Göta älv

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Trollhättefallen
Lägeskarta
Göta älv vid P.A. Carlmarks i Älvängen. Mars 2009.
Vy över Göta älv från Marieholmsbron. Gasklockan till vänster i fonden. Göteborg 2009.

Göta älv (fornvästnordiska Gautelfr)[1] är 93 kilometer lång och rinner från Vänern till Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)[2][3] i Kattegatt. Medelvattenföringen vid mynningen är cirka 570 kubikmeter i sekunden, med ett maxflöde på cirka 1 000 kubikmeter per sekund (genomsnitt för perioden 1961–1990). Avrinningsområdet är 50 229 kvadratkilometer (inklusive Vänerns alla tillflöden), varav 42 468 kvadratkilometer i Sverige och resten i Norge.[4]

Både med avseende på vattenföring och avrinningsområde är Göta älv därmed Sveriges största vattendrag. Vänerns största tillflöde är Klarälven. Räknat från Klarälvens källa, som ligger i västra Härjedalen, utgör Göta älv dessutom sista biten i Sveriges längsta vattendrag, vanligen benämnt Göta älv–Klarälven, med en totallängd på 756 kilometer från källan till havet.[5]

Den egentliga Göta älv lämnar Vänern vid Vargön, strax öster om Vänersborg, går söderut via Trollhättan, Lilla Edet, Ale och Kungälv, där den delar sig i två armar. Den norra armen kallas Nordre älv, medan den södra behåller namnet Göta älv (även kallad Göteborgsgrenen). Båda rinner ut i Kattegatt, på en dryg mils avstånd från varandra. Mellan dessa två älvarmar ligger ön Hisingen. Upp till 75 procent av vattenföringen går ut i Nordre älv. Rinntiden från Vänern till havet är 1,5–5 dagar.[6] Den totala fallhöjden mellan Vänern och havet är 44 meter. Vid kraftverksdammen i Trollhättan sänker sig vattenytan cirka 33 meter genom Trollhättefallen.

Gränsen mellan älven och havet vid mynningen går enligt Fiskeriverket längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.[7]

En av de viktigaste användningarna av älven är som vattentäkt för dricksvatten för inemot 700 000 personer, som får sitt vatten helt eller delvis från Göta älv. Älven används också av industrin för kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten, för kraftproduktion och som farled.

1937 trädde Vänernregleringen i kraft. Sedan dess är vattenföringen reglerad såväl dygnsvis som över längre tid.[8] Olika risker måste vägas mot varandra: de ökade riskerna för översvämningar uppströms Vänern till följd av klimatförändringen vägs mot riskerna för fler jordskred nedströms Vänern.

Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957, för att få kontroll över de vid denna tid kraftiga föroreningarna. Enligt förbundet var nivån på organiska föroreningar år 2000 nere på 1905 års nivå.[9]

(Notera att listorna nedan i möjligaste mån är organiserade medströms.)

Innehåll

Geologisk utveckling

Stora förändringar har skett från isavsmältningen och fram till idag. Inlandsisen försvann från Göteborgsområdet för cirka 14 500 år sedan. Drygt 2 000 år senare hade isen smält bort från hela Götaälvdalen. Den snabba landhöjningen medförde att älvdalen för 11 000 år sedan utvecklades från skärgård till ett havssund. Vänern var som ett innanhav med förbindelser till öppet hav via ett antal trånga sund. Vid denna tid låg fortfarande inlandsisen över norra Vänernområdet. För drygt 10 000 år sedan, i samband med att klimatet blev varmare, blev Vänern en insjö.

