Göteborgs historia
Från Rilpedia
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Från stenåldern har man funnit resterna av en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna (Sanna) som har fått ge namn åt den arkeologiska Sandarnakulturen. Fyndplatsen dateras till 6000-talet f.Kr, då havsytan stod cirka 25 meter över den nuvarande. Det finns 11 hällristningslokaler i Göteborgs kommun, närmare 250 bronsåldersrösen, 90 gravfält, 26 forn- eller bygdeborgar samt 2 500 fasta fornlämningar. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborgs kommun.
- Kronologi, Göteborgs utveckling:
- Lödöse 1000-talet - 1526
- Nya Lödöse 1473 - 1624
- Älvsborgs stad 1547 - 1563
- Karl IX:s stad 1607 - 1611
- Gustav II Adolfs stad 1621 - nutid
Innehåll |
Göteborg - förhistoria
Före omkring år 1200 tillhörde Skageracks och Kattegatts kuster Danmark respektive Norge. Av öarna utanför räknades Öckeröarna som norska och Brännöarna som danska, och ännu vid 1200-talets början fanns ingen svensk kust i väster. Götaland framträder i tidiga källor endast som ett inlandsområde. Någon gång mellan 1206 och 1261 förvärvade Sverige dock en smal kustkorridor till Västerhavet, som omfattade Askims och Sävedals härader samt Lundby och Tuve socknar på Hisingen vilka utgjorde Östra Hisings härad. Ett avsnitt på cirka 15 kilometer. Därmed blev den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän, från Hisingen och norrut var norskt. Genom hamnar i Göta älv hade Sverige där sin enda användbara direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms.
För att befästa Sveriges anspråk på området vid älvens mynning byggdes i mitten av 1300-talet fästningen Älvsborg vid nuvarande Klippan i stadsdelen Kungsladugård. Under 1400-talet förändrades förutsättningarna för Lödöse som kom att hamna lite långt ifrån bland annat den ökande boskapsexporten från södra Västergötland. Lödöses förbindelser med Västergötlands inland och den viktiga Skarabygden var inte bra genom vägen åt nordost och det skogiga och otillgängliga Risveden. Dessutom hade det dansk-norska inflytandet över älven stärkts nedströms Lödöse, vid Bohus fästning.
För denna landsändas produkter var alltså Lödöse en dåligt belägen hamn, och man sökte sig i stället ut över de danska Hallandshamnarna och Kungahälla. Detta undandrog Sveriges krona de tullar som börjat påläggas handeln och utkrävdes i silver. Handeln mellan Lödöse och hanseiternas hamn Lübeck under åren 1378-1400 visar att åtta fartyg per år anlöpte Lödöse, där varuvärdet årligen uppgick till cirka 1 000-3 000 mark (i jämförelse med Stockholm 13 000-21 000 mark, Kalmar 6 000 mark och Söderköping 4 000-5 000 mark). Importen bestod främst av salt, sill och öl, medan exporten bestod av smör, hästar och hudar. Utöver Lübeck bedrevs handeln med hamnar runt Nordsjön, i Tyskland, Flandern, England och Skottland samt närförbindelser med danska och norska hamnar.
Vid sitt möte i Kalmar år 1473 beslöt därför det svenska riksrådet att anlägga Götaholm (i privilegiebrevet Gøthælm) på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse, eller Nylöse, en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först året därpå efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet. Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket, efter Stockholm, Åbo och Söderköping och var under 1500-talet rikets näst största handelsort med cirka 1 500 invånare.
Kring fästningen längre västerut växte senare ett mindre samhälle upp, Älvsborgs stad anlagd 1541 utgjorde en tredje, kortvarig föregångare till staden Göteborg. Två gånger erövrades fästningen av danskarna, 1563 och 1612. Vid båda dessa tillfällen tvingades svenskarna att betala stora lösesummor - Älvsborgs lösen - för att få tillbaka fästningen.
