Uppsala kommun
Från Rilpedia
| Uppsala kommun | |
 Uppsala kommunvapen (ej enligt nuvarande blasonering) |
|
| Län | Uppsala län |
| Landskap | Uppland |
| Domsaga | Uppsala domsaga |
| Centralort | Uppsala |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
4:e av 290 190 668 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
42:a av 290 2 246,09 km² 2 189,10 km² 56,99 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
59:e av 290 87 invånare/km² |
| Kommunkod | 0380 |
| Webbplats | www.uppsala.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] | |
|---|---|
Uppsala kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala.
Kommunen är Sveriges fjärde folkrikaste och centralorten är landets fjärde största tätort. Kommunen är, för att vara belägen utanför Sveriges skogsbygder, ovanligt stor till ytan. År 2003 bröts Knivsta kommundel ur Uppsala och bildade en egen kommun.
Innehåll |
Administrativ historik
- 1863: kommunalförordningarna träder i kraft och Sveriges kommuner instiftas. Inom området för nuvarande Uppsala kommun inrättas 35 primärkommunala enheter, samtliga baserade på en äldre indelning. Av dessa är 34 landskommuner utgående från socknarna. Därtill kommer den gamla priviligierade staden Uppsala som inrättads som stadskommun. Denna indelning är i stort sett intakt fram till
- 1947: då kommunerna Bondkyrka och Gamla Uppsala inkorporeras med Uppsala stad.
- 1952: vid kommunreformen detta år minskas antalet kommuner genom bildning av så kallade storkommuner i Uppsalas omgivningar. Björklinge (av två tidigare kommuner), Bälinge (av fem tidigare kommuner), Norra Hagunda (av fem tidigare kommuner), Oland (av fem tidigare kommuner), Rasbo (av två tidigare kommuner) Södra Hagunda (av sex tidigare kommuner), Vattholma (av tre tidigare kommuner) och Vaksala (av tre tidigare kommuner). Almunge landskommun och Uppsala stad lämnas oförändrade. Samtidigt bildas på andra sidan gränsen till Stockholms län Knivsta, Knutby och Skepptuna kommuner.
- 1964: Uppsala kommunblock bildas
- 1967: Rasbo, Södra Hagunda och Vaksala förs till Uppsala stad.
- 1971: enhetlig kommuntyp införs och Uppsala kommun bildas genom sammanläggning av staden med Almunge, Björklinge, Bälinge, Norra Hagunda och Vattholma. Samtidigt ändras länsgränsen och Knivsta samt delar av Knutby och Skepptuna förs till Uppsala kommun.
- 1974: delar av den upplösta Olands kommun förs till Uppsala kommun. Resterande delar av Olands kommun förs till Östhammars kommun.
- 2003: Knivsta kommundel bryts ut ur kommunen för att bilda en ny Knivsta kommun.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas.[2]
Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastsälldes som vapen år 1943. Vid kommunbildeningen kom flera vapen att bli överflödiga. Kommunen registrerade vapnet i sitt nuvarande utförande med svart kontur kring lejonfiguren i PRV år 1986. Den svarta konturen gör att renläriga heraldiker anser att kommunen inte har något vapen utan ett emblem. Det är dock registrerat som ett vapen enligt de regler som gäller för sådana.
Politik
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de fem senaste valen till kommunfullmäktige i Uppsala kommun. Fullmäktige har 81 mandat, varför det krävs minst 41 för att uppnå majoritet.
Under mandatperioden 2002-2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter kommunalvalet 2006 fick de borgerliga partierna (Alliansen) egen majoritet.
SE4V = Stoppa E4 väst - Kulturpartiet, SD = Sverigedemokraterna
| Valår | m | c | kd | fp | se4v | sd | mp | s | v | Grafisk presentation | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1991 | 21 | 7 | 4 | 13 | 3 | 28 | 5 |
|
||||||||||
| 1994 | 19 | 4 | 1 | 9 | 1 | 7 | 34 | 6 |
|
|||||||||
| 1998 | 20 | 4 | 6 | 9 | 1 | 7 | 24 | 10 |
|
|||||||||
| 2002 | 14 | 3 | 6 | 16 | 6 | 27 | 9 |
|
||||||||||
| 2006 | 22 | 8 | 6 | 11 | 1 | 6 | 21 | 6 |
|
Källa: SCB, Valmyndigheten
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810-2008 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 36 388 | |||
| 1850 | 41 655 | |||
| 1900 | 59 218 | |||
| 1950 | 93 387 | |||
| 1970 | 129 687 | |||
| 1980 | 146 192 | |||
| 1990 | 167 508 | |||
| 2000 | 189 569 | |||
| 2008 | 190 668 | |||
| Källa: SCB och DDB UMU. | ||||
Tätorter
| Kod | Tätort | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 |
|---|---|---|---|---|---|
| 0656 | Uppsala | 109497 | 119979 | 124036 | 128409 |
| 0632 | Sävja | 7869 | 9441 | 9434 | 9414 |
| 0628 | Storvreta | 5932 | 6550 | 6431 | 6083 |
| 0512 | Björklinge | 3067 | 3059 | 3110 | 3186 |
| 0524 | Bälinge | 2309 | 2201 | 2050 | 2166 |
| 0660 | Vattholma | 1607 | 1525 | 1492 | 1413 |
| 0516 | Vänge | 1086 | 1254 | 1213 | 1245 |
| 0596 | Lövstalöt | 891 | 871 | 880 | 982 |
| 0592 | Länna | 719 | 725 | 731 | 698 |
| 0500 | Almunge | 627 | 675 | 692 | 691 |
| 0620 | Skyttorp | 554 | 652 | 631 | 664 |
| 0580 | Knutby | 517 | 550 | 568 | 534 |
| 0568 | Järlåsa | 411 | 440 | 436 | 451 |
| 0662 | Ytternäs och Vreta | — | 298 | 349 | 405 |
| 0556 | Gåvsta | 355 | 385 | 401 | 398 |
| 0548 | Gunsta | 268 | 374 | 368 | 371 |
| 0566 | Håga | — | — | 312 | 317 |
| 0606 | Ramstalund | — | 279 | 274 | 313 |
| 0622 | Skölsta | — | — | — | 281 |
| 0590 | Läby | — | 233 | 244 | 230 |
| 0666 | Vårdsätra | — | — | 201 | 230 |
| 0526 | Bärby | — | — | — | 215 |
| 0650 | Blackstalund | — | 207 | — | — |
- Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.
- Avgränsningen görs vart femte år.
Källa: SCB
Småorter
Vänorter
Bland dessa vänorter brukar Tartu vara den mest omtalade och brukar också anses vara den som står Uppsala kommun närmast.[källa behövs]
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Uppsala kommun
Källor
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
- ↑ Clara Nevéus (text), Bror Jacques de Wærn (illustrationer): Ny svensk vapenbok, Streiffert & Co Bokförlag, Stockholm 1992, ISBN 91-7886-092-X
|
|||||||||||