Göta älvdalens berggrund domineras av gnejs, men har även inslag av diabas och granit. Göta älvdalen är en utpräglad sprickdal med både väl utbildade och oregelbundna dalsidor. Älvdalens ravinlandskap har bildats genom vattenerosion, ras och skred. Dalgången avgränsas av karga berg som reser sig ca 100 m över dalbotten. När inlandsisen smälte bort kom stora mängder suspenderade silt- och lerpartiklar att föras ut i havet där de avsattes som glacial lera. Nära iskanten och vid stora flöden av smältvatten bildades glacial lera. Efter isavsmältningen har delar av den glaciala leran och andra jordarter successivt eroderats. En ny jordart har bildats, som benämns postglacial lera. När klimatet blev varmare började också en hel del organiskt material som till exempel alger att inlagras i lerorna. Glacial lera utgör den helt dominerande jordarten och lermäktigheten är normalt större i de södra delarna än i de norra.

Farled

Question book-4.svg
 Den här avsnittet saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)
Huvudartikel: Trollhätte kanal

Trollhätte kanal är namnet på farleden genom Göta älv från Vänern till Kattegatt med anslutande slussverk (i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet) och kanaler.

Göta älv har under lång tid haft betydelse för samhällsutvecklingen i Västsverige. Sjöfarten på Göta älv har pågått i över tusen år. Älven var Sveriges enda förbindelse till Västerhavet och en viktig transport- och kommunikationsled. Enligt historien seglade den norske kungen Harald Hårdråde redan sommaren 1064 uppför Göta älv med en krigsflotta på 60 skepp. På den tiden var dock fallen vid Lilla Edet, Trollhättan och Vargön ett problem. Skeppen fick dras förbi dessa hinder på land. På 1500-talet fanns planer på att med hjälp av slussar göra hela Göta älv seglingsbar från Vänern till Västerhavet. På 1600-talet byggdes slussar vid Vänersborg och Lilla Edet. Det dröjde dock till år 1800 innan den första genomgående slussleden stod klar. Därmed blev det också fart på industrialiseringen runt hela Vänern.

Göta älv har en nivåskillnad mellan Vänern och havet på cirka 44 meter och är genom regleringsdammarna och kraftverken vid Vargön, Trollhättan och Lilla Edet en betydande kraftleverantör. Nivåskillnaden på totalt 44 meter klaras av sex slussar, som trots sin ålder är av modern konstruktion med el/mekanisk drift av luckor och portar. Trollhätte kanal förbinder Sveriges största insjö, Vänern, med Kattegatt via en sluss i Brinkebergskulle, fyra slussar i Trollhättan och en i Lilla Edet. Trollhätte kanal är 82 kilometer lång, varav 10 kilometer är grävd och sprängd kanal medan resterande 72 kilometer är naturlig farled i Göta älv. För en slussning krävs 8 000–12 000 kubikmeter vatten. Vattendjupet i farleden är minst 6,3 meter.

Ca 3,1 miljoner ton gods transporteras på Göta älv varje år, varav cirka 25 procent utgörs av olja och kemikalier.

Slussar

Se Trollhätte kanal.

Kanaler

Se Trollhätte kanal, Karls grav, Ströms kanal och Göteborgs kanaler.

Hamnar

Se Trollhätte kanal och Göteborgs hamn.

Övrig trafik

Stallbackabron

Broar

Se även Trollhätte kanal och Nordre älv.

Fortsätter i en fast järnvägsbro.
1877–1913 fanns en provisorisk svängbro på platsen, som 1913 ersattes av en permanent. Ursprungligen byggd för Bergslagernas Järnvägar (BJ).
Strömkarlsbron
Oscarsbron
Angeredsbron

I Trollhättan finns ett antal broar till och från öarna i älven. Dessa korsar inte farleden[10]:

  • Mossbergsbron, mellan Mossberget och Hjulkvarnsholmen
  • Lilla Spiköbron, mellan Prästskedesholmen och Mossberget
  • Spiköbron, mellan Spikön och västra älvstranden, 1941
  • Malgöbron, mellan Spikön och Malgön, 1990
Ersatte en äldre bro.
  • Strömkarlsbron, mellan Malgön och västra älvstranden via Gullön, 1908
  • Stora Luckans betongbro, över Olidans regleringskanal, mellan Spikön och Malgön via Åker, 1915
  • Kyrkbron, över Olidans och Hojums intagningskanaler, mellan Åker och Toppön via Malgön
  • Oscarsbron, mellan Toppön och västra älvstranden, 1969
Det har även funnits en äldre Kung Oscars bro på samma plats.

