Från Rilpedia

Säve
Stadsdelar i Göteborg
Nummer	406
Del av	SDN Tuve-Säve
Del av	Bohuslän
Areal	47 km²
Antal invånare(2007)	2081
Antal arbetsplatser(2005)	3334
Närliggande områden	Rödbo Tuve Skogome Kärra Björlanda Kärrdalen
Källa: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Säve, tätort, socken och primärområde i Göteborgs Stad Tuve-Säve. Primärområdet har 2 093 invånare (2005), varav 5,6 % är födda i utlandet, och 3 334 arbetstillfällen. I området finns 741 lägenheter i småhus och 9 i flerbostadshus.^[1]

Namnet Säve, kommer från det gammalsvenska "sjöe", vilket betyder "sjön". Sjön lär enligt gammal sägen i området, ha syftat på den sjö som Nordre älv och Kvillen (norra delen av Kvillebäcken) bildade när landhöjningen inte var så stor, och gick från Furuhöjd i öster till Öxnäs i väster.

Innehåll 1 Historia 2 Skolor 3 Järnväg 4 Vägförbindelser 5 Färjetrafik 6 Göteborg City Airport 7 Jordbruk och geologi 8 Fornlämningar 9 Kända personer från Säve 10 Kuriosa 11 Källor

Historia

Fram till Freden i Roskilde 1658 var Bohuslän och därmed även Säve norskt. Gränsen gick tvärs över Hisingen, och utgör än i dag gränsen mellan Västergötland och Bohuslän. Söder om Säve samhälle går gränsen strax söder om Skändla.

På Bärbyhöjden låg Bärby tingshus. När folk skulle samlas vid tinget uppstod därför en naturlig mötesplats vid Bärby korsväg. Och än idag är Bärby korsväg inte bara en korsning, utan även en mötesplats i och med den service som erbjuds där. Sverige saknade tingsplats på Hisingen. Därför var det inte ovanligt att man använde sig av Bärby tingshus, trots att det alltså låg i Norge.

Säve var egen kommun fram till Kommunreformen 1971, då den införlivades med Göteborgs kommun. Säve kommun innefattade inte bara Säve samhälle utan även hela området från Kvillehed i väster till Klareberg i öster.

Skolor

Bärbyskolan ligger i byn Bärby 800 meter söder om Säve samhälle. Bärbys första skolhus byggdes 1819 och kallades Stierncreuttzka skolan. Byggnaden, som användes fram till 1970, revs 1981. Det äldsta huset på nuvarande Bärbyskolan är byggt 1920. Skolan har byggts till i olika omgångar. Den senaste tillbyggnaden skedde år 2000, på grund av mögelskador. Skolgården rustades upp år 2001. Bärbyskolan har förskoleklass och årskurs 1-5.

Järnväg

Bohusbanan, från Göteborg C till Strömstad, går rätt igenom Säve. Stationshuset och bangården finns kvar, men tågen stannar inte här. Försök har gjorts, bl.a. av Järnvägsfrämjandet och lokala intresseorganisationer, att tågen åter ska stanna vid stationen. Västtrafik vill inte det, då de hävdar att fler stopp längs Bohusbanan, skulle orsaka längre restider samt hindra annan trafik. Persontågstrafiken samsas med godståg till och från de petrokemiska industrierna i Stenungsund och Lysekil, på den enkelspåriga banan.

Vägförbindelser

Göteborgs längsta väg, Kongahällavägen, går igenom Säve, och har varit "landsvägen" genom alla tider. Vägen går mellan Torslanda, via Låssby och Björlanda, till Bärby Korsväg. Vid T-korsningen med Tuvevägen fortsätter den genom Säve samhälle till Gunnesby. Vägen rakt fram leder till Kornhalls färja ("Kornhallsvägen"), och Kongahällavägen fortsätter över Bohusbanan vidare mot Skålvisered, Ragnhildsholmen, Rödbo och Kungälv.

Vägen med den officiella benämningen E6.20, heter Hisingsleden fram till korsningen med Tuvevägen, och därefter Norrleden. Korsningen ligger strax öster om Assmundtorp, är trafikljusreglerad, och kallas i folkmun för "Sävekorsningen". Vägen är starkt trafikerad, både av bilpendlare och av lastbilar som ska till och från industrierna på södra Hisingen. Hastighetsbegränsningen är satt till 70 km/h runt korsningen, annars råder 90 km/h på bägge sidor.

Som tidigare nämnts mynnar även Tuvevägen i Säve, närmare bestämt vid Bärby korsväg. Vägen korsar Hisingsleden/Norrleden, och fortsätter på en relativt ny vägsträcka mot Tuve, hastighetsbegränsad till 90 km/h. Detta är den snabbaste och kortaste vägen till de centrala delarna av Hisingen. Vägen passerar området för Tuveraset strax söder om vägen mot Stora Holm.

Den äldre vägen mot centrala Hisingen, går via Tuve kyrkväg. Vid bygget av Hisingsleden/Norrleden, kapades vägen vid Assmundtorp, och Lilla Skändlavägen byggdes som förbinder Tuve kyrkväg med den nybyggda Tuvevägen.

