Ullevi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 57°42′21.2″N 11°59′14.1″O / 57.705889, 11.98725

Ullevi
Ullevi stadium in gothenburg 20060510.jpg
Placering Göteborg, Sverige
Ägare Göteborgs Stad
Hemmalag Inga permanenta
Arkitekt Jaenecke & Samuelson
Kapacitet 43 000[1]
Datum
Öppnade 1958
Arenaranking
Den här artikeln handlar om arenan som invigdes 1958. För andra betydelser, se Ullevi (olika betydelser).

Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, i Göteborg är Nordens största evenemangsarena. Den används för fotboll, friidrott och konserter.

Innehåll

Historik

Sverige arrangerade Fotbolls-VM 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras.[2][3] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.

På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt, och under maj månad samma år[2] påbörjades uppförandet av de 52 meter höga stålskeletten till pylonerna och på våren 1958 stod anläggningen färdig, till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[4]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke († 1978). I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 52 000 åskådare och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Walter Hasselblad och Stig Åke Wermén. Byggherre var Göteborgs stad.

Ullevi

Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958 genom en fotbollsmatch mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS.[2]

Ullevi är byggt på det område som ursprungligen kallades ranängarna,[5] senare en öde tomt med namnet tegelbruksängen. Det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[6][7]

Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.

I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här.

Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.

Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnad en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor är kapaciteten ca 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.

Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink[8], vilka kom att användas fram till Frölundaborg öppnades 1967.

Den 28 december 2009 kommer Ullevi åter att bli en ishockeyarena då Frölunda HC möter Färjestads BK utomhus i ett försök att slå det svenska publikrekordet på 23 192 åskådare från 8 november 1962.

Publikrekord

Datum Evenemang Publik
8 juni 1985 Musik
före ombyggnaden
Bruce Springsteen 64 312
7 augusti 2004 Musik
efter ombyggnaden
Gyllene Tider 58 977
26 Juli 2008 Musik
efter ombyggnaden
Iron Maiden 56 132
14 september 1958 Boxning Ingemar Johansson vs Eddie Machen 53 614
3 juni 1959 Fotboll IFK Göteborg-Örgryte IS 52 194
16 juli 2007 Ungdomsfotboll Gothia Cup invigning 52 000
20 maj 1976 Fotboll Div. II GAIS-IFK Göteborg | 50 374
10 september 2002 Fotboll
efter ombyggnaden
IFK Göteborg - Örgryte IS 42 386
6 september 1974 Speedway VM-final 38 390
14 augusti 1988 Amerikansk fotboll Minnesota Vikings vs Chicago Bears 33 150
2002 Ungdomsfotboll Gothia Cup finaler 28 710
31 augusti 1990 Motocross Ullevi Supercross 26 743
8 november 1962 Ishockey Västra Frölunda IF-Djurgårdens IF 23 192


Publiksiffror över fler tillfällen

Datum Evenemang Publik
13-14 februari 1971 Skridsko VM 69 559
två dagar
9 juni 2007 Monstertrucking Monster Jam 50 000
två shower
4-5 september 2004 Friidrott Finnkampen 51 567
två dagar

Större musikevenemang

# Datum Evenemang Publik
1 8 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 64 312
2 9 juni 1985 Bruce Springsteen & The E Street Band 62 544
3 11 juni 1983 David Bowie 61 206
4 7 augusti 2004 Gyllene Tider 58 977
5 12 juni 1983 David Bowie 58 914
6 5 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 620
7 29 juli 2005 U2 Vertigo//2005 Tour 58 478
8 22 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 58 310
9 4 juli 2008 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 942
10 31 juli 1998 Rolling Stones 57 662
11 21 juni 2003 Bruce Springsteen & The E Street Band 57 441
12 2 juli 2006 Robbie Williams 57 245
13 1 juli 2006 Robbie Williams 56 967
14 3 augusti 2007 Rolling Stones 56 821
15 19 juni 1982 Rolling Stones 56 610
16 26 juli 2008 Iron Maiden 56 132
17 5 augusti 2000 Tina Turner 56 112
18 9 juli 2005 Iron Maiden 56 022
19 30 maj 2004 Metallica 55 802
20 20 juni 1982 Rolling Stones 55 567
21 27 augusti 1994 Pink Floyd 51 305
22 9 juni 1984 Bob Dylan 51 118
23 24 juni 2001 AC/DC 50 520
24 2 augusti 1997 U2 48 006
25 16 augusti 1997 Michael Jackson 47 315
26 26 juli 1996 De tre tenorerna 42 000
27 9 augusti 2003 The best of Rhapsody in Rock med Robert Wells 40 339
28 27 juli 2002 Rhapsody in Rock 36 702
29 9 augusti 1996 Tina Turner 33 323
30 7 juli 1995 Rod Stewart 29 997
31 27 juni 1998 Elton John 25 447
32 8 augusti 1992 Genesis 20 233
33 2 juli 1991 The Beach Boys 18 093

Bilder

Referenser

Noter

  1. Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Gyllene Tider hade 58 977 åskådare 7 augusti 2004, se Publikrekord.
  2. 2,0 2,1 2,2 Boken om Ullevi: upplevelsernas arena, redaktörer: Bo Sigvard Nilsson & Bo Johansson, utgiven av Ullevi & Fritid Göteborg 1997 ISBN 91-630-5642-9 s. 21, 25, 26
  3. Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
  4. Kungliga Myntkabinettet
  5. Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.67
  6. Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.460
  7. Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9 s.18-19
  8. Frölundas historia - Historian till 1979

Webbkällor

Externa länkar

Personliga verktyg