,75 0,75
Alingsåspendeln 3 4
X2000 mot Skövde/Stockholm 1 1
IC-tåg mot Stockholm/Norrland 1 1
regionaltåg mot Skövde/Mariestad 1 1
Kungsbackapendeln 4 4
regionaltåg mot Borås 0,5 0,5
mot Kalmar/Karlskrona 0,5 0,5
regionaltåg mot Halmstad 1 1
mot Malmö 1,5 2
Summa 16 22

Som synes ökar trafiken, och 22 tåg per timme/riktning skulle få svårt att få plats på nuvarande centralstation. Efter det att Västlänken (år 2020??) samt den nya järnvägen mot Borås (år 2025??) är byggda kommer klart mer trafik än så här finnas.


Resecentrum Göteborg
Centralstationen | Nils Ericsonterminalen | Drottningtorget | Centralhuset



Externa länkar

Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: delegate failed `"rsvg-convert" -o "%o" "%i"' @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1065.
convert: unable to open image `/tmp/magick-qpdN7D3Y': No such file or directory @ error/blob.c/OpenBlob/2641.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: unable to open file `/tmp/magick-qpdN7D3Y': No such file or directory @ error/constitute.c/ReadImage/583.
Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs centralstation.

Referenser

Noter

  1. Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161
  2. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 92
  3. Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.460

Tryckta källor

  • 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 114-115
  • Göteborg, Richard Holmström/Stig Roth 1960
  • Göteborg förr och nu, Göteborgs Hembygdsförbund 1962
  • Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
Personliga verktyg