Ull (mytologi)
Från Rilpedia
Ull, eller Uller, ("glans", "härlighet") var en tidig gud i nordisk mytologi. Möjligen en vanagud som förknippades med strid.
Son till Siv och styvson till Tor. Hans fader är okänd - men i senare tid har man gissat på både Egil, Völunds bror, och Aurvandil, vilka i sin tur ibland förväxlas med varandra. Hans boning var Ydalir.
Ull omnämns knappt i de centrala mytologiska berättelserna men figurerar i samband med till exempel eder och tvekamper, och hans namn utgör del i många skandinaviska ortnamn. Man antar därför att han har haft en utbredd kult i äldre nordisk tro. Detta har bekräftats vid arkeologiska utgrävningar i Upplands-Bro kommun under 2007. I Lilla Ullevi låg en forntida kultplats[1]helgad åt Ull med lämningar från fyra olika tidsperioder, från 400-talet fram till 1600-talet. Man har frilagt en stensättning med två utgående stenrader som slutar i stora stolphål för träkonstruktion. Dessutom har men funnit ett stort antal amulettringar, som kan ha brukats i samband med edgång.
Ull framträder som en reslig, vacker man som tar sig fram på skidor eller snöskor och hans främsta attribut är skölden. Detta gör honom mycket lik jättedottern Skade. Hans främsta vapen är hans båge, och han är en mycket god bågskytt. Han beskyddar alla som dyrkar elden och dess heliga låga.
Saxo omnämner en gud kallad Ollerus, latiniserad form av Ull, som en gud som ersatte Oden under en tid. I vissa sammanhang omnämns Ull som vinterguden, som ersatte Oden under vintermånaderna. Ull är då make till jordgudinnan Fru Holda, vars fält han täckte med snö under vintern för att göra dem mer fruktbara till våren.
I Norge dyrkades en gud kallad Ullinn som med största sannolikhet är identisk med Ull.
Ull har gett namn åt många platser i Norden, bland annat Ullevi och Ullared.
Referenser och noter
- ↑ DN (14 dec 2007) av Sara Ullberg
Källor
Se även
- Ull (textilfiber)