Svensbyvägen är en smal, krokig och tidvis brant väg som leder in till området öster om samhället, dvs. vid Säve kyrka. Vägen fortsätter i Lerbäcksvägen och leder till Skogome. Vägen är mycket naturskön, och passerar både skogsområden, gamla gårdar, beteshagar, åar och bergspass.

Färjetrafik

Kornhalls färja över Nordre Älv går från Kornhall på Kungälvssidan över en kort sträcka över älven till Brunstorpsnäs i Säve, och är en mycket gammal färjeförbindelse. Den drevs på entreprenad fram till 1945 när Väg & Vatten på Vägverket tog över driften. Eftersom färjeleden förkortar restiden väsentligt mellan områdena runt Kärna och Harestad, till Göteborg, har trafiken ökat ända sedan 50-talet. 1951 satte man in den första motordrivna färjan på leden. Idag används två linfärjor på leden, främst färjan Kornelia, men ibland även Gerd.

Göteborg City Airport

Huvudartikel: Göteborg City Airport

Göteborg City Airport hette tidigare Säve flygplats, och anlades 1940 som en militär flygflottilj, med bas vid Säve depå. Flygflotiljen lades ner 1969 och 1976 påbörjades arbetet med att ta över allmänflyget från Göteborg Landvetter flygplats. 1984 började man att bygga ut flygplatsen för att kunna ta emot tyngre flygplan, bl.a. förlängdes banan med 400 meter. 2001 öppnade Ryanair den första reguljära linjen till London från flygplatsen. Idag har de reguljärtrafik till bl.a. London, Frankfurt och Glasgow. Även Wizzair och Air Berlin flyger hit, från Östeuropa respektive Berlin. Flygplatsen ägs av ett bolag som i sin tur ägs av Göteborgs kommun, Volvo samt Luftfartsverket. 2007 byggdes flygplatsens terminal om och fick dubbelt så stor yta i transithallen.

Planer finns att flytta transithallen från banans västra till dess östra sida, i höjd med Säve Depå. Fördelarna skulle vara att få hallen närmare Göteborg, samt att minska trafiken på den smala Kongahällavägen.

Jordbruk och geologi

I Säve har jordbruket varit den dominerande näringen sedan urminnes tider. Många av markerna är helt oskiftade, och har brukats oavbrutet sedan järnåldern. Än idag är det en typisk jordbruksbygd, om än med vissa förortsinslag. T.ex. är det inte ovanligt att hitta beteshagar inpå bebyggelsen i själva samhället.

Potatisodlandet har länge varit en viktig näring. Under 1800- och tidigt 1900-tal fick man snabbt avsättning för sin skörd, tack vare att avståndet till Göteborg är så kort. Många av de äldsta gårdarna har jordkällare, vilket många gånger var en förutsättning för att kunna lagra potatis. Hade man en jordkällare kunde man också få bo kvar vid skiftningarna, när andra gårdar revs.

Idag dominerar hästhållningen, både för privat och kommersiellt bruk.

Jordarna är lerjordar av moräntyp, typiska för Hisingen, och som lämpar sig för allehanda beten och vallodlingar. Men här finns även hagar med unik natur, som endast lämpar sig för naturbete åt kor och hästar. En del områden är utsedda till Natura 2000-områden av Naturvårdsverket och EU.

Bland hagar och åkrar finns det en hel del kala klippor, typiskt för Bohuslän. Bergsarterna är också typiskt bohuslänska, dvs. främst gnejs och granit. I Säves östra delar, mot Kärra till, går ett stråk med röd granit, s.k. ögongranit, som är svagt radioaktivt. I väster är det mest gråa bergarter.

Fornlämningar

Det finns extremt många fornlämningar i Säve, och nya upptäcks än idag. En sökning på områdesnamnen Säve, Bärby, Öxnäs, Askesby, Djupedal, Kvillehed, Svenseby, hos Riksantikvarieämbetet, ger mängder av svar, både i form av gravar och boplatser. De mest kända platserna är:

• Drottning Hackas grav
• Kung Borres grav, har givit namn åt Kung Borres väg, i östra Säve.
• Stenkammarsgraven i Djupedal
• St Görans grav i Larsered
• Skändla Rös

Många gravar ligger på höjder som när landhöjningen inte var så stor, förmodligen har varit strandängar.

Kända personer från Säve

Jöns Rundbäck, organist i Säve kyrka, tillika riksdagsledamot. Tog initiativet till Hisingens första broförbindelse med fastlandet, den så kallade Hisingsbron (numera riven).

Kuriosa

Förhållandena mellan svenskar och norrmän var inte alltid så bra. En vandringssägen som ortsnamnsforskarna inte har kunnat säga emot, är om hur namnet Skålvisered (en plats nordost om Säve samhälle) har uppstått. När det var fest i byn lurpassade svenskarna i bergen runt omkring. Detta visste norrmännen om, och överraskade gärna med orden "Skål! Vi ser er!", och av detta ska det enligt sägnen ha blivit Skålvisered.

Källor

1. ↑ ”Göteborgsbladet 2006 - Primärområden i Tuve-Säve stadsdelsnämnd (PDF)”. Göteborgs stad [1]. http://www.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf/3a1ad6102b0c4f0ac1256cdf004881c0/37036416bc9a08eac125718b0040ee63/$FILE/Pri%20i%20SDN%2019.pdf.