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg (dock bland annat Giötheborg 1605 - Göteborgh och Gothenburg 1607 - Gamble Gotenborg > 1619) anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier, i sju punkter, utfärdades den 14 mars 1603 och regelrätta privilegier undertecknades den 14 augusti 1607.[1] Staden skulle ligga på kronotorpet Färjestadens ägor, rakt över Göta älv från Älvsborg räknat och blev vid starten en ren nederländsk koloni med omfattande privilegier, bland annat 20 års skattefrihet. Staden brändes dock så effektivt av danskarna redan 1611 att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg
Den äldsta källan där namnet Göteborg omnämns är i en 'Sigge Svenssons' räkenskaper från 1604: "Till 9 Stugur som opsatte ähre på hisingen der den Nyie Staden giötheborg blifua skall."
De första göteborgarna per definition anses vara de sju holländarna A. Cabeliau, Paulus de Kempenere, P. Coymans, Herman Pelgroms, Nyclaes de Hand, Peeter Langer och Paridon van Horn, som i ett brev daterat den 5 december 1606 meddelar Karl IX att man bildat ett Compani i syfte att befolka det nya Göteborg enligt privilegierna.
1600-talet
Grönt-Sverige
Gult-Danmark
Olivgrönt-Norge
Göteborgs första bebyggelse tillkom 1604, då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen. Staden blev dock nedbränd 1611 under Kalmarkriget. Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf, som, i Jönköping, på återresan till Stockholm den 18 mars 1619 undertecknar det första, tillfälliga privilegiebrevet. I mitten av juli 1619 hade den första stadsplanen för "Gutenborgh" fastställts genom ingenjören Johan Schultz och överlämnades i Stockholm till generalståthållaren Nils Stiernsköld.[2]
- Den 4 juni år 1621 fick Göteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade på svenska och tyska i 37 paragrafer.[3] Ett utdrag från dessa, säger (inledning samt slutstycke):
-
- Wi GUSTAF ADOLPH, med Guds Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung, Stor-Furste uti Finland, Hertig uti Estland och Karelen, Herre til Ingermanland. Göre härmed för hwarjom och enom, som detta Wårt Privilegium företes, eller eljest til at läsa, förekommer, i synnerhet Wår tilkommande Stad Götheborgs Inwånare och deras Efterkommande, för nu och ewärdeliga tider, wetterligt, kunnigt och uppenbarligen. At efter det Wår Älskelige och Högtärade Herr Fader CAROLUS IX., af samma Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung etc, Storwördigst i Åminnelse, GUDS den Allsmägtige til Äro, och Et Christeligit Samhälde til fortplantande, Wårt Rike Swerige jämwäl til synnerligit Gagn, Prydnad och Lust, före satt sig, at fundera och uppbygga en Ny Stad uti Wårt Konunga-Rike, nära wid Wäster-Hafwet, och Götha-Älfs Inlopp belägen, den samma Götheborg kallad, och redan med allehanda Byggnader och Borgerliga Inwånare besatt och populerad blifwit, och således en god Början til et redan Borgerligit Samhälde och Handels-Stad sig synbarligen föreledt, men emedan Injuria temporum sådan börjad Fundation aldeles ruinerat och förstört. Altså hafwe Wi, efter Wår Högtärade Salige Käre Herr Faders anledning, warit allena derpå betänkt, huru Wi, näst Guds Äras utwidgande, måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp- Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta.
-
- Sådant til yttermera wisso, hafwe Wi detta til stadigt och ewigt warande åminne, jämwäl fast och obrottslig efterlefnad med Wåre händer underskrifwit, och wetterligen, Wårt Maj:ts Insegel härunder hänga låtit. Skedt och gifwit på Wårt Kongl. Slott Stockholm, den fjerde dag uti Junii månad, som war dagen för Bonifacci, gamla Calendern, efter Christi wår Saliggörares födelse, uti det Sextonhundrade och Et och Tjugonde året. GUSTAVUS ADOLPHUS[4]
Staden Göteborg byggdes på Gullbergs äng i öster och Eklanda by i väster,[5] ingående i de 1619-1621 donerade jordegendomarna: Eklandahemmanen, Gullbergs ängar, Kvibergs- och Härlandahemmanen och Sävedals härad.[6][7]
Under 1600-talet var många av Göteborgs invånare nederländare, skottar och tyskar, vilka spelade en stor roll för Göteborgs snabba utveckling.
Den första registrerade göteborgaren per definition var holländaren Johan wan Lingen som den 13 juni 1621 erhöll "burskap som borgare", och som därmed fick ett borgarebrev efter att ha avlagt en borgared, drygt en vecka efter Göteborgs bildande.[8]
Kyrkans starka position visade sig tidigt, och redan den 26 juli 1619 utnämndes Göteborgs förste kyrkoherde, magister Sylvester Johannis Phrygius. Denne fick den 26 april 1620 konfirmationsbrevet som superintendent, och kvarstod i detta ämbete fram till sin död 1628. Superintendenter därefter var Andreas Johannes Prytz 1629-1647 och Erik E. Brunnius 1647-1664. Den första kyrkan uppfördes 1621 på nuvarande domkyrkoplatsen, utmed Kungsgatan, en träbyggnad med ett högt spetsigt torn.
Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga staden, eftersom de vid denna tiden ansågs vara de största specialisterna på att bygga på sankmark. Den 23 maj 1621 utfärdades instruktioner för den svenske diplomaten juris doktor Johan Adler Salvius att som kommissarie leda stadens byggnad och organisation, och som gatuläggare (straatmaker) anställdes holländaren Jan Hendriksen samt ingenjören Johan Schultz med uppdraget att låta "afsticka och afdela" staden med hus, torg, gator och gränder. Redan på hösten samma år lämnade dock Salvius sitt uppdrag och ersattes av holländaren juris doktor Jacob van Dijck. Som betalning fick de bland annat vittgående ekonomiska och rättsliga privilegier. Den ledande holländaren under de tidigaste förhandlingarna var Peter Langer, men Gustav II Adolf anses på ett mycket skickligt sätt ha manövrerat fram de kompromisser som gynnade honom och Sverige.
Stadsplanen följde den holländska stadsbyggnadsidéerna så som de bland annat realiserats i Batavia på Java, nuvarande Jakarta i Indonesien. Indonesien tillhörde senare det holländska kolonialväldet. Holländare var tidigare etablerade i Göteborg såsom kopparhandlare.
I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i befästningen av staden. Med tiden blev Göteborg en av de starkast befästa städerna i norra Europa med sin sicksackformade vallgrav, murar av sten, Skansen Lejonet och Skansen Kronan. Se Göteborgs befästningar
1700-talet
Under den första halvan av 1700-talet dominerande fiskerinäringen och Göteborgs hamns betydelse ökade först när allt större kvantiteter järn- och trävaror började skeppas ut härifrån. År 1731 grundades Ostindiska kompaniet, som blev Sveriges första internationella handelsföretag. Enligt lag var det endast Ostindiska kompaniet som fick bedriva handel med Indien och Kina. I och med detta blev Göteborg centrum för handeln med Kina och övriga Fjärran Östern och mellan åren 1731 och 1806 seglade 132 skepp till Bombay och Kanton, vilket kraftigt bidrog till det stora ekonomiska uppsvinget för staden.
Under 1700-talet ökade också förbindelserna med Storbritannien. När Napoleon Bonaparte utsatte Storbritannien för en ekonomisk blockad blev handeln med Sverige och främst Göteborg viktig för engelsmännen. Denna intensiva handel, som innebar industrialismens intåg i Göteborg, satte stor prägel på staden som vid denna tid fick sitt smeknamn Lilla London. Under denna tid var tobak-, manufaktur- och sockerindustrin viktiga industrigrenar i Göteborg.
Mot slutet av 1700-talet hade försvarsystemen förfallit och blivit omoderna.
1800-talet
1807 började stora delar av befästningarna runt Göteborg att rivas.
Efter Napoleons fall upphörde den franska blockaden och Göteborgs betydelse som handelsstad minskade. Många företag gick i konkurs och handeln med Ostindien upphörde.
Under 1800-talet etablerades dock ett antal banker vilka kom att få stor betydelse för stadens tillväxt som ekonomiskt centrum. Även varvsindustrin utvecklades under detta sekel. Många av Göteborgs större stenbyggnader kom att byggas under detta århundrade.