Nedströms Trollhättan:

Tunnlar

Färjelägen

Se även Nordre älv och Göteborgs hamn.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Ångbåtstrafik

Huvudartikel Göta älvs ångbåtslinjer. Se även Göta kanal.

Lokal passagerartrafik i linjefart på Göta älv och Nordre älv pågick från 1830-talet till 1950-talet[12][13]. Innan tågtrafiken på Bergslagsbanan mellan Göteborg och Trollhättan började 1877, var ångbåt det snabbaste färdmedlet på sträckan.

Naturresurser och miljö

Kraftstationer

I slutet av 1800-talet började vattenkraftverk att byggas för elproduktion i Sverige. De första kraftstationerna anlades på 1880-talet för att förse städer och industrier med belysning. I början av 1900-talet bestämde sig staten för att bli företagare i kraftverksbranschen och byggandet av det första kraftverket i Göta älv bidrog till "det moderna Sveriges födelse." Bygget av slussar och kraftstationer medförde att Göta älv kunde nyttjas för transport- och industriverksamheter.

Vattenkraftverken utnyttjar älvens fallhöjd och vattenflöde. Det är med andra ord vattnets lägesenergi mellan två nivåer som utnyttjas för att skapa elektricitet. För att öka fallhöjden och kunna lagra vatten bygger man dammar. Dammarna skapar stora vattenmagasin som gör det möjligt att anpassa elproduktionen efter säsong och användning. Överskottsvatten, som kan bildas vid snösmältning och höstregn, kan lagras för att användas under de perioder när mer el behövs. Vänern, Sveriges största sjö, har det största vattenmagasinet i Sverige och det tar cirka nio år att byta ut allt vatten i Vänern. Av Vänerns totala volym, som uppgår till 153 000 miljoner kubikmeter, är cirka 6 procent (9 180 miljoner kubikmeter) möjliga att utnyttja för vattenkraft.

Första etappen av Olidanstationen invigdes 1910, och stationen var färdigbyggd 1921. Olidan var det första större vattenkraftsprojektet i Sverige, anpassat för en vattenföring på 250 kubikmeter per sekund och var Sveriges största kraftstation ända in på 1940-talet. I dag klarar anläggningen 950 kubikmeer per sekund och effekten är 220 megawatt. På Fallens dag öppnas dammarna och dagens turister kan få uppleva lite av de forna fallens mäktighet.

Det finns i dag cirka 1 800 vattenkraftverk i Sverige och av dem är drygt 200 större med definitionen att de har en effekt på 10 megawatt eller mer. Kraftverken i Norrland svarar för cirka 80 procent av vattenkraftsproduktionen i Sverige, där Harsprånget i Luleå älv, med en effekt på 940 megawatt, är det största vattenkraftverket. I södra Sverige är Göta älv en betydande kraftleverantör. År 2004 producerade Göta älv 1,4 terawattimmar, vilket motsvarar 4 procent av Sveriges vattenkraftsproduktion och elbehovet för cirka 80 000 eluppvärmda småhus. Som jämförelse kan nämnas att det i Luleå älv producerades 13,2 terawattimmar år 2004.

Råvattentäkt

Älven utgör råvattentäkt för kommunerna Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Göteborg, Mölndal, Partille och Öckerö.

