Söderköping

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Söderköping
Siffrorna avser orten
Läge 58°29′N 16°18′O / 58.483, 16.3
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Söderköpings kommun
Folkmängd(2005) 6 951 invånare
Area(2005) 397 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008)
Storgatan med blandad 1700/1800-talsbebyggelse. Fotograf: Jordgubbe.
Söderköping från Ramunderberget. Göta kanal nedanför bildens underkant.

Söderköping är en tätort (stad) i Östergötland samt centralort i Söderköpings kommun i Östergötlands län.

Söderköping består av Drothem och S:t Laurentii socknar. Stadskärnan har i stort sett bevarat medeltida gatunät, och delar av staden har en äldre samlad småstadsarkitektur i trä. Under marken finns upp till tre meter tjocka lager med lämningar av medeltidsbebyggelsen. Två av Söderköpings sevärdheter är dess båda kyrkor, S:t Laurentii kyrka och Drothems kyrka, som båda är från slutet av 1200-talet. I staden finns medeltida källarstugor, dvs höga stenkällare med en trävåning över, bland annat Braskens tryckeri. Rådhuset (1777) och det intilliggande Blomqvistska huset (1857-1859). Johan III:s hus, är tegelbyggnader från 1400-talet.

Söderköpings brunn anlades 1718 på Sankta Ragnhilds källa med medeltida anor. Numera finns här ett konferenshotell. Sankta Ragnhild är för övrigt även stadens skyddshelgon, vilket man delar med Södertälje. Söderköping, som kallas "Sörping" av invånarna, har använts vid filminspelningar (t ex Madicken) på grund av sina gamla stadsmiljöer.

Innehåll

Söderköpings Kanalhamn

Söderköpings kanalhamn är en hamnanläggning vars stenkaj, som kantas av hamnmagasin, siloanläggning med mera. Tre av magasinen till Göta kanal är byggda på 1830-talet av liggande timmer med vit spritputs i två och fyra våningar. Enkelslussen är byggd 1874 och har två portar. Under medeltiden och lång tid framöver skyddades stadsåns inlopp från havet av Stegeborg, vid Slätbaken.

Ramunderberget

Mitt i staden ligger Ramunderberget som med sina klippor lockar klättrare i från hela regionen. Skärgården har goda kajakvatten och bland kända äventyrare i staden märks Niclas Mårdfelt som är förste svensk att ro över Atlanten i roddbåt[källa behövs]. Det årligen återkommande arrangemanget Söderköping Adventure Race lockar multisportare till staden.

Söderköpings historia

På handelsplatsen vid Slätbaken anlades staden Söderköping på 1200-talet. Den utvecklades snabbt till en viktig Hansastad i konkurrens med Kalmar och Visby. I staden anlades redan i början av tillblivelsen franciskankloster, själahus, helgeandshus, skolor, badhus, tryckeri, och till och med ett mynthus.

Medeltidskungarnas Söderköping

1281 kröntes Hedvig av Holstein till Magnus Ladulås’ drottning i Sankt Laurentii kyrka. Vid samma ceremoni utsågs deras son Birger till tronföljare, och år 1302 var det dennes tur att få kronan på sitt huvud i samma helgedom. Hans drottning hette Märta. 57 år senare, på något som skulle kunna liknas vid en riksdag, omvaldes Magnus Eriksson till kung, efter att en tid fråntagits kronan av sonen Erik. 1436 slöts i Söderköping fred mellan Erik av Pommern och Engelbrekt.

Söderköping under 1500-talet

1517 ockuperades Söderköping av danska trupper under Kristian II, som krävde en rejäl summa för att inte staden. Å andra sidan tjänade staden på Kristians framfart, för när Stockholm på grund av den dansk-svenska striden inte fungerade som stapelstad, fick Söderköping tillfälligt överta rollen. Den visionäre Biskop Brask upprättade ett tryckeri, men tvingades fly landet efter reformationsriksdagen 1527. I sin strävan att försvåra tillvaron för den katolska kyrkan lät Gustav Vasa något senare stänga franciskanklostret i staden.

Efter att Söderköping härjats av Rantzaus trupper 1567, återfick aldrig staden sin betydelse. Landhöjningen hade sedan länge försvårat framkomligheten för de relativt djupgående handelskoggarna. Den nya hamnstaden i området blev i stället Norrköping. Söderköpings sista riksdag, vars ena syfte var att stärka hertig Karls position gentemot den regerande kungen (Sigismund), hölls 1595. Det andra syftet var att en gång för alla mota bort alla katoliker ur landet.

Söderköping fick åter en viss betydelse genom Söderköpings brunn och byggandet av Göta kanal på 1800-talet.

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg