Göta kanal

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Den här artikeln handlar om vattenvägen Göta kanal. För fler betydelser, se Göta kanal (olika betydelser).


Göta kanals heraldiska vapen.
Väg över Göta kanal vid Lyrestad, december 2008.

Göta kanal är en kanal som löper genom Götaland i Sverige. Kanalen är 190,5 km lång. Därav är 87,3 km grävd och sprängd kanal. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt.

Innehåll

Sträckning

Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand, via sin högsta punkt, sjön Viken till Vättern, via Boren, Roxen och mynnar sedan ut i Slätbaken vid Söderköping och Mem. På denna sträcka finns sammanlagt 58 slussar. De i Tåtorp och Borensberg är än idag handdrivna, Klämmans sluss används normalt inte, och de övriga är automatiserade. Det finns också två akvedukter längs kanalen, en i Ljungsbro och en utanför Borensberg. Det är fortfarande Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna.

Göta kanal kallas ibland för "Sveriges blåa band".

Historia

Så vitt man vet var biskop Hans Brask den förste som, i början av 1500-talet, föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt.

Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen. Med hjälp av Thomas Telford stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de skepp som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten - och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön - att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna var i behov av reparationsarbeten då det togs i bruk, vilket medförde att Motala Verkstad anlades. Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (ca 13,5 miljarder kr i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet, BNP/capita räknat i varor var mycket lägre, dvs samma vara var värdefullare än nu. Som % av landets BNP var kanalen enormt dyr). 58 000 indelta soldater från 16 olika regementen gjorde 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar och grävningen gjordes för hand.

Samhällsbetydelse

Kanalen var klar endast några decennier före järnvägens tillkomst i Sverige. Den fick trots detta en ganska stor betydelse som transportled under cirka 100 år. Först när landsvägarna byggdes ut och lastbilarna tog över efter andra världskriget minskade dess betydelse. Under senare delen av 1970-talet vaknade Göta kanal ur sin törnrosasömn. Kanalen rustades upp och turisterna, som så smått hade börjat hitta hit redan under 1920-talet, kom i allt större skaror. På senare år har kanalbolaget gjort stora satsningar på att återskapa den gamla kanalmiljön, och idag är kanalen ett av Sveriges mest värdefulla kulturhistoriska objekt. Kanalen fick 2007, samma år som den firade 175-årsjubileum, flest röster i två omröstningar om Sveriges sju underverk.

2007 gick cirka 10 passagerarfartyg i regelbunden trafik längs kanalen, som då passerades av ungefär 5 200 fritidsbåtar.

Det tar cirka 5-7 dagar att åka genom kanalen under högsäsong. Innan och efter tar det 3-4 dagar.

De gamla dragvägarna utgör numera en populär cykelled.

Korsningar med vägar och järnvägar

Göta kanal korsar fyra järnvägslinjer. Dessa är Södra Stambanan vid Norsholm, Godsstråket genom Bergslagen i Motala, Västra Stambanan vid Töreboda och Kinnekullebanan i Lyrestad. Samtliga dessa järnvägsbroar är öppningsbara och öppningar sker vid fasta tider för att undvika att tågen särskilt på stambanorna tvingas stå stilla. I samband med planeringen av Ostlänken (som inte får ha öppningsbar bro) diskuteras om Södra stambanan eventuellt skall flyttas i ett sådant läge att bron inte skall behöva vara öppningsbar, antingen i höjden eller som tunnel.

En vägtunnel under kanalen finns på Riksväg 36 vid Borensberg. Vägbroarna som korsar Göta kanal är desto fler. Samtliga vägbroar är öppningsbara utom Norsholmsbron där E4 passerar 22,5 meter över kanalen. Detta är den begränsade faktorn för fartygstrafiken på höjden. Där E22 korsar Göta kanal vid Söderköping håller man för närvarande på att diskutera olika lösningar för att få till stånd en korsning väg/kanal som inte leder till att väg- eller båttrafiken stoppas upp helt.


Rederi AB Göta Kanals (Strömma Turism & Sjöfart AB) kryssningsfartyg
Byggnadsår
M/S Juno 1874
M/S Wilhelm Tham 1912
M/S Diana 1931
Linjer trafikerade 2007
Rederi Sträcka
Rederi AB Göta Kanal (Strömmagruppen) StockholmGöteborg
MotalaSöderköping
WahlinRederierna BergBorensberg
Mariestads Skärgårdstrafik SjötorpTöreboda
Viken Rederi Sjötorp — Töreboda – Karlsborg
Motala Kanaltrafik Motala — Borensberg
Spångbergs Rederi Karlsborg — Töreboda
Söderköpings Brunn Söderköping — Mem – skärgården

Gästhamnar

Gästhamnar finns på följande ställen:

Slussarna

Östgötasidan från Östersjön
Fallhöjd (m)
Mem 3
Tegelbruket 2,3
Söderköping 2,4
Duvkullen nedre 2,3
Duvkullen övre 2,4
Mariehov nedre 2,1
Mariehov övre 2,6
Carlsborg nedre (dubbelsluss) 5,1
Carlsborg övre (dubbelsluss) 4,7
Klämman, öppen
Hulta 3,2
Bråttom 2,3
Norsholm 0,8
Carl Johans slussar i Berg (sju slussar) 18,8
Oskars slussar i Berg (dubbelsluss) 4,8
Karl Ludvig Eugéns slussar i Berg (dubbelsluss) 5,5
Brunnby (dubbelsluss) 5,3
Heda (dubbelsluss) 5,2
Borensberg 0,2
Borenshult (fem slussar) 15,3
Motala 0,1


Västgötasidan från Vättern
Fallhöjd (m)
Forsvik 3,5
Tåtorp 0,2
Hajstorp övre (dubbelsluss) 5,0
Hajstorp nedre (dubbelsluss) 5,1
Riksberg (tre slussar) 7,5
Godhögen (dubbelsluss) 5,1
Norrkvarn övre 2,9
Norrkvarn nedre 2,9
Sjötorp 7-8 (dubbelsluss) 4,6
Sjötorp 6 2,4
Sjötorp 4-5 (dubbelsluss) 4,8
Sjötorp 2-3 (dubbelsluss) 4,8
Sjötorp 1 2,9


Restriktioner

Maxgränser för fartyg:

  • Längd 30 m
  • Bredd 7 m
  • Djupgående 2,8 m
  • Fart 5 knop

Den segelfria höjden är 22 m

Litteratur

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg