Lektor
Från Rilpedia
| Akademiska titlar och tjänsteformer |
|---|
|
Examina på Examina på Examina på Högre titlar Tjänsteformer |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Lektor (från latinets lector, föreläsare) är en titel för lärare och liknande som internationellt används i starkt varierande betydelse.
I Sverige är en lektor en lärare vid universitet, högskola eller gymnasieskola. För behörighet krävs doktors- eller licentiatexamen. Vid gymnasierna är lektorstjänsten etablerad sedan länge. Vid universiteten infördes ämbetet till följd av universitetsutredningen på 1950-60-talen, ledd av först Ragnar Edenman och sedan Torgny Segerstedt d.y..
Innehåll |
Lektorer i gymnasieskolan
Antalet gymnasielektorer i Sverige har stadigt minskat med tiden. År 1970 fanns 1500, år 1990 var de 1350 och år 2000 fanns 525 lektorer. År 2003 fanns 400 gymnasielektorer kvar, varav omkring hälften var minst 60 år.[källa behövs]
Även om den officiella inställningen till lektorer ofta är positiv, har kommunerna i praktiken varit ovilliga att betala de något högre löner som krävs för att rekrytera personer med licentiat- eller doktorsexamen. På sina håll ses även lektorerna som representanter för en bildningstradition som inte anses passa in den skolvärld som vuxit fram under de senaste decennierna.
Rollen kan få en renässans i gymnasieskolan - så har Uppsala kommun 2007 beslutat att tillsätta 30 tjänster för gymnasielektorer.[1]
Universitetslektorer
Universitetslektor är en titel för lärare vid högskola eller universitet som oftast har en doktorsexamen. Universitetslektor kan man antingen bli genom att söka och anställas till en utlyst lektorstjänst, eller genom att som tillsvidareanställd universitetsadjunkt söka och erhålla befordran. Tillsättningen hanteras av den lokala nämnd som handlägger anställningsärenden, och en extern granskning sker genom att två sakkunniga tillkallas. Dessa har till uppgift att bedöma de sökandes vetenskapliga och pedagogiska meritering samt att (i fallet med den utlysta lektorstjänsten) rangordna dem som sökt. I vissa fall kan en person utan doktorsexamen men med avsevärda kunskaper och erfarenheter, förvärvade i yrkeslivet eller genom annan utbildning och efter prövning bedömda som tillräckligt underlag, anställas som universitetslektor. Detta gäller till exempel universitetslektorer i konstnärliga ämnen.
Lektor översätts på engelska till antingen Associate Professor (USA/Nordamerika) eller Senior Lecturer (Storbritannien/Commonwealth)[2].
Externa länkar
- Lektorernas svanesång, Historielärarnas förening, 2005.
- Lektorstjänsterna inom gymnasieskolan, motion av Birgit Henriksson (m), riksdagsåret 1992/93.
