Kandidatexamen
Från Rilpedia
| Akademiska titlar och tjänsteformer |
|---|
|
Examina på
Examina på Examina på Högre titlar Tjänsteformer |
Kandidatexamen är en generell examen på högskolenivå, motsvarande engelsk Bachelor's degree. I det system som infördes i Sverige 1 juli 2007 omfattar en kandidatexamen tre års heltidsstudier (180 högskolepoäng). I det gamla systemet omfattade den minst tre års heltidsstudier, det vill säga 120 poäng.
Kandidatexamen ges ett förled. Exempelvis ges inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och matematik (ämnen inom den klassiska filosofiska fakulteten) förledet "filosofie", och inom teknik "teknologie" (förkortas fil. kand. respektive tekn. kand.). Eventuellt tillförs även ett efterled som specificerar huvudämne eller inriktning, exempelvis "i historia" eller "med samhällsvetenskaplig internationell inriktning".
En kandidatexamen inom humaniora eller samhällsvetenskap brukar översättas till "Bachelor of Art with a major in ...", en inom teknik eller naturvetenskap till "Bachelor of Science with a major in...". Lärarexamen 120-140 p har av lärosätena själva ibland översatts med "Bachelor of Education".
I det gamla svenska systemet omfattade dock teologie kandidatexamen (teol.kand.) fyra års heltidsstudier, och juris kandidatexamen (jur.kand.) fyra och ett halvt år. Dessa examina var yrkesexamina anpassade till de kursfordringar som finns för prästyrket respektive domarbanan, åklagarbanan samt arbete inom Kronofogdemyndigheten. De båda reglerades i särskild ordning i högskoleförordningens examensbilaga och var namnet till trots jämförbara med magisterexamen. Den 1 juli 2007 bytte juris kandidatexamen namn till juristexamen, medan teologie kandidatexamen blev en generell, treårig kandidatexamen inom teologi.
Medicine kandidat är en generell examen med medicinsk vetenskap som huvudämne. För läkarstudenter framstår dock denna examen många gånger som yrkesspecifik, då den ofta relaterar till tjänster som läkarassistent eller auskultant. Så är alltså inte fallet. En liknande benämning förekommer inom lärarutbildningen, där både högskolelärare och handledare på praktikplatsen ibland benämner studenterna för kandidater.
Varje lärosäte beslutar själv hur många högskolepoäng som krävs i huvud- och biämne. Exempelvis kan det för en fil. kand. eller tekn. kand. krävas 90 högskolepoäng i huvudämnet, varav 30 på A-nivå, 30 på B-nivå och 30 på C-nivå, inklusive ett examensarbete eller en kandidatuppsats på 15 högskolepoäng. Dessutom kan det krävas 30 högskolepoäng inom ett biämne, vilket för en teknologie kandidatexamen är matematik.
Från 1 juli 2007 anpassades den svenska kandidatexamen till den europeiska Bolognaprocessen, enligt Högskoleförordningen 2007. Majoriteten av kurserna i en sådan examen ska vara på grundnivå.
