Hastighetsåkning på skridskor
Från Rilpedia
.jpg)
Hastighetsåkning på skridskor är en idrottsgren på is med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå, till exempel spolades is på Nya Ullevi, för övrigt världens första konstfrusna 400 m-bana för hastighetsskridsko, men sedan slutet av 1980-talet hålls alltfler större tävlingar i inomhushallar. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus. Sverige saknar komplett inomhushall för hastighetsskridsko.
Innehåll |
Banan
Som bana används en isbelagd rundsträcka som har oval form. Sträckan är delad i två tävlingsbanor med 25 respektive 29 m radie (varianter förekommer). Ett varv med en ytter- och en innerkurva är 400 meter långt. I Sverige förekommer även banor som är 333 1/3 m och 250 m i omkrets. Den senare får plats inom ramen för en bandyplan. Två deltagare tävlar som regel samtidigt. De tävlande växlar banor på bortre långsidan på varje varv utom det första varvet vid tävling på 1 000 och 1 500 m. Avståndet mellan de tävlande jämförs således alltid bäst varje varv på upploppet. Vid växling av bana har den som kommer från innerbanan ansvaret för växlingen och får inte på något sätt hindra tävlande som kommer från ytterbanan.
Internationella tävlingar
I VM och EM allround tävlar herrarna på distanserna 500 och 5 000 m första dagen och 1 500 och 10 000 m andra dagen. Damernas distanser är 500 och 3 000 m första dagen och 1 500 och 5 000 m andra dagen. Då tävlingarna avgörs i Holland händer det att tävlingarna fördelas på tre tävlingsdagar. Endast de tolv bästa efter tre distanser får deltaga på den avslutande längsta distansen.
I tävlingar om VM för sprinters tävlas det på sträckorna 500 och 1 000 m båda dagarna. EM förekommer inte för sprinters. Här får alla startande fullfölja alla fyra distanserna.
I OS tävlas det på distanserna 2x500, 1 000, 1 500, 3 000 (endast damer), 5 000 och 10 000 m (endast herrar) samt förföljelselopp 6 varv för damer och 8 varv för herrar. År som det inte är OS tävlas det i ett distans-VM på samma sträckor. Vid tävlingar över 2x500m ska de tävlande byta banor så att den som startar på innerbanan i första loppet startar på ytterbanan i andra loppet på samma sträcka och vice versa.
I världscupen förekommer tävlingar på 100 m. Vid förföljelselopp startar två tremannalag på var sin långsida och kör sex respektive åtta varv för damer respektive herrar. Man använder då bara den inre tävlingsbanan.
Nationella tävlingar
Sverige är ensamt om i världen att tävla i stafett på Hastighetsskridskor. När tävlingsformen infördes 1920 var distansen 5x1 000 m fram till och med 1980. Efter några års varierande har det tävlats på 3x1 000 m sedan 1986. Ungdomar i Sverige tävlar även på 300 m och ungdomar i Norge på 400 m.
Poängberäkning vid sammanlagd tävling
I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 m på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 m divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner.
Lottning / Parsammansättning
Inför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen.
Starten / Målet
Tävlande skall vara helt stilla mellan kommandot ”färdiga” och innan skottet kommer. Den som gör den andra felstarten diskvalificeras oavsett vem som gjort den första. Felstart kan till exempel bero på att man inte stått stilla eller att man tagit för god tid på sig att komma i färdigställning. Tävlande får ha en eller båda händerna i isen vid start, men alla delar som rör isen måste vara helt bakom startlinjen.
När man införde Sprinter-tävlingar i början av 70-talet beslöt man sig för att flytta målet för 1 000 m till mitt på upploppssidan. Detta för att slippa få starten precis i början av en kurva. Där har man nu också lagt start och mål för förföljelselopp. För alla övriga distanser är målet i slutet av upploppet.
Klappskridsko
Skridskon för hastighetsåkning har sett mer eller mindre lika ut från slutet av 1800-talet till 1996. Visst har man experimenterat med stålet och kängan för att få något som dels har minsta möjliga friktion mot isen och dels ger bästa tänkbara stöd trots den låga skon. Men när holländarna började med klappskridskon, som innebär att hälen är lös likt en längdskida, då började resultaten förbättras påtagligt. Redan innan säsongen 1996/97 var slut hade hela skridskoeliten gått över till den nya modellen.
