Kungsladugård, Göteborg
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Kungsladugård är en stadsdel i västra Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Klippan i primärområdet Kungsladugård, ett av fyra primärområden i stadsdelsnämnden Göteborgs Stad Majorna.
Stadsdelen består i stora drag av två delar, de täta kvarteren av landshövdingehus i den norra delen och de öppna trädgårdskvarteren med villor och radhus i den södra delen. Hela stadsdelen är byggd på ett välplanerat sätt under några decennier i början av 1900-talet. Villorna och radhusen är väldigt eftertraktade p.g.a. närheten till stan. Villorna är dyrast i Göteborg om man räknar per kvadratmeter. Närheten till Slottsskogen är också en faktor som spelar in.[källa behövs]
Några utmärkande platser är: den stora plaskdammen på Älvsborgsplan som fylls av badande barn på somrarna, Mariaplan som ligger i stadsdelens centrum och Slottskogskolonin som är ett prunkande koloniområde inne bland kvarteren.
Innehåll |
Stadsplanen
Stadsplanen för stadsdelen lades fast 1916 av Albert Lilienberg. Planen omfattade de då obebyggda ängarna söder om Klippan som tillhört kungsladugården. Göteborg var vid den här tiden i stort behov av ordentliga arbetarbostäder och den nya stadsdelen blev en fortsättning på arbetarstadsdelen Majorna som sträckte sig längs älven fram till Klippan. Planen avsåg att få fram en välordnad stadsdel men även för att få fram en variation. Stora kvarter av landshövdingehus med ljusa gårdar uppfördes från 1916 till 1930 från Majorna i norr söderut. Gatorna består av omväxlande breda stråk, krökta smågator och många små platser. Söder om stadskvarteren byggdes samtidigt ett egnahemsområde med en liknande gatuplan.
Stadsdelen som behållit den ursprungliga bebyggelsen anses vara av kulturhistoriskt riksintresse till stor del på grund av den enhetligt utförda stadsplanen.
Offentlig konst i stadsdelen Kungsladugård
I stadsdelen står tre skulpturer:
Statyn "Ung man" i tidstypisk 1940-talsstil föreställande en ung naken man i nästan naturlig storlek. Statyn står i slutet av den monumentala Ståthållaregatans allé, framför ett tidstypiskt hyreshus.
Skulpturen "Vårdträdet" i form av ett flera meter högt kastanjeträd i brons med rinnande vatten som del av verket. Skulpturen står på planen framför Dalheimers hus i den nordöstra delen av stadsdelen mellan Slottskogsgatan och Gråberget. Konstnären är Lars Stock och skulpturen uppfördes 1991.
Skulpturen "Boll" i modern 2000-talsstil i form av en himmelsblå sfär av rostfritt stål med runda polerade partier. Skulpturen står mellan plaskdammen på Älvsborgsplan och Kungsladugårdsskolan, färgen på skulpturen återfinns i färgen på dammens botten. Konstnären är Berit Lindfeldt och skulpturen uppfördes i maj 2007.
Primärområdet Kungsladugård omfattar även andra stadsdelar som har sin del av den offentliga konsten.
Geografi
Stadsdelens norra del ligger på ett låglänt område som sakta sluttar uppåt mot söder. Väster om ligger de högre liggande området Sandarna, öster om ligger branterna upp mot Gråberget.
Stadsdelens södra del ligger till största delen i en dal som utgör fortsättningen på de sakta sluttande området från älven i norr. På dalens östra sida ligger Gråberget och Slottsskogen. På dalens västra sida klättrar stadsdelen upp på sidan av en ås vars krön är skogsklätt. Åsen skiljer denna del av stadsdelen från den stora Västra kyrkogården. Längst i söder övergår det sakta sluttande området i små kullar där stadsdelen Högsbo tar vid.
Älvsborgs kungsladugård
Stadsdelen är uppkallad efter Älvsborgs kungsladugård, en kungsgård som var belägen på Älvsborgs slott. Kungsladugårdens ägor omfattade områden väster om staden Göteborg från Stigbergsliden till Älvsborgs slott. Ett antal hundra hektar innefattande Majorna, Slottsskogen och Änggården.
När staden Göteborg byggdes på 1600-talet revs Älvsborgs slott. Kungsladugården och dess marker tillföll då landshövdingen av Älvsborgs län.
Under 1700-talet växer staden, utanför stadsgränsen på kungsladugårdens marker kan oplanerad bebyggelse växa fram. I Majorna längs med Allmänna vägen som följer älven från staden till Klippan arrenderas tomter ut för olika verksamheter och enklare bostäder. Skyddad av landshövdingen förblir Slottsskogen obebyggd, Änggården öster därom köps ut från kungsladugården.
Den 24 maj 1716 skänkte Karl XII till Göteborgs stad Kungsladugårds ägor (samt Gamla Varvet och Gamla Älvsborgs backe), mot att staden till sitt försvar, skulle anskaffa 3 st. skepp och 60 st. kanoner.[1]
År 1868 införlivas kungsladugårdens mark i Göteborgs stad och bildar Carl Johans församling.
Se även
Källor
- ↑ Källa; Kronologiska anteckningar om viktiga händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982