Vid råvattenintaget vid Lärjeholm tas det in cirka 2 000 liter vatten per sekund. Det är mindre än en halv procent av älvens flöde. Ungefär hälften av det vatten som tas in leds direkt till vattenverket Alelyckan. Resten pumpas genom en bergtunnel till Delsjöarna som fungerar som råvattenmagasin för det andra vattenverket, Lackarebäck. De två vattenverken producerar tillsammans 170 miljoner liter dricksvatten varje dygn, vilket pumpas ut i det nästan 180 mil långa ledningsnätet. Göteborg vatten har sju mätstationer längs älven som kan rapportera förhöjda halter av vissa föroreningar. Det finns även ett samarbete med räddningstjänsten och kommuner uppströms om att rapportera olyckor och utsläpp. Vid indikationer eller misstankar om försämrad vattenkvalitet stängs intaget vid Lärjeholm och allt råvatten tas från Delsjöarna. Vatten kan vid behov också pumpas från Rådasjön till Delsjöarna eller till vattenverket vid Lackarebäck. Tillsammans klarar Delsjöarna och Rådasjön Göteborgs råvattenförsörjning i mer än en månad. Råvattenintaget vid Lärjeholm stängs ungefär 100 dagar om året, och den vanligaste orsaken för detta är att saltvatten från havet tränger in vid pålandsvind eller andra väderfenomen.

Vattenverken är:

Råvattenkvalitet

I sju mätstationer, från Vänerns utlopp till råvattenintaget vid Lärjeholm, övervakas vattenkvaliteten kontinuerligt. Mätvärden för pH, turbiditet (grumlighet), konduktivitet (salthalt) och redoxpotential (syra/basförhållande) överförs till kontrollrummet på Alelyckans vattenverk och provtagning kan automatiskt starta om vattenkvaliteten skulle avvika från det normala. Utöver detta finns ett omfattande provtagningsprogram såväl på vattnet i Göta älv som på det råvatten som tas in på vattenverken. Totalt analyseras ett 70-tal ämnen (parametrar).

Råvattenskydd

Råvattentäkterna kan sägas utgöra en sårbar del i dricksvattenförsörjningen eftersom de påverkas av de verksamheter och aktiviteter som förekommer inom det aktuella avrinningsområdet. De måste därför skyddas mot utsläpp, föroreningar och sådan användning av mark och vatten som på sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt. Göta älvs skyddsområde omfattar ett cirka 28 kvadratkilometer stort område från Lärjeholm i söder till Surte hamn i norr. Rinntiden från skyddsområdets norra gräns ner till råvattenintaget vid Lärjeholm är tre timmar.

Sportfiske

Sportfiskemöjligheterna i Göta älv är mycket goda. De mest betydelsefulla arterna för sportfisket är lax, öring, gädda, abborre, ål och karpfisk som mört, id och braxen. Nordre Älv har ett av Västsveriges bästa gäddvatten och laxfisket i Göta älv är ett av de förnämsta i landet. Lilla Edets laxfiske nedströms Lilla Edets kraftverk är kanske Sveriges bästa laxfiskeplats. Under år 2000 fångades över 2 000 laxar på den 700 meter långa sträckan, vilket motsvarar lika många laxar som totalt fångades i alla andra västkustälvar under samma år.

Göta älvs ursprungliga laxstam dog sannolikt ut i samband med den omfattande vattenkraftverksutbyggnaden i Trollhättan och Lilla Edet under 1900-talets första hälft. Regleringen av Vänern innebar att den unika Göta älvlaxen försvann, medan biflödena Säveån och troligen även Grönån har lyckats behålla sina. De senaste årens återinplantering av genetiskt närstående lax från Säveån har dock gjort Göta älv till en av Sveriges bästa laxfiskevatten. Laxen i Säveån och Göta älv uppehåller sig som vuxen i Nordatlanten, men vandrar under leken åter upp i dessa vattendrag.

Göta älv är en av Sveriges fiskrikaste älvar. Även artrikedomen är stor; av 59 svenska insjöfiskar (enligt Naturhistoriska Riksmuseet)[14], är 35 arter belagda i Göta älv. Förutom de som nämnts ovan även vimma, färna, stäm, bäcknejonöga, björkna, ruda och elritsa. Sex arter är rödlistade: havsnejonöga, hornsimpa och öring klassas som hänsynskrävande; faren klassas som sällsynta; medan lax och asp är klassade som sårbara (se ovan). Härutöver klassas två arter som försvunna: harr och stör[15].

Den senaste stören som säkert observerats nära Göta älv, fångades 1985 utanför Hanstholm på Jylland och vägde 137 kilo[16].

Fiskodling

Det finns två fiskodlingar i anslutning till Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. En laxodling finns i Anten och en vid Delsjön (Sjölyckans fiskodling). Tidigare fanns också en fiskodling vid Vargön utanför Vänersborg, men denna är nedlagd.

Sjölyckans fiskodling vid Delsjön producerar nästan bara laxsmolt för utsättning i Göta älv, men även i Mölndalsån. Totalt sätts cirka 30 000 laxsmolt ut varje år. Förutom lax odlas öring i ett mindre antal. Verksamheten vid Antens fiskodling har minskat betydligt under senare år.

Reningsverk

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Tillverkning

Varv

Det har funnits minst 33 varv mellan Vänersborg och Göteborg. Många har varit små och lokala[17][18]. De större är:

Industrier

Älven som transportled samt tillgången på vattenkraft, gav Göta älvdalen en kraftig industriell expansion från mitten av 1800-talet.

Se även Nordre älv, Säveån och Mölndalsån.

Administration och befolkning

Kommuner och tätorter

Se även Nordre älv, Säveån och Mölndalsån.

Före detta städer

Före detta köpingar

Före detta härader

Före detta municipalsamhällen

Historia

De äldsta arkeologiska fynden vid Göta älv med anknytning till sjöfart är Äskekärrsskeppen. Det första av dessa hittades 1933 nordväst om Alafors i Starrkärrs församling, Ale kommun och var ett fraktfartyg, daterat till 930-talet.[19][20][21]

Tullstationer

Före Freden i Roskilde 1658 utgjorde en kortare och en längre sträcka av älven riksgräns mellan Norge och Sverige: Dels från Kvillebäcken på Hisingen till strax söder om nuvarande Surte; dels från Viken, strax norr om nuvarande Bohus till Åkerströmsån, sydväst om nuvarande Trollhättan. I Ale härad fanns tullstationer vid Viken i Nödinge församling och Hamnen i Skepplanda församling. I Vättle härad fanns en vid Lärje i Angereds församling.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Fästningar

Före mitten av 1200-talet var Göta älv skärningspunkt för alla de tre nordisk rikena. Redan tidigare hade älven varit en viktig handelsled, varför den också var en angeläget ur försvarssynpunkt.[22][23]

Se även Nordre älv och Göteborgs befästningar.

Sätesgårdar

Se även Nordre älv och Göteborgs landerier.

Natur och geografi

Jordskred

Huvudartikel: Jordskred

Det har inträffat minst 15 omfattande jordskred i Göta älv (med tillflöden) mellan 1150 och 1996, där det äldsta noterade skredet, det så kallade Jordfallet (fall = gammalt namn för skred) inträffade omkring år 1150 på älvens östra sida i Bohus. Skredet (60–65 ha) omfattade i stort hela nuvarande Bohus samhälle och skredkanten ligger cirka 1,5 kilometer från älvens strandlinje.

