Doktor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Akademiska titlar
och tjänsteformer

Examina på
grundnivå

Examina på
avancerad nivå

Examina på
forskarnivå

Högre titlar

Tjänsteformer


Globe icon
 Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan.
Den här artikeln handlar om den akademiska titeln doktor. Se även läkare.

Doktor, dr, är en titel som i Sverige används för person som har avlagt doktorsexamen vid universitet eller högskola eller som tilltalstitel på person som avlagt läkarexamen (och även mindre ofta för tandläkare). Ordet kommer från latinets 'doctor', som betyder lärare (av verbet 'docere' att lära.) I Sverige användes före 1969 beteckningen medicine licentiatexamen istället för läkarexamen.

Att doktorera innebär, med korrekt språkbruk, att bedriva studier och forskning som är avsedda att leda till doktorsexamen. Under tiden är man doktorand. Att disputera innebär att inför en opponent och en betygsnämnd försvara sin doktorsavhandling. När avhandlingen är godkänd är doktoranden disputerad.

Innehåll

Historik

Ursprunget till doktorsexamen går tillbaka till ijazat attadris wa 'l-ifttd ("rätt att undervisa och uttolka lagen"), en titel i de medeltida madrasah-skolorna på 800-talet, ehuru begränsad till islamsk lag (jmf. Juris doktor).[1] Detta utökades dock senare till att hos de europeiska universiten även omfatta filosofi, vilket under medeltiden generellt innebar alla akademiska discipliner utanför de professionella fälten teologi, medicin och juridik. Doktorsgraden var en grad, inte en examen, och tilldelades vanligen som hedersbetygelse till utvalda och väletablerade vetenskapsmän.

Enligt vissa källor[2], utdelades den första Philosophiae Doctor i Paris år 1150, men inte förrän på det tidiga 1800-talet började doktorsgraden få sin moderna betydelse som den högsta akademiska graden. Detta tack vare praxis på universiten i Tyskland. Tidigare kunde man bara erhålla en professionell doktorsgrad i teologi, juridik, eller medicin. År 1861 anammade universitet i Yale (USA) denna nya praxis och lät yngre studenter erhålla graden om dessa hade fullbordat en föreskriven akademisk kurs och framgångsrikt försvarat en avhandling innehållande ny forskning i vetenskap.[3]

Från USA spreds graden via Kanada till Storbritannien 1917.[4]


Sverige

För doktorsexamen fordras i Sverige en doktorsavhandling om minst 120 högskolepoäng, som försvarats vid en offentlig disputation, samt en avklarad forskarutbildning om 240 högskolepoäng (inklusive avhandlingen) inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Kraven på kurspoäng därav kan variera, men ligger ofta runt 60 högskolepoäng.

Godkännandet sker efter disputationen genom en i varje enskilt fall tillsatt betygsnämnd. Denna betygsnämnd består vanligen av tre personer som skall vara välmeriterade forskare (professorer eller docenter). Endast betygen "godkänd" respektive "icke godkänd" används idag. Inom vissa fakulteter förekommer licentiatexamen som en sorts halvvägs-examen.

Behörig att antas till forskarutbildning är den som har grundläggande behörighet, enligt Högskoleförordningen. Utöver detta kan forskningsämnen ställa krav på särskilda behörigheter. Grundläggande behörighet har idag (2008) den som gått igenom grundläggande högskoleutbildning om minst 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Grundläggande behörighet har även den som i någon annan ordning "inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper".

Studenter som antas enligt äldre ordning (med examen tidigare än 1 juli 2007) ska för allmän behörighet ha genomgått en högskoleutbildning om minst 120 poäng (enligt den gamla ordningen) eller ha motsvarande kunskaper. Behörig att antas är även här den som i annan ordning "inom eller utom landet har förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper".

Svensk historik

Tidigare användes i Sverige inte benämningen doktorsexamen utan den äldre benämningen doktorsgrad. Denna grad var en förutsättning för att få undervisa och innebar samtidigt en rätt att undervisa. Doktorsgraden har sedan 1969 i Sverige ersatts av doktorsexamen, men doktor kvarstår som titel på dem som avlagt denna examen. För att erhålla doktorsgrad vid en fakultet fordrades att ha avlagt licentiatexamen inom fakulteten samt att ha författat, utgett och vid offentlig disputation försvarat en vetenskaplig avhandling, som till både innehåll och försvar godkänts, över ämne som stod i samband med de genom licentiatexamen vitsordade studierna. Godkännandet skedde efter omröstning i hela fakulteten och skedde genom graderade betyg på den hävdvunna tregradiga skalan, även med halvsteg.

Före 1864 utdelades inte doktorsgraden vid den filosofiska fakulteten, utan magistergraden. Fram till 1900-talets början utdelades vidare teologie doktorsgraden av konungen som ett hedersvedermäle. Detta skedde ofta i samband med en större tilldragelse, som en kröning eller en jubelfest. Från 1900-talets början utdelas titeln teologie doktor på grundval av disputationen.

Doktorspromotion

Doktorspromotion (ibland kallad doktorspromovering) är den akademiska ceremoni då insignier för doktorsexamen (tidigare doktorsgrad) utdelas: diplom, doktorshatt eller lagerkrans och doktorsring. Vid promotionen promoveras doktorer efter avlagda prov (doctores juvenes/unga doktorer) och ibland även hedersdoktorer (doctores honoris causa) och jubeldoktorer. Se vidare artikeln Promotion (ceremoni).

Fakultetstillhörighet

I Sverige utfärdas doktorsexamina i titlar specificerade efter fakultetstillhörighet. Följande varianter utfärdas. Märk väl att den engelskspråkiga motsvarighen till samtliga är PhD (Philosophiae Doctor).

Med faktultetstillhörighet avses normalt fältet för doktorandens grundexamen. T ex så kan alltså en läkarutbildad person erhålla en medicine doktorsexamen även om disputationen sker t ex vid en teknisk högskola. I vissa fall kan doktoranden också välja vilken examensbenämning han/hon vill ha; t ex så kan normalt en ekonom välja mellan en ekonomie doktorsexamen och den mer generella samhällsvetenskapliga filosofie doktorsexamen.

Dessutom finns Hedersdoktor, doctor honoris causa (dr h.c.), som är en hedersbetydelse och inte en examen.

Finland

Mall:Stubbavsnitt Politices doktor är en doktorsexamen som avläggs vid statsvetenskaplig fakultet.

Danmark

Danmark har ett system efter grundutbildning (master/magister etc) med ph.d. (”den lille doktorgrad”), vilken är tre års forskarutbildning och försvar av en avhandling men inte ger titeln doktor. Därefter har man doktorgraden (”den højere doktorgrad”). Den högre doktorsgraden saknar motsvarighet i ex. Bolognaprocessen, men finns t.ex. i Storbritannien.

Tyskland

I Tyskland används titulaturen Dr. habil. för en person som först avlagt doktorsexamen och därefter fått en avhandling av motsvarande omfattning godkänd, så kallad Habilitation. Därigenom uppnås docentkompetens, vilket även vanligen är ett krav för att senare kunna bli professor.

Dr. Dr. används när någon avlagt doktorsexamina vid två skilda fakulteter, till exempel juridisk och filosofisk fakultet. Denna dubbla titulering är begränsad till Tyskland.

Nordamerika

I USA och Kanada skiljer man på två sorters doktorsgrader.

  • yrkesexamen, som exempelvis Medical Doctor (M.D.) eller Doctor of Dental Surgery (D.D.S.). Dessa är inte disputerade, men motsvarar ungefär 4 + 4 års utbildning (bachelor + "medical school"). M.D. kan alltså sägas motsvara ungefär medicine licentiat eller leg. läkare. På motsvarande sätt erhålls examen Juris Doctor (J.D.) efter den treåriga juristutbildningen som följer efter en fyraårig bachelor-examen. J.D. kan alltså sägas motsvara ungefär en jur. kand.
  • forskarexamen, vilken är en doktorsexamen med disputation och promovering, som exempelvis
    • Ph.D., där ämnesområdet läggs till, exempelvis Doctor of Philosophy in Chemistry (Ph.D. in Chemistry respektive Ph.D.). En del universitet skriver också doktorsexamen DPhil.
    • Doktorsexamen vissa studieinriktningar, som inte leder till en Ph.D., exempelvis Doctor of Business Administration (D.B.A.).
    • Inom teologin förekommer ytterligare en titel som är en grad och en hedersbetygelse, Doctor (of) Divinity (DD).

Den angloamerikanska doktorstiteln skrivs efter namnet, alltså Nicholas Negroponte, Ph.D.. Det är också vanligt att man istället skriver Dr. före namnet, men då utan Ph.D.

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ Makdisi, George (April-June 1989), “Scholasticism and Humanism in Classical Islam and the Christian West”, Journal of the American Oriental Society 109 (2): 175-182 [175-77]
  2. ↑ Wellington, J. Bathmaker, A._M., Hunt, C., McCullough, G. & Sikes, P. (2005). Succeeding with your doctorate. London: Sage. ISBN 1-4129-0116-2
  3. ↑ Rosenberg, Ralph P. (1962). "Eugene Schuyler's Doctor of Philosophy Degree: A Theory Concerning the Dissertation". The Journal of Higher Education 33: 381 – 386. doi:10.2307/1979947. (subscription required)
  4. ↑ Simpson, Renate (1984). How the PhD came to Britain : A Century of Struggle for Postgraduate Education. Taylor and Francis.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Doktor"
Personliga verktyg