Den stora vinsten med klappskridskon är att varje skär blir något längre men framför allt att när tröttheten sätter in så bromsar inte bristande teknik farten lika mycket.
Världsrekord
vid utgången av 2007 är världsrekorden:
Herrar
| 500 | 34,03 | Jeremy Wotherspoon | Kanada | Salt Lake City | 9 nov 2007 |
| 2x500 | 68,69 | Kang-Seok Lee | Kor | Salt Lake City | 9 mar 2007 |
| 1 000 | 1.07,00 | Pekka Koskela | Finland | Salt Lake City | 10 nov 2007 |
| 1 500 | 1.42,32 | Shani Davis | USA | Calgary | 4 mar 2007 |
| 3 000 | 3.37,28 | Eskil Ervik | Norge | Calgary | 5 nov 2005 |
| 5 000 | 6.03,32 | Sven Kramer | Holland | Calgary | 17 nov 2007 |
| 10 000 | 12.41,69 | Sven Kramer | Holland | Salt Lake City | 10 mar 2007 |
| Sprint komb | 137,230 | Jeremy Wotherspoon | Kanada | Calgary | 18-19 jan 2003 |
| Allround komb | 145,742 | Shani Davis | USA | Calgary | 18-19 mar 2006 |
| Förföljelselopp | 3.37,80 | Holland | Holland | Salt Lake City | 11 mar 2007 |
Damer
| 500 | 37,02 | Jenny Wolf | Tyskland | Calgary | 16 nov 2007 |
| 2x500 | 74,42 | Jenny Wolf | Tyskland | Salt Lake City | 10 mar 2007 |
| 1 000 | 1.13,11 | Cindy Klassen | Kanada | Calgary | 25 mar 2006 |
| 1 500 | 1.51,79 | Cindy Klassen | Kanada | Salt Lake City | 20 nov 2005 |
| 3 000 | 3.53,34 | Cindy Klassen | Kanada | Calgary | 18 mar 2006 |
| 5 000 | 6.45,61 | Martina Sábliková | Tjeckien | Salt Lake City | 11 mar 2007 |
| Sprint komb | 149,305 | Cindy Klassen | Kanada | Calgary | 24-25 mar 2006 |
| Allround komb | 154,580 | Cindy Klassen | Kanada | Calgary | 18-19 mar 2006 |
| Förföljelselopp | 2.56,04 | Tyskland | Tyskland | Calgary | 13 nov 2005 |
Historia
Den första allmänna tävlingen i Sverige hölls på Djurgårdsbrunnsviken 26 feb 1882. Internationella Skridsko Unionen (ISU) bildades i Scheweningen samma år. I detta deltog svensken Viktor Balck som också blev dess ordförande 1895-1924.
Första VM på skridskor gick 1893 i Amsterdam med Jaap Eden Holland som segrare.
Första EM gick i Berlin 1893 med Svensken Rudolf Ericsson som segrare.
Redan 1894 arrangerade Sverige VM för första gången. Det gick på Neglingeviken i Saltsjöbaden.
Svenska skridskoförbundet bildas 1904.
De första åren på 1900-talet utövades skridskosporten uteslutande på sjöisar. 1908 flyttade sporten upp på land, till bland andra Östermalms IP.
Första VM för damer gick i Stockholm 1936 med Kit Klein USA som segrare och Södermalms IKs Lissa Bengtson på 13:e plats.
1959 invigdes världens första konstfrusna 400 m hastighetsbana på Ullevi.
Första allround-EM för damer gick 1970 i Heerenveen med Nina Statkevitj Sovjet som segrare.
Första sprinter-VM för både herrar och damer gick 1972 i Eskilstuna med Leo Linkovesi Finland och Monika Pflug Väst-Tyskland som segrare.
Till OS i Calgary 1988 byggdes den första inomhusarenan med 400 m-bana. Och nu tog utvecklingen en ordentlig fart. Några år senare följde klappskridskon och man kan med fog påstå att sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén är densamma, att ta sig runt en isoval så fort som möjligt.
Sedan 1990 avgörs allround-EM i ett gemensamt arrangemang för herrar och damer.
Det första distans-VM för både herrar och damer gick i Hamar 1996.
Sedan 1996 i Inzell avgörs herrarnas och damernas allround-VM som ett gemensamt arrangemang. Sprinter-VM har alltid varit gemensamt.
1996 på hösten börjar några damer i Holland att köra på klappskridskon. Innan vintern 1997 är slut har samtliga i eliten gått över till dessa. Och en ny rekordslakt tar sin början.
Första gången det tävlades i Förföljelselopp på OS var i Torino 2006 med Italienska herrarna och Tyska damerna som segrare. VM har arrangerats sedan 2005.
Hastighetsåkning på skridskor ingår sedan 1924 i de olympiska vinterspelen. För damer sedan 1960. 1988 i Calgary och alltsedan 1994 i Hamar har skridskotävlingarna vid OS gått inomhus.
Svenska segrare
Allround-VM
| 1955 | Moskva | Sigvard Ericsson |
| 1963 | Karuizawa | Jonny Nilsson |
| 1973 | Deventer | Göran Claeson |
Sprinter-VM
| 1976 | Väst-Berlin | Johan Granath |
OS
| 1948 | S:t Moritz | 10 000 m | Åke Seyffarth |
| 1956 | Cortina | 10 000 m | Sigvard Ericsson |
| 1964 | Innsbruck | 10 000 m | Jonny Nilsson |
| 1968 | Grenoble | 10 000 m | Johnny Höglin |
| 1984 | Sarajevo | 5 000 m | Tomas Gustafson |
| 1988 | Calgary | 5 000 m | Tomas Gustafson |
| 1988 | Calgary | 10 000 m | Tomas Gustafson |
Allround-EM
| 1893 | Berlin | Rudolf Ericsson |
| 1907 | Davos | Mauritz Öholm |
| 1908 | Klagenfurt | Mauritz Öholm |
| 1947 | Stockholm | Åke Seyffarth |
| 1955 | Falun | Sigvard Ericsson |
| 1973 | Grenoble | Göran Claeson |
| 1974 | Eskilstuna | Göran Claeson |
| 1982 | Oslo | Tomas Gustafson |
| 1988 | Den Haag | Tomas Gustafson |
Svenska världsrekord
| 1891 | 500 m | 50,8 | Oscar Grundén | Stockholm |
| 1894 | 10 000 m | 19.22,8 | Frithjof Ericsson | Stockholm |
| 1941 | 5 000 m | 8.13,7 | Åke Seyffarth | Davos |
| 1942 | 3 000 m | 4.45,7 | Åke Seyffarth | Davos |
| 1963 | 5 000 m | 7.34,3 | Jonny Nilsson | Karuizawa |
| 1963 | 10 000 m | 15.33,0 | Jonny Nilsson | Karuizawa |
| 1963 | Allround komb | 178,447 | Jonny Nilsson | Karuizawa |
| 1963 | 3 000 m | 4.27,6 | Jonny Nilsson | Tolga |
| 1965 | 5 000 m | 7.33,2 | Jonny Nilsson | Oslo |
| 1969 | Allround komb | 171,758 | Göran Claeson | Inzell |
| 1970 | 500 m | 38,9 | Hasse Börjes | Davos |
| 1970 | 500 m | 38,87 | Hasse Börjes | Medeo |
| 1970 | 500 m | 38,46 | Hasse Börjes | Inzell |
| 1972 | Sprint komb | 163,300 | Hasse Börjes | Kongsberg |
| 1972 | 500 m | 38,0 | Hasse Börjes | Inzell |
| 1982 | 10 000 m | 14.23,59 | Tomas Gustafson | Oslo |
| 1988 | 10 000 m | 13.48,20 | Tomas Gustafson | Calgary |
Källa
- Tävlingsregler för International Skating Union
- Svensk Skridsko 2007
- Södermalms IKs jubileumsskrift 2002
- Evert Stenlund
- 40 år på skridskor