Det började emellertid luckras upp under 1300-talets första decennium. För 800 år sedan låg havsytan cirka två meter högre än i dag (2006) och de båda älvgrenarna som omger Hisingen var snarare att betrakta som två havsfjordar. Någon gång i mitten av 1100-talet inträffade alltså Jordfallet, det mest dramatiska av alla ras i älven som man känner till. Plötsligt, på någon minut, täpptes det fem hundra meter breda sundet vid Bohus till, om inte helt så nästan. Bara en liten del av vattnet kunde ta vägen genom den östra älvarmen. Allt vatten från älven tvingades ut i Nordre älv, sannolikt med en flodvåg som följd. E45 liksom järnvägen och EKA Chemicals AB ligger i dag på rasmassorna från Jordfallet.

Skreden är bland andra:

Naturreservat

Invid och i älven finns flera naturreservat som förvaltas av Västkuststiftelsen[24].

Öar

Se även Trollhätte kanal och Nordre älv.

Älvens största ö är Hisingen mellan Göta älv, Nordre älv och Kattegatt. Den näst största naturliga ön är Tjurholmen vid Romelanda. Flera öar har bildats när kanalerna anlagts. Några öar har sprängts bort i samband med kanalbyggena, medan andra har förbundits med fastlandet genom meandring och utfyllnad.

Tillflöden

Se även Nordre älv.

Tillflödenas namn och positioner kan hittas i Internetbaserade karttjänster[25][26][27][28].

Flera av de åar och bäckar som rinner ut i Göta älv är viktiga lokaler för den rödlistade flodpärlmusslan. Bland annat finns arten i Åkerströmsån och Grönån.

Sjöar

Sjöar med avrinning i Göta älv.

Sjöarnas namn och positioner kan hittas i Internetbaserade karttjänster[29][30][31][32].

Externa länkar

Källor

  1. ↑ L. Heggstad, F. Hødnebø & E. Simensen, Norrøn ordbok (1997)
  2. ↑ Göteborg, red. Jan Jonasson, utgiven av Svenska Turistföreningen, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 "Hur landet formats", professor Sten Rudberg, s. 168
  3. ↑ Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s. 96
  4. ↑ Län och huvudavrinningsområden i Sverige (SMHI)
  5. ↑ Vattendragsregister (SMHI)
  6. ↑ Göta älvs Vattenvårdsförbund s.17
  7. ↑ Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön
  8. ↑ Nationalencyklopedin
  9. ↑ Vattenmagazinet - Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999-2000, Göta älvs vattenvårdsförbund
  10. ↑ Broar i Trollhättan, Trollhättans kommun
  11. ↑ Vid älven - Bygd och viking, årsskrift 1974-1978, red. Lili Kaelas, Göteborgs arkeologiska museum, Vasastadens Bokbinderi, Göteborg 1978 ISBN 91-85488-06-2 s.64
  12. ↑ Svensk skeppslista 1837-1939 på Demografiska Databasen Södra Sverige
  13. ↑ Skärgårdsbåtar.se
  14. ↑ Svenska fiskar, Naturhistoriska riksmuseet
  15. ↑ Vattenmagazinet - Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999-2000, Göta älvs vattenvårdsförbund
  16. ↑ Vattenmagazinet - Tillståndet i Göta älv med biflöden 1999-2000, Göta älvs vattenvårdsförbund
  17. ↑ Varvs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen
  18. ↑ Varvshistoriska Föreningen i Göteborg
  19. ↑ Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963
  20. ↑ Göteborgs stadsmuseum
  21. ↑ Sällskapet Vikingatida Skepp
  22. ↑ Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963
  23. ↑ FMIS Fornsök, Riksantikvarieämbetet
  24. ↑ Västkuststiftelsen
  25. ↑ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet
  26. ↑ Informationskartan Västra Götaland, Länsstyrelsens GIS-tjänst
  27. ↑ Hitta.se
  28. ↑ Eniro kartor
  29. ↑ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet
  30. ↑ Informationskartan Västra Götaland, Länsstyrelsens GIS-tjänst
  31. ↑ Hitta.se
  32. ↑ Eniro kartor
  33. ↑ Satellitkarta - Mjörn
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/G%C3%B6ta_%C3%A4lv"
Personliga verktyg