1900-talet
Under 1900-talets början utvecklades hamnen till att bli Skandinaviens största exporthamn och flera stora varvs- och verkstadsföretag kom att växa till världsledande. Den starkaste ekonomiska kraften kom dock ifrån textilindustrin med Gamlestadens Fabrikers AB som hade över 1 000 anställda år 1900.
Ett illustrerande exempel på den industriella växtkraften i Göteborg under 1900-talets första decennier är uppkomsten av SKF och Volvo. Utgångspunkten var just Gamlestadens Fabrikers AB som hade fått problem med sättningar i fabriksfastighetens grund på grund av den lerhaltiga jorden. Detta gjorde att lagren i vävstolarna skavde snett. Den unge ingenjören Sven Wingquist konstruerade då det sfäriska kullagret som en lösning på detta problem.
För tillverkningen av detta bildades 1906 ett särskilt bolag, AB Svenska Kullagerfabriken, SKF, vilket snabbt utvecklades till ett storföretag inom svensk exportindustri. Under den finansiella krisen på 1920-talet sviktade efterfrågan på kullager, och för att finna en ny avsättning för dessa beslöt SKF 1926 att inleda biltillverkning under namnet Volvo, vilket redan tidigare hade inregistrerats som ett varumärke för kullager. Aktierna i detta bolag utgavs sedan som utdelning till SKF:s aktieägare, vilket var starten för Volvo som självständigt bolag.
Eftersom Göteborgs varv inte förstördes under andra världskriget kom varvet att bli en viktig faktor i Göteborg fram till 1970-talet.
Kulturen var det dock sämre beställt med. Trots namn som Viktor Rydberg och Wilhelm Stenhammar låg det mycket i Bjørnstjerne Bjørnsons ord: "I Göteborg skrivs ingen dikt; där skrivs fakturor."
Den stora dominansen av tung verkstadsindustri gjorde att Göteborg drabbades extra hårt av 1970-talets varvskris. De stora skeppsvarven (Götaverken, Lindholmen och Eriksberg) kom under dessa år att nästan helt försvinna ur stadens näringsliv.
Under 1900-talet växte befolkningen i staden explosionartat, på hundra år växte befolkningen från 126,000 till 450,000.
Ett urval av händelser i Göteborgs historia
1600-talet
- 1621, 4 juni – Göteborg grundades
- 1621, 8 oktober - Göteborgs första postiljon anställdes, för en lön på 32 daler silvermynt.
- 1624, 24 februari - Slottsskogen skänktes till staden av Gustav II Adolf.
- 1627 - Göteborg öppnade landets första postkontor, föreståndaren hette Herman Schmidt.
- 1630 - Första skolan inrättades, en trivialskola "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster", i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan.
- 1635 - Antalet invånare uppgick nu till 2 000.
- 1637 - Den allra första resan till Nya Sverige, Delaware i Nordamerika avgick, med örlogsskeppet Calmare Nyckel och jakten Fogel Grip.
- 1641, 8 augusti - Första apoteket öppnades, senare kallat Enhörningen. Apotekaren Kilian Treutiger fick ansvaret.
- 1646, juni - Den första industriella anläggningen, ett vantmakeri och repslageri, uppfördes av handelsman Hans Mackler och major Adrian Anckarhielm vid nuvarande Vallgatan.[9]
- 1647, 27 mars - Göteborgs första gymnasium öppnades, "Götheborgs Kongl. Gymnasium".
- 1650 - En ekskog med 2 000 träd växte fortfarande på Stora Otterhällan.
- 1650 - Fästningen Nya Elfsborg började byggas på Kyrkogårdsholmen vid Göta älvs mynning.
- 1660, 4 januari – Riksdagen sammankallades i Göteborg av Karl X Gustav, Kronhuset fick då fungera som rikssal. I samband med riksdagen dog kungen och hans fyraårige son, arvprinsen Karl, utropades som kung Karl XI av riksdagen.
- 1661, 21 mars - "Götheborgz Bryggiare Gille" (Göteborgs Bryggare Gille) startade sin verksamhet, då stadens magistrat hade godkänt gillets stadgar.[10]
- 1669, 2 januari - I en stor brand förstördes 50 hus i området som i dag begränsas av Norr- och Östra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget.
- 1669, 10 maj - 80 hus förstördes i en brand, bland annat Rådhuset, Kristine kyrka och Myntverket.
- 1688 - En hälsobrunn upptäcktes vid Köpmansgatan, nära Kristine kyrka, av stadsmedicus Abraham Bex.
- 1699, maj - Den första teaterföreställningen hålls i Göteborg. Det är den tyska truppen Die Chur-Sächsischen Hochteutschen Comoedianten,[11] som under ledning av Salomon Klockhaus och Johan Christian Kunst, bland annat ger komedier av Molière och drama av Pedro Calderón de la Barca.[12][13]
1700-talet
- 1700 - Stadens invånareantal var nu omkring 6 000.
- 1716 - Värdet av alla hus, tomter, lös egendom och övriga tillgångar i Göteborg uppskattas till 1,84 miljoner daler silvermynt.[12]
- 1720 - Biljarden (eller Trycktaffel som den först hette) kommer till Göteborg. Det var Stralsundaren och källarmästaren Daniel Breid som inrättat spelet i Rådhuskällaren.[14]
- 1721, 15 april - En stor brand förstörde Göteborgs domkyrka och över 200 hus.
- 1731, 14 januari – Svenska Ostindiska Companiet grundades, vilket resulterade i ett stort ekonomisk uppsving för Göteborg.
- 1739 - Den samtida Göteborgsskildraren Eric Cederbourg berättade att det nu fanns strax över 1 000 hus i staden, och att dess invånare var 14 940 stycken.
- 1745, 12 september - Ostindiska kompaniets fartyg Götheborg strandar utanför Nya Älvsborgs fästning, efter en hemresa från Ostindien.
- 1746, 14 januari - 196 hus förstördes i en kvartersbrand. Denna eldsvåda resulterade i att en ständig brandvakt inrättades två år senare.
- 1749, 16 december - Stadens första regelbundna tidning kom ut, Götheborgs Wecko-Lista, redaktör var Johan Georg Lange.
- 1754, 30 november - Den första frimurarelogen instiftades.
- 1758 i juni - Ny stor eldsvåda härjade det 5:e kvarteret, fler än 100 hus lades i aska.
- 1774, 1 januari - Götheborgs Allehanda började att utges, vilket var stadens första nyhetstidning.
- 1779, 27 juli - Göteborgs första teater, Comediehuset ger sin urpremiär på en konsert, i hörnet av dåvarande Sillegatan (Postgatan) 10-12/Nedre Kvarnbergsgatan 16.[15]
- 1792 - En stor eldsvåda utbröt och bland annat eldhärjades Palacehuset i Brunnsparken svårt. 110 hus förstördes och 600 familjer blev hemlösa.
- 1793 - 1 400 människor blev hemlösa då alla utom tre hus på Kvarnberget brann ned.
- 1794 - 84 hus i Nordstaden brann ned i en kvartersband.
1800-talet
- 1802 - Ännu en storbrand och denna gång med 180 hus nedbrunna. Hela dåvarande affärscentrum och även Domkyrkan. Nästan 3 000 personer blev hemlösa.
- 1804 - 218 hus vid Stora Otterhällan brann ned, vilket drabbade cirka 8 000 av stadens fattigbefolkning.
- 1813 - 96 hus förstördes vid brand på Sillgatan. Denna brand omskrivs ibland som den sista av forna tiders stora bränder i Göteborg.
- 1834, juli - Koleraepidemin bröt ut i staden, och fram till oktober samma år avled 1 830 personer, där den sista räknas som landshövdingen Axel von Rosen.[12]
- 1851, 27 juli - I Göteborg inträffade en total solförmörkelse den 28 juli 1851.[16]
- 1854, 4 juli - Telegrafförbindelsen mellan Göteborg och Stockholm tas i bruk, vars byrå inrättas i våning två i Nya Fattigförsörjningshuset vid Stampen. Första direktören för Elektriska Telegrafen var S. A. Schaar.[17]
- 1859, 3 december - Göteborgsposten publiceras för första gången av bokhandlaren David Felix Bonnier. Tidningen utkommer två dagar i veckan, onsdag och lördag.
- 1862, 21 maj - En kvartersbrand drabbade 33 fastigheter i Majorna.
- 1865, 29 oktober - Den Malmska valen, det vill säga en ung blåval strandade på Näset söder om Göteborg. Valen dödades och såldes till Göteborgs Naturhistoriska Museum som lät stoppa upp den.
- 1877, 13 december - Första telefonförbindelsen upprättas i Göteborg, mellan staden och Jonsered.[18]
- 1891, augusti - I samband med den stora Industriutställningen i Göteborg i augusti 1891, kom den första bensindrivna bilen till Sverige. Det var göteborgsfirman Boye & Thoresen som låtit importera en Daimler från Frankrike, vilken ställdes ut på mässan.[18]
- 1898, 25 maj - Den första elbilen kommer till Göteborg med ångaren Götha och levererades av Parisfirman Panhard & Levasser. Det är Pellerins Margarinfabrik som beställt fordonet.[19]
- 1899, 19 oktober - Göteborgs första motorcykel (då kallad quadricykel), hade importerats från Paris och kördes av Knut Felix Bonnier (1831-1942).[20]
1900-talet
- 1900 - Invånarantalet i Göteborg var 130 619 personer.
- 1900 - 1 januari. Staden tog över spårvagnstrafiken från det Londonbaserade Gothenburg Tramway Co Ltd för 1 282 400 kronor.
- 1900, 25 april - Den sista dödsdomen i Göteborg, avkunnas. Det var gjuteriarbetaren Axel Herman Svanteson Westerlund som rånmördat portvakten Johannes Johansson.[18]
- 1900, 25 november - Ett svårt ras inträffade i hamnen, då ett cirka 100 meter långt och 25 meter brett avsnitt av Masthuggskajen sjönk ner i Göta älv.[21]
- 1901, 17 augusti - Första taxameterdroskan sattes i trafik.
- 1902, 29 juli - Första provturen med elektrisk spårvagn gjordes, på sträckan Järntorget-Slottskogsgatan.
- 1902, 3 november - Första numret av Göteborgs-Tidningen utkom, lösnummerpris 2 öre.
- 1902, 26 december - Ett kraftigt oväder drog in över västkusten, Skåne och Norrland. Tak blåste av på flera hus i Göteborg.
- 1903, 29 maj - Det första tåget på Säröbanan avgick, mellan Göteborg och Särö.
- 1903, 14 december - Tre nya församlingar bildades: Vasa, Oscar Fredrik och Annedal. Antalet församlingar ökade därigenom från sex till nio.
- 1905 i mars - Ahlafors spinneri vid Nols järnvägsstation brann ned och två arbetare omkom. Samma dag brann även Rosenlundsfabriken ned.
- 1905, 26 september - Ett kraftigt jordskred inträffade vid Ramberget på Hisingen. Nära en kilometer berördes och nio hus förstördes.
- 1905 - Västra Hamnkanalen fylldes igen.
- 1906, 1 januari - Lundby socken på Hisingen införlivades med Göteborg, som därmed fick ett befolkningstillskott på 12 000 personer.
- 1907 - SKF grundades.
- 1907, 1 maj - Den första Majblomman presenterades av Beda Hallberg.
- 1908, 15 april klockan 14.00[22] - Ångaren Göta Elf kantrade 30 meter från Lilla Bommens hamn och 26 människor drunknade.
- 1909, 30 november - En jättebrand utbröt på Hisingen i ett upplag för trä och kol.
- 1910, 9 juli - ett kvarter med upplagsskjul förstördes i en brand på järnvägsområdet mellan Järntorget och Nya Skeppsbrokajen.
- 1910, 11 augusti - Tre arbetare begravdes när en 100 meter lång vägg i en lertäkt rasade under pågående utlastning. Raset berodde på ihärdigt regnande.
- 1911, 15 februari - En stor brand förstörde Bark o Warburgs brädgårdar i Majorna, vilket resulterade i att hundratals människor blev arbetslösa.
- 1911, 23 mars - Den första flygningen i Göteborg sker på Kvibergsfältet. Det var piloten René Cozic från Ostende som flög på 50 meters höjd i nära fem minuter. Över 12 000 åskådare fanns på plats.[18]
- 1913, 8 maj - Stadens första brandbil köps in för 20 000 kronor.[18]
- 1914, 9 mars - Ljudfilmen har officiell premiär på Folkteatern i Göteborg. Biljettpriset låg mellan 25 öre till 1 krona.[18]
- 1915, 19 september - En kvartersbrand i området Stampen förstörde en mängd gamla trähus och skadorna värderades till minst en miljon kronor.
- 1916, 29 juli - Badorten Vargö Stjärnvik i Göteborgs skärgård totalförstördes i en brand.
- 31 augusti 1920 - En tågolycka inträffade på Göteborgs-Säröbanan då en vagn lossnade och tre personer omkom.
- 14 november 1920 - En stor brand utbröt och totalförstörde ett magasinsområde i hamnen. Orsaken var ett mycket högt vattenstånd (+1,45 meter) i samband med ett oväder. I ett hamnmagasin som översvämmades förvarades karbid som i kontakt med vattnet orsakade en förgasning, varvid acetylen bildades och antändes, troligen av en passerande ångare.
- 8 maj 1923 - Jubileumsutställningen i Göteborg invigdes av kung Gustaf V till åminnelse av 300-årsjubileet. Till denna utställning byggdes flera av Göteborgs numera välkända byggnader och institutioner som Göteborgs konstmuseum, Göteborgs Konsthall, Liseberg, Botaniska trädgården och Naturhistoriska museet.
- 25 juli 1925 - Den så kallade Strömman & Larssonbranden bröt ut på Lundbysidan av Göteborgs hamn i en brädgråd. 145 000 kvadratmeter brann ned och två brandmän omkom.
- 1926 - Volvo bildades som ett dotterbolag inom SKF.
- 28 juli 1926 - Två personer omkom när flygbåten nr 42 havererade i havet i närheten av Tistlarna.
- 13 januari 1928 - Göteborgs konserthus på Heden brann ned i en våldsam eldsvåda.
- 1931 - Tre brandmän omkom och ett tiotal skadades vid en brand i Hanssons fyrverkerifabrik som ledde till en rad explosioner.
- 15 februari 1932 - En man placerade en större dynamitladdning i förstugan på det hus där hans hustru bodde. Explosionen dödade tre personer och flera skadades.
- 1932, 8 augusti, klockan 12.00 - Greta Garbo kom till Göteborgs hamn med Svenska Amerika Linjens M/S Gripsholm.[23]
- 5 februari 1935 - Hindås hotell förstördes i en brand där en person omkom.
- 17 september 1940 - Nio personer avled och 28 skadades när ett persontåg från Göteborg på väg norrut kolliderade med ett lokaltåg på Västkustbanan vid skansen Lejonet.
- 3 april 1943 - Vid en explosion vid Nya Varvet omkom sex personer.
- 1945, 8 maj - Fredsdagen firades, och 60 000 människor samlades på Götaplatsen. Alla Göteborgs kyrkklockor ringde mellan 08.00-08.30. Den väldiga klangen hördes långt utanför stadens gränser.[24]
- 1947, 16-17 oktober - Helan och Halvan uppträder på Lorensbergs cirkus. De gav två föreställningar per kväll.[25]
- 1949 - Den första tobaksautomaten i Göteborg installeras vid Köpmansgatan.[18]
- 1949, 30 juli - Ett 300 meter långt magasin brann upp i kvarteren kring SJ och Bergslagernas Järnvägars stationshus vid Bergslagsgatan.
- 1976, november - Kungstorget ockuperades i en vecka av ett stort antal miljöaktivister som motsatte sig bygget av ett parkeringsgarage under torget. Slutligen gav socialdemokraterna med sig och stoppade planerna på garaget.
- 12 mars 1992 - Tretton människor omkom och 29 skadades när en förarlös spårvagn spårade ur och körde in i väntande resenärer vid Vasaplatsen.
- 17 november 1995 – En ovanligt kraftig snöstorm drabbade Göteborg oväntat hårt. Ovädret uppstod i samband med en ocklusionsfront. Det föll mellan fem och sex decimeter nysnö på en natt, och kombinerat med friska vindar blev det för mycket för att snöröjningen skulle klara av det. Skogarna drabbades hårt och all trafik, tåg, bilar, spårvagnar, lamslogs. Morgonen därpå hölls skolor och de flesta affärer stängda på grund av att det inte gick att ta sig dit. Eftersom spårvagnstrafiken ställdes in fylldes växlarna med is så att trafiken inte gick att få i gång på flera dagar efteråt.
- 30 november 1998 – 63 ungdomar omkom i en brand på ett disco på Hisingen.
2000-talet
- 14 till 16 juni 2001 – Göteborg stod värd för ett EU-toppmöte där Sverige för första gången fick besök av en sittande amerikansk president, George W. Bush. Demonstranter och poliser drabbade samman i en omtalad kedja händelser som har fått namnet Göteborgskravallerna.
Referenser
Noter
- ↑ Göteborgs historia 1619-1680 - Göteborgs Jubileumspublikationer I, professor Helge Almquist, Göteborgs Litografiska AB, Göteborg 1929 s.34
- ↑ Göteborgs historia 1619-1680/Gbg Jubileumspubl. I, Helge Almquist, Göteborgs Litografiska Aktiebolag 1929 s.20
- ↑ Svenska stadsmonografier - Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Meijels Bokindustri, Göteborg 1948 s.40
- ↑ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding 1908
- ↑ 1600-talets Göteborg, Gösta Carlson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1994 ISBN 91-7029-155-1
- ↑ En kort beskrifning Öfwer Götheborg, Eric Cederbourg 1739 s.76
- ↑ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 7
- ↑ Göteborgs Stads Borgarelängd 1621-1864, Personhistoriska Föreningen 1926 s.28
- ↑ Göteborgs äldre industri - Göteborgs Jubileumspublikationer IX, Gösta Bodman, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 6
- ↑ Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9 s.173
- ↑ Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 927
- ↑ 12,0 12,1 12,2 Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg: Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898
- ↑ Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794, Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896 s. 8
- ↑ Det forna Göteborg : biografiska och kulturhistoriska studier, Hugo Fröding, Kungl. Boktryckeriet, Stockholm 1903 s. 99
- ↑ Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794, Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896 s. 157
- ↑ I krinolinens tidevarv - en kulturkrönika i Göteborgs-perspektiv, Claes Krantz, N J Gumperts Bokhandel, Oscar Isacsons Boktryckeri, Göteborg 1937 s. 269
- ↑ Göteborgs Kalender för 1860: Göteborgs Adresskalender, Annonskalender och Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 14, 107
- ↑ 18,0 18,1 18,2 18,3 18,4 18,5 18,6 Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 197, 257, 344, 576
- ↑ Göteborgs Aftonblad, 26 maj 1898
- ↑ Göteborgs Aftonblad, 20 oktober 1899
- ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s.75
- ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.55
- ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.234
- ↑ Göteborg under andra världskriget, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2006 ISBN 91 7029 587 5 s. 212
- ↑ Göteborg precis som igår, Sören Skarback, Warne Förlag 1998 ISBN 91-86424-73-4 s. 16
Källor
- Robert Garellick, Göteborg före grävskoporna, 1997
- Göran Berger, Göteborg till fots, 1995
- Göteborg, STF-landskapsserie, 1978
- Sven Schånberg, Göteborg, 1981
- Värmlands brandhistoriska klubb
- Hubert, Lärn, Vägen till Göteborg, Göteborgs gatunämnd, 1968.
- Askim genom tiderna, Askims kommun 1973 s.42
- Kronologiska anteckningar om viktiga händelser i Göteborg, Ralf Scander m.fl 1982
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001
- Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990
Se även
|
|||||||
