Göteborgs befästningar

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Litografi över Göteborg från 1705 (söder är uppåt). Från höger till vänster ser man bastionerna: Carolus XI Rex, Carolus Gustavus Rex, Christina Regina, Carolus Dux, Johannes Dux, Gustavus Magnus, Carolus IX Rex, Johannes Rex och Gustavus Primus.

Göteborgs befästningar påbörjades i form av jordvallar under och öster om Otterhälleberget,^[1] kring år 1624 under ledning av de båda ingenjörerna, kapten Johan Schultz (Schouten) och Johan Kuyl. Den första konkreta planen för befästningarnas uppförande, gjordes av generalingenjören Johan Rodenburg 1624. Arbetet utfördes i överensstämmelse med den äldre nederländska befästningsskolans principer och omfattade i första skedet, 1621-1643:

Stadsvallen omfattade även vallar och utanverk samt slussar och fördämningar, avsedda att vid behov översvämma den kringliggande nejden. På grund av de krig som pågick under perioden försenades uppförandet av dessa och de jordvallar som byggts höll på att förstöras, av sättningar och erosion. Arbetet med befästningarna låg i det närmaste nere under åren fram till 1633, då rikskanslern Axel Oxenstierna i en skrivelse, daterad Magdeburg den 7 augusti, "anmodade riksrådet låta vidtaga åtgärder mot den fara åt sjösidan, vilken då enligt hans förmenande syntes hota staden från spanjorer och polacker."

När regeringen förstod hur sårbar staden var för en fientlig attack skickades i juni 1639 generalkvartermästaren Olof Örnehufvud till Göteborg för att färdigställa bastionen vid Otterhällan och övriga befästningar efter 1624 års plan. Han koncentrerade sitt arbete på att bygga en skans på Risåsberget, där senare Skansen Kronan uppfördes, samt en befästningslinje från Nya porten (senare kallad Drottningporten) till Lilla Otterhällan (i dag Kvarnberget). I augusti 1640 var skansen på Risåsen klar och bestyckad med kanoner, som lånats från ett skepp. I början av september 1641 kunde Örnehufvud meddela Riksrådet att också fästningsgördeln på landfronten var klar.^[3]

Fruktan för ett nytt danskt krig satte fart på arbetet under de följande åren, och i augusti 1643 förkunnade Örnehufvud att verken runt om Göteborg skulle vara i fullt försvarsskick i slutet av samma månad. Efter Örnehufvuds död 1644 tog Johan Wärnschiöld befälet över arbetet med fortifikationen. Med hjälp av Kuyl och holländaren Johan de König fullbordades fästningsverken 1648 efter en ny plan som lagts fram 1643.

Fortfarande vid denna tid bestod fästningen till stora delar av jordvallar. Men i och med att Erik Dahlberg övertog ledningen över de svenska fästningsbyggnaderna 1676 och med Karl XI:s gillande byggdes försvarsverken om efter ett för sin tid modernt system. Vallarna blev beklädda med murar av sprängd sten och fästningen kom att utgöras av tretton större och mindre polygonformade befästningar av bastionstyp.

Åt söder fanns tre stora bastioner som var försedda med starka murar av sten med ingående kasematter och orilloner i flankerna. Mellan bastionernas flanker fanns kurtin-murar. Dessa tre bastioner döptes till; Carolus XI Rex, Carolus Gustavus Rex och Christina Regina. Delar av Carolus XI Rex,i dagligt tal kallad Carolus Rex (även kallad hållgårdsbastionen), finns kvar i början av Kungsgatan vid Rosenlund. Framför vallarna och bastionerna gick en djup och bred vallgrav som idag kort och gott kallas Vallgraven. På andra sidan vallgraven in mot land fanns ytterligare befästningar i form av tre raveliner som kallade Prinsessan Hedvig, Prins Ulrik och Prins Carl. Av dessa låg Prins Ulrik i Kungsparken mitt emot Grönsakstorget.

Åt öster fanns fyra bastioner, Carolus Dux (på gamla Sociala Husets plats), Johannes Dux, Gustavus Magnus och Carolus IX Rex. Mot Gullbergsvassen fanns bastionerna Johannes Rex och Gustavus Primus, med ravelinerna Prins Fredrik och Prins Carl Gustaf, och mot älvsidan S:t Eriks-, Stora Boms-, Badstugu- och Prinsessan Uldariabastionerna, alla med tillhörande kurtiner samt inom fästningsverken flera bombsäkra krutmagasin.

Kungsporten vid nuvarande Kungsportsplatsen var en av tre stadsportar som ledde in till den befästa staden Göteborg.

Åt sjösidan hade man dessutom anlagt ett sänkverk som gick parallellt med fästningsverken och hindrade alla fartyg och båtar att på ett visst avstånd nalkas murarna. Staden var alltså på alla sidor omgiven av fästningsverk och gravar och kommunikationen till lands ägde rum genom de tre fästningsportarna; Karlsporten eller Hållgårdsporten vid nuvarande Kungsgatan, Kungsporten som också kallades Söderport eller Gamle Port vid nuvarande Kungsportsbron och Drottningporten eller Nye port på nuvarande Drottningtorget.

Kommunikationen till sjöss var också reglerad med hjälp av två bommar; Stora Bommen vid Stora hamnkanalens utlopp i Göta Älv vid Residenset och Lilla Bommen vid den idag igenfyllda Östra hamnkanalen, som hade sitt utlopp där gästhamnen Lilla Bommen ligger idag.

Slutligen var Göteborgs fästningsverk förenat med skansen Kronan genom en dubbel kommunikationslinje med grävda gravar på bägge sidor och med en så kallad kaponniär.

1690 godkändes befästningsverket av Karl XI och vid Dahlbergs död 1703 var befästningsverken i huvudsak färdig.

Den 19 oktober 1807 slöt landshövdingen J. F. Carpelan ett kontrakt mellan Kunglig Maj:t och Göteborgs magistrat om undanröjande av fästningsverken, som av Gustav IV Adolf blivit skänkta till Göteborgs stad för att inom 10 år raseras och bebyggas, ett arbete som påbörjades den 2 november 1807.

Delar av Carolus XI Rex, i dagligt tal Carolus Rex (även Hållgårdsbastionen), finns kvar i slutet av Kungsgatan vid Rosenlund. Även Vallgraven finns kvar.

Bastioner och raveliner - en översikt 1690-tal

Här nedan följer en lista över de bastioner och raveliner som omgärdade Göteborg på 1690-talet.^[4]

Bastioner

• Gustavus Primus, efter Gustav Vasa, vid nuvarande köpcentrat Nordstans p-hus.
• Johannes Rex, efter Kung Johan III, vid nuvarande äldre delen av Centralstationen.
• Carolus Nonus Rex, efter Karl IX, vid nuvarande Stora Nygatans norra del, mittemot Palmhuset.
• Gustavus Magnus, efter Gustav II Adolf, vid nuvarande Bastionsplatsen.
• Johannes Dux, efter Hertig Johan, vid nuvarande Kungstorget, mittemot Stora Teatern.
• Carolus Dux, efter Hertig Karl Philip, vid tidigare Sahlgrenska/Sociala huset, nuvarande Pedagogen - byggnadskomplex brukat av Göteborgs universitet.
• Christina Regina, efter Drottning Kristina, vid nuvarande öppna platsen strax öster om Fiskekyrkan.
• Carolus Gustavus Rex, efter Karl X Gustav, vid nuvarande Kungshöjd.
• Carolus XI Rex, efter Karl XI, vid nuvarande Kungshöjd, Kungsgatans södra del.
• Hållgårdsbastionen
• Badstugubastionen
• Regeringen
• S:tus Ericus (Sankt Erik/Erik den Helige)

Raveliner

• Prins Carl Gustaf (vid SJ bangård)
• Prins Fredrik (vid Drottningtorget)
• Prins Gustaf (vid Trädgårdsföreningen)
• Prins Carl (vid Stora Teatern)
• Prins Ulrich (vid Bazarbron, Floras kulle)
• Prinsessan Hedwig (vid Gamla Latinläroverket)
• Prinsessan Ulderica (vid Elverket, Hamnen)

Se även

• Göteborgs kanaler
• Göteborgs historia
• Skansen Lejonet
• Skansen Kronan

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborgs befästningar och garnision - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB 1924 s.24
2. ↑ Göteborgs befästningar och garnision - Göteborgs Jubileumspublikationer VIII, red. Valdemar Ljungberg, Göteborgs Litografiska AB, 1924, s.43-45
3. ↑ 1600-talets Göteborg, Gösta Carlson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1994 ISBN 91-7029-155-1
4. ↑ Ingrid Wirsin (2000) Göteborg trampar på sin historia, s.31

Källor

• C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg, andra delen, Lokalhistoriska skildringar, Walter Ekstrand Bokförlag, 1922